Gå direkt till innehåll
Makrillfiske i Norge. Foto: Johan Wildhagen
Makrillfiske i Norge. Foto: Johan Wildhagen

Pressmeddelande -

Expertorgan mer än fördubblar rekommendationen av makrillfiskekvoter – beståndet större än tidigare bedömningar visat

I dag presenterade expertorganet Internationella Havsforskningsrådet ICES (International Council for the Exploration of the Sea) en ny rekommendation med utökade fiskekvoter för makrill fiskad i Nordostatlanten. Anledningen till höjningen är att nya mätmetoder visat att bestånden är större än tidigare bedömningar.

ICES höjer sin rekommendation av fiskekvoterna för makrill från 318 000 ton till 770 000 ton i Nordostatlanten, en ökning på 142 procent jämfört med den tidigare kvoten för 2019. Anledningen till höjningen är att en ny sammanvägd metod för att beräkna makrillbeståndet visat att bestånden är större än tidigare bedömningar. Den höjda rekommendationen kommer bara en dag efter att Världsnaturfonden WWF lanserade sin svenska konsumentguide för fisk och skaldjur, Fiskguiden 2019, där makrill fångad med garn i Nordostatlanten var rödlistad.

­En fjärdedel av all makrill som äts i Sverige är från Norge och för denna utgör garnfiske enbart 0,03 procent. En andel som i huvudsak fiskas av fritidsfiskare, konsumeras i Norge och aldrig når den svenska marknaden.

– Att förstå om ett fiskebestånd är hållbart och bärkraftigt är komplicerat. Alltifrån var fisken är fiskad till de metoder som används vägs in. Tyvärr var det många medier som gick vilse i gårdagens rapportering om makrill. När det gäller Nordostatlanten är det enbart makrill fångad med garn som rödlistats. Av det norska makrillfisket sker en försvinnande liten del med garn och vi kan inte heller se att det skulle vara nämnvärt högre andel garnfiskad makrill från andra länder, säger Sigmund Bjørgo Sverigechef på Norges Sjømatråd.

ICES är en internationell expertorganisation som tar fram forskning och råd för att stödja ett hållbart nyttjande av världshaven. ICES koordinerar övervakning och forskning om hav och kust samt ger råd till kommissioner och myndigheter i förvaltningsfrågor.

– Det är mycket olyckligt om svenska konsumenter får för sig att de inte ska äta makrill på grund av att de inte förstår WWF:s rekommendationer. Att ICES i dag kraftigt höjer kvoterna för makrillfisket är ett bevis på att bestånden är bärkraftiga och att du kan fortsätta äta norsk makrill med gott samvete. Jag hoppas att WWF ser över rekommendationen och tydliggör märkningen för att förenkla för konsumenterna, säger Sigmund Bjørgo.

I norska WWF:s motsvarighet till Fiskguiden, Sjømatguiden, är makrill inte rödlistad.

ICES beslut och beslutsunderlag kan läsas här.

Ämnen

Kategorier


Norges sjömatråd är den norska fiskeindustrins egen marknadsorganisation. Norges sjömatråd har sitt huvudkontor i Tromsö samt kontor på tolv av de viktigaste fisk- och skaldjursmarknaderna, däribland Sverige. Verksamheten finansieras av en lagstadgad exportavgift på fisk och skaldjur. Norges sjömatråd är ett statligt aktiebolag som ägs av det norska Närings- och fiskeridepartementet. För ytterligare information, besök www.norskfisk.se.

Kontakter

Trym Eidem Gundersen

Trym Eidem Gundersen

Presskontakt Director Nordic region / Direktør region Norden +47 95840957
Charlotte Rapp

Charlotte Rapp

Presskontakt Manager Sverige Norges Sjömatråd 072 327 04 94

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.