Nyhet -
Radon 2026: När regelverk börjar följas upp i praktiken
Radonfrågan går under 2026 in i en ny fas. Under flera år har fokus till stor del legat på att införa regelverk och gränsvärden, inte minst inom EU. Nu ser vi i stället tydliga tecken på att fler myndigheter i Europa börjar följa upp dessa krav i praktiken, särskilt när det gäller radonmätning på arbetsplatser.
I flera länder har regelverk funnits på plats länge, men tillsynen har varit begränsad. Det håller på att förändras. Länder som Spanien och Portugal är exempel på marknader där myndigheter nu aktivt driver på arbetet med radonmätning i arbetsmiljöer. Det handlar både om informationsinsatser och om faktiska krav på arbetsgivare att mäta, dokumentera och vid behov vidta åtgärder.
– Vi ser ett tydligt skifte där radon inte längre bara är en skrivbordsfråga i lagstiftningen, utan något som faktiskt kontrolleras. När myndigheter börjar följa upp regelverken får det snabbt genomslag. Samtidigt ser vi hur Sverige, som brukar ligga i framkant när det gäller tillsyn, inte gör det i den här frågan. Här ligger Arbetsmiljöverket förvånansvärt efter i sitt arbete med radon, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.
Arbetsplatser driver bredare mätning
Det ökade fokuset på arbetsplatser får också indirekta effekter. När radon blir en naturlig del av arbetsmiljöarbetet ökar medvetenheten hos fastighetsägare, förvaltare och privatpersoner. I många europeiska länder leder detta till att även bostäder mäts i större utsträckning, trots att kraven formellt ofta är starkare kopplade till arbetsmiljö än till boendemiljö.
Sammantaget bidrar detta till att radonfrågan får en bredare förankring i samhället. Den går från att vara ett specialområde för experter till att bli en etablerad del av arbetet med hälsosamma inomhusmiljöer, både på jobbet och i hemmet.
Ett mer samordnat europeiskt radonarbete
Utvecklingen pekar också mot ett mer samordnat europeiskt angreppssätt. När fler länder går från föreskrifter och lagstiftning till faktisk tillsyn ökar behovet av jämförbara mätmetoder, tydlig rapportering och tillförlitliga resultat. Det ställer krav på både myndigheter och marknadens aktörer, men skapar också bättre förutsättningar för ett långsiktigt skydd mot radonets negativa effekter på människors hälsa.
– För 2026 är vår bild tydlig: det är inte nya regler som kommer att förändra radonfrågan mest, utan att befintliga krav faktiskt börjar tillämpas. Det är då vi ser verklig effekt, avslutar Karl Nilsson.
För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se