Risk för missbruk när radonbidraget återinförs

För att bidra till sänkta radonhalter i privata hus återinförs från den 1 juli det så kallade radonbidraget. Med tanke på att cirka 500 svenskar varje år drabbas av lungcancer till följd av radon är återinförandet välbehövligt. Regeringen har redan under detta år avsatt 34 miljoner kronor för att åtgärden ska bidra till att minska befolkningens exponering för radon. I skrivande stund arbetar Boverket med föreskrifter och allmänna råd kring bidraget. Fram till 30 maj finns möjlighet att lämna in remissynpunkter till Boverket.

Bra förslag med en allvarlig brist
Förslaget har tyvärr en stor brist i form av att det saknas tydliga kvalitetskrav på radonmätningen som ska ligga till grund för bidragsansökan. Det innebär i sin tur en betydande risk för att åtgärder genomförs i onödan eller att genomförda åtgärder inte följs upp på ett korrekt sätt. Bidraget skulle i dessa fall betalas ut på helt fel grunder.

Som marknaden fungerar i dagsläget är det framförallt åtgärdsbolag som genomför olika former av radonsanering och som arbetar med att hitta hus med radonhalter över referensvärdet på 200 Bq/m3. Utan kvalitetskrav på mätning och analys finns en betydande risk att mindre seriösa aktörer använder metoder som inte är oberoende och inte håller tillräcklig kvalitet. Enkelt uttryckt finns risken att mätresultatet styrs i den riktning som önskas och ligger i åtgärdsbolagets eget intresse. En mindre nogräknad aktör skulle kunna genomföra mätningar som visar över gränsvärdet för att hitta nya kunder som behöver hjälp med radonsanering. I andra änden skulle man kunna genomföra mätningar som visar resultat under gränsvärdet och på felaktiga grunder peka på att åtgärden i fråga lyckats.

Det ska i sammanhanget understrykas att den absoluta majoriteten av åtgärdsbolagen är mycket seriösa och medlemmar i Svensk Radonförening, en branschförening som ställer tydliga krav på hur mätningar och åtgärder ska genomföras. Vi har samtidigt sett hur branschen tidigare drabbats av oseriösa aktörer, något som uppmärksammats i artiklar och gett frågor kring radon och radonsanering dåligt rykte. Det har i sin tur bidragit till att branschen som helhet fått ett delvis eroderat förtroendet hos allmänheten. Vid återinförandet av radonbidraget borde det därför ligga i våra politikers och myndigheters intresse att minska risken för missbruk. Både allmänheten och den stora andelen seriösa branschaktörer förtjänar tydliga och rättvisa spelregler som inte bäddar för mindre nogräknade aktörer.

Ställ krav på kvalitetssäkrade mätningar
Boverkets förslag tar i nuläget inte hänsyn till de kvalitetskrav som rimligen borde ställas på radonmätning. En enkel lösning vore att föreskriva att mätningar ska utföras av ett radonlaboratorium som är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO 17025. Genom att ställa det kravet säkrar man både kvalitet och oberoende vid genomförande av mätningar och analys. Redan idag finns flera företag i Sverige som kan erbjuda denna service och majoriteten (> 95%) av de årsmedelvärdesgrundande mätningarna utförs av ett radonlaboratorium som är ackrediterat. Ett krav på att radonmätningen analyseras av ett ackrediterat laboratorium kommer därför i praktiken inte att innebära några konkurrensbegränsningar eller begränsningar i mätkapacitet. Däremot skulle det bidra till att säkerställa att mätningar utförs med god kvalitet och hög säkerhet.

Vi hoppas med detta inlägg att Boverket tar intryck av radonbranschens oro för missbruk av radonbidraget och ställer krav på att mätningar ska utföras av ett ackrediterat laboratorium i sina föreskrifter. Vi vill att återinförandet ska bli en lyckad reform och inte kopplas till oseriösa aktörer som bidrar till att radonfrågan inte tas på det allvar den förtjänar.

Karl Nilsson

VD Radonova Laboratories

Mer information om radon och radonmätning finns på www.radonova.se