Gå direkt till innehåll

Blogginlägg -

Radondosa eller digital radonmätare – vad ska man välja vid mätning i villa?

På marknaden finns det ett flertal olika radondosor och digitala radonmätare. Som privatperson kan det vara svårt att veta vilken typ av mätteknik man ska välja vid radonmätning i villa. För att göra det enklare har vi gjort en guide som ska underlätta i valet mellan radondosa och digital radonmätare.

Det korta svaret på frågan om mätteknik är att det beror på syftet med radonmätningen. Dock är det viktigt att först förstå på vilket sätt radon kan vara farligt.

Hur kan radon utgöra en hälsorisk?
Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken och vissa fall kommer från byggnadsmaterial. Beroende på marken under huset och typen av byggnadskonstruktion kan skadligt höga koncentrationer av radon uppstå.

Radon är näst efter rökning den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Liksom vid rökning är det den långsiktiga effekten som kan leda till cancer, risken ökar om man utsätts för höga halter radon under en tidsperiod på flera år. Att under kortare tid vistas i en inomhusmiljö med förhöjd radonhalt är däremot inte farligt. Om man vill förstå riskerna i det egna hemmet är det därför viktigt att mäta radon under längre tidsperiod. Då undviker man också att få ett missvisande radonvärde eftersom radonhalten kan variera kraftigt under ett dygn och även påverkas av väderförhållanden.

På grund av hälsoriskerna och vikten av tillförlitliga radonmätningar vill strålsäkerhetsmyndigheter runtom i världen att man mäter årsmedelvärdet av radon. Genom att utgå från ett årsmedelvärde får man den bästa bilden av aktuella förhållanden och eventuella hälsorisker. De gränsvärden som finns i olika länder uttrycks också i årsmedelvärde. I Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten ett referensvärde på 200 Bq/m3 i årsmedelvärde som ej bör överstigas.

När ska jag använda radondosor?
Om du aldrig har mätt radon i ditt hem och vill veta vilken risk du eventuellt utsätts för ska du välja radondosor. Dessa placerar du utifrån enkla instruktioner på valda platser i hemmet. Efter 2–3 månader skickar du radondosorna till ett laboratorium för analys. Fördelen med radondosor är följande:

  • Du får radonhalten för ditt hus uttryckt i ett årsmedelvärde som bäst speglar eventuella hälsorisker.
  • Det är en billig, robust och beprövad metod där man enkelt uppfyller nationella krav på att placera ut radondosor på flera olika platser i huset.
  • Om du anlitar ett ackrediterat laboratorium får du en korrekt uppmätt radonhalt.
  • I vissa länder (däribland Sverige) som ger bidrag får att åtgärda radonproblem godkänns radonhalten endast om den är uttryckt i ett årsmedelvärde.

För att erhålla ett årsmedelvärde behöver man alltså inte mäta ett helt år. Normalt räcker det med 2-3 månader beroende på vilket land man mäter i och de regler som gäller där. Om du väljer ett ackrediterat mätlaboratorium kommer du att få tydliga och korrekta instruktioner så du mäter rätt och använder rätt antal radondosor.

När man mäter med radondosor är det samtidigt viktigt att förstå att man inte direkt (på plats) kan se vilken radonhalt man har i huset. Det är en så kallad passiv metod där mätlaboratoriet måste analysera radondosan. Därefter får du ett analyssvar uttryckt i ett årsmedelvärde som visar radonhalten i ditt hus.

När ska jag använda digital radonmätare?
För privatpersoner används digitala radonmätare framförallt för att mäta effekten av en radonåtgärd. Detta eftersom man då kan se hur radonvärdet varierar från timme till timme. Det kan i sin tur vara av stort intresse om man exempelvis har installerat en radonsug för att sänka radonhalten i huset.

I princip kan man även mäta årsmedelvärdet med en digital radonmätare men det är inte att rekommendera. Förvisso finns det radonmätare som uttrycker radonhalten i medelvärde under en längre tidsperiod. Dock finns det inga digitala radonmätare för privatpersoner som är ackrediterade eller godkända. Att använda digitala radonmätare för att mäta årsmedelvärdet blir också betydligt dyrare eftersom det oftast inte räcker med att mäta radonhalten i ett rum. För att få ett korrekt värde kräver man i de flesta länder att radonhalten mäts i flera rum. Det innebär att man behöver ett antal radonmätare vilket i sin tur kan innebära stora kostnader. Särskilt om man jämför med kostnaden för att mäta årsmedelvärdet med radondosor.

Läs mer om radon och radonmätning på www.radonova.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Ackreditering ger säker radonmätning

    I dag är de flesta av världens radonlaboratorier inte ackrediterade. Det kan tyckas lite märkligt. Speciellt med tanke på att det garanterar kvaliteten på en radonmätning. Med ackrediterad radonmätning menas att man genomför en mätning med radondosor från ett radonlaboratorium som är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 samt följer de instruktioner som medföljer dosorna.

  • Radon: välj rätt korttidsmätning vid husförsäljning

    I samband med en husförsäljning aktualiseras ofta frågan om radon. Samtidigt som det då kan vara relativt tidspressat och krävas snabba beslut saknas ofta en aktuell och tillförlitlig mätning av husets radonhalt. Lösningen kan i dessa fall vara en så kallad korttidsmätning. Rätt utförd ger en korttidsmätning köpare och säljare en indikation om radonhalten i huset.

  • Radonova: radonkartor visar inte radonhalten i en enskild byggnad

    Radonkartor är ett begrepp som ofta kommer upp när man talar om risker för radon. En radonkarta visar på ett övergripande plan i vilka områden det finns risk för höga radonhalter. Dessa kartor finns både på nationell och regional nivå. Problemet med radonkartor är samtidigt att de är ett väldigt trubbigt verktyg för den som vill veta något om radonhalten i en enskild byggnad.

  • Radon: Kan man lita på gamla mätrapporter?

    Radonova får många frågor kring hur länge man kan lita på tidigare uppmätta radonhalter. Ofta ställs frågan i samband med köp eller försäljning av hus. Det är inte ovanligt att det hänvisas till mätvärden som kan vara mer än 10 år gamla. De radonvärden som finns att tillgå är i de flesta fall gamla mätrapporter i dokument kopplade till fastigheten eller register hos den aktuella kommunen.