Gå direkt till innehåll
Radonfrågan går under 2026 in i en ny fas när gällande regelverk börjar följas upp i praktiken

Nyhet -

Radon 2026: När regelverk börjar följas upp i praktiken

Radonfrågan går under 2026 in i en ny fas. Under flera år har fokus till stor del legat på att införa regelverk och gränsvärden, inte minst inom EU. Nu ser vi i stället tydliga tecken på att fler myndigheter i Europa börjar följa upp dessa krav i praktiken, särskilt när det gäller radonmätning på arbetsplatser.

I flera länder har regelverk funnits på plats länge, men tillsynen har varit begränsad. Det håller på att förändras. Länder som Spanien och Portugal är exempel på marknader där myndigheter nu aktivt driver på arbetet med radonmätning i arbetsmiljöer. Det handlar både om informationsinsatser och om faktiska krav på arbetsgivare att mäta, dokumentera och vid behov vidta åtgärder.

– Vi ser ett tydligt skifte där radon inte längre bara är en skrivbordsfråga i lagstiftningen, utan något som faktiskt kontrolleras. När myndigheter börjar följa upp regelverken får det snabbt genomslag. Samtidigt ser vi hur Sverige, som brukar ligga i framkant när det gäller tillsyn, inte gör det i den här frågan. Här ligger Arbetsmiljöverket förvånansvärt efter i sitt arbete med radon, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Arbetsplatser driver bredare mätning
Det ökade fokuset på arbetsplatser får också indirekta effekter. När radon blir en naturlig del av arbetsmiljöarbetet ökar medvetenheten hos fastighetsägare, förvaltare och privatpersoner. I många europeiska länder leder detta till att även bostäder mäts i större utsträckning, trots att kraven formellt ofta är starkare kopplade till arbetsmiljö än till boendemiljö.

Sammantaget bidrar detta till att radonfrågan får en bredare förankring i samhället. Den går från att vara ett specialområde för experter till att bli en etablerad del av arbetet med hälsosamma inomhusmiljöer, både på jobbet och i hemmet.

Ett mer samordnat europeiskt radonarbete
Utvecklingen pekar också mot ett mer samordnat europeiskt angreppssätt. När fler länder går från föreskrifter och lagstiftning till faktisk tillsyn ökar behovet av jämförbara mätmetoder, tydlig rapportering och tillförlitliga resultat. Det ställer krav på både myndigheter och marknadens aktörer, men skapar också bättre förutsättningar för ett långsiktigt skydd mot radonets negativa effekter på människors hälsa.

– För 2026 är vår bild tydlig: det är inte nya regler som kommer att förändra radonfrågan mest, utan att befintliga krav faktiskt börjar tillämpas. Det är då vi ser verklig effekt, avslutar Karl Nilsson.

För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Radonova, spaning 2026.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    9427 x 5303, 6,63 MB
    Ladda ner
  • Karl Nilsson, vd Radonova Laboratories.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1000 x 562, 78,5 KB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Förhöjda radonhalter på många svenska arbetsplatser

    En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.

    Ny statistik visar att många svenska arbetsplatser har förhöjda radonhalter
  • Nära var fjärde villa i Sverige visar förhöjda radonhalter

    Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.

  • Sex dåliga argument för att inte mäta radon

    I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar.

    Här är sex av de vanligaste, och sämsta, anledningarna att låta bli att mäta radon.
  • Radon – olika källor, samma hälsorisk

    Varje år uppskattas radon orsaka omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. För att förstå och hantera problemet behöver man veta varifrån radonet kommer, hur man mäter det och vilka åtgärder som är möjliga. Samtidigt är det viktigt att betona: radon är radon. Oavsett källa är hälsoeffekten densamma, och det är den samlade halten man exponeras för över tid som avgör risken.

    Radon är radon. Oavsett källa är hälsoeffekten densamma.