För att möta en växande efterfrågan på radonmätningar och säkerställa korta ledtider i analysarbetet fortsätter Radonova att bygga ut sin laboratorieverksamhet. Ett led i den satsningen är rekryteringen av Victor Lampa som laboratorietekniker. Med ett starkt fokus på precision, flöden och kvalitet blir han en viktig del i arbetet med att hantera ökade volymer och nya marknader.
Lungcancer förknippas ofta med rökning, och det är också den enskilt viktigaste riskfaktorn. Samtidigt visar statistiken att en betydande andel av dem som insjuknar aldrig har rökt, eller har rökt för lite för att omfattas av de verktyg som i dag används för tidig upptäckt. Det har lett till ett ökat intresse för andra riskfaktorer och för hur dessa kan identifieras på individnivå.
Den 18 mars 2026 samlas återigen aktörer från hela landet till Radondagen, den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med, påverkas av eller vill fördjupa sin kunskap om radon och ett säkrare inomhusklimat. Under en heldag möts myndigheter, kommuner, fastighetsägare, politiker, experter och branschföreträdare för att dela insikter, erfarenheter och aktuella perspektiv.
När fastighetsägare och bostadsrättsföreningar beslutar sig för att mäta radon är det sällan av en slump. Bakom beslutet finns oftast tydliga utlösande faktorer som rör ansvar, tillsyn och långsiktig förvaltning. En kundundersökning från Radonova visar vilka situationer som oftast leder till att radonfrågan hamnar högst upp på agendan.
Radonfrågan går under 2026 in i en ny fas. Under flera år har fokus till stor del legat på att införa regelverk och gränsvärden, inte minst inom EU. Nu ser vi i stället tydliga tecken på att fler myndigheter i Europa börjar följa upp dessa krav i praktiken, särskilt när det gäller radonmätning på arbetsplatser.
En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten har Radonova tagit fram en ny sammanställning som visar att förhöjda radonhalter förekommer i skolor över hela landet – även i nybyggda och tidigare åtgärdade byggnader. En ny analys från Radonova Laboratories visar att 75 procent av Sveriges kommuner har skolor med utrymmen där radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³.
Allt fler vill veta hur hög radonhalten egentligen är i hemmet eller på arbetsplatsen. Men vilken metod ger det mest tillförlitliga svaret, korttidsmätning eller långtidsmätning? Radonova förklarar skillnaderna och varför långtidsmätning just nu är det klokaste valet.
För första gången arrangeras i år en Nationell Radonvecka i Sverige. Bakom satsningen står Svensk Radonförening (SRF), som vill öka kunskapen om radonets risker och uppmana fler att mäta och åtgärda radon i både bostäder och arbetslokaler. Veckan äger rum den 2–9 november och markerar starten på en bredare mobilisering för att göra radonfrågan mer synlig i samhällsdebatten.
Radonova fortsätter att satsa på att utveckla sitt analysarbete och välkomnar nu Gustaf Gothefors-Holm till teamet. Som ny junior labbtekniker kommer han att arbeta med både cesium- och radonmätningar. Med sin fysikbakgrund bidrar Gustaf till att ytterligare säkra upp och effektivisera laboratoriets arbete, något som i slutändan kommer Radonovas kunder till del.
Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Trots detta utgör den en allvarlig hälsorisk och är, efter rökning, den största orsaken till lungcancer i Sverige. Varje år kopplas ca 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer. För att skydda hälsan och leva upp till lagkraven är det därför avgörande att mäta radonhalten – och att välja rätt metod för mätningen.
Varje år uppskattas radon orsaka omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. För att förstå och hantera problemet behöver man veta varifrån radonet kommer, hur man mäter det och vilka åtgärder som är möjliga. Samtidigt är det viktigt att betona: radon är radon. Oavsett källa är hälsoeffekten densamma, och det är den samlade halten man exponeras för över tid som avgör risken.
Radonova Laboratories har rekryterat Jens Jensen, en erfaren fysiker och radonexpert med bakgrund från bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och flera universitet, både i Sverige och utomlands. Med Jens kompetens inom mätteknik, kvalitetsarbete och forskning fortsätter Radonova att förstärka sitt globala erbjudande inom radonmätning och analys.
Lager- och logistikbyggnader innebär särskilda utmaningar när det gäller radonhantering. Deras storlek och konstruktion gör det svårt att skapa en helt tät struktur. Många byggs med flera mindre betongplattor som gjuts i omgångar, och fyllnadsmaterialet under plattorna består ofta av stora volymer stenmaterial som krossats på plats, något som kan bidra till höga radonhalter under grunden.
Radonova har länge varit en aktiv del av det globala arbetet med att sprida kunskap om radon och dess påverkan på människors hälsa. Ett aktuellt exempel är företagets expert, José-Luis Gutiérrez Villanueva, som den 3 april deltar som föreläsare vid en utbildning i Madrid om radon, dess hälsorisker och den lagstiftning som reglerar området.
Radonova deltar som guldsponsor vid CARST:s årliga konferens, som äger rum den 23–27 april i Québec. Radonovas expert Vanda Jakabová kommer bl.a. att presentera sin forskning "Radon Mitigation in Swedish Single-Family Houses: A Decade of Progress". Studien jämför data från två perioder (2007–2012 och 2019–2024) för att analysera trender inom radonmätning och radonsänkande åtgärder i Sverige.
European Radiation Dosimetry Group (EURADOS) arrangerar ett av Europas viktigaste evenemang inom dosimetri och joniserande strålning. Årets konferens äger rum i Bukarest, Rumänien, mellan den 24 och 27 februari och samlar ledande experter, forskare och organisationer inom stråldosimetri – däribland Radonova.
Den 12 mars är det dags för årets upplaga av Radondagen på Elite Hotel Carolina Tower i Stockholm. Precis som tidigare år kan du delta både fysiskt och digitalt, och om du vill ändra din deltagarform är det enkelt att göra det. Programmet bjuder på en rad insiktsfulla föreläsningar och presentationer som ger dig den senaste kunskapen inom radonområdet.
För att få ett korrekt årsmedelvärde av radonhalten behöver en mätning pågå i minst 60 dygn under den så kallade eldningssäsongen. I Sverige sträcker sig den perioden från 1 oktober till 30 april. Det innebär att du som ska mäta radon måste påbörja mätningen senast 28 februari för att hinna genomföra den under innevarande mätsäsong.
Att mäta radon minst vart femte år är avgörande för att säkerställa att radonhalten i din byggnad hålls under rekommenderade referensvärden. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran bryts ner i marken och kan ta sig in i byggnader via sprickor, husgrunder och ventilationssystem. Förhöjda radonhalter kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, inklusive en ökad risk för lungcancer.
