Rekordhög kännedom om varumärket ”Seafood from Norway”

Pressmeddelanden   •   Apr 02, 2019 11:09 CEST

På bara två år har kännedomen om varumärket ”Seafood from Norway” ökat kraftigt. Varumärket lanserades 2017 och en ny undersökning från Norges sjömatråd visar att kännedomen i dag är uppe i 45 procent i Sverige.

Grieg Seafood svarar Filter

Nyheter   •   Mar 19, 2019 13:20 CET

I nummer 66 av Filter attackeras de norska laxodlarna hårt under temat ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. I det senaste numret av Filter svarar nu en av de hårdast anklagade odlarna, Grieg Seafood, tidningen.

Norges Sjömatråd publicerar här Griegs Seafoods inlägg i sin helhet, så som det är publicerat i Filters senaste nummer.

Inlägget är skrivet av Kristina Furnes, kommunikationschef på Grieg Seafood:

I förra numret av Filter publicerades ett reportage där journalisten Mikael Frödin var kritisk till hur vi odlar lax i Norge. Vi delar Mikael Frödins önskan om att natur, miljö och vild lax ska bevaras. Som laxuppfödare i norska fjordar har vi ett stort ansvar för att producera fisk på ett hållbart sätt och att ständigt göra vad vi kan för att minska vårt fotavtryck.

I Finnmark i norra Norge finns några av världens bästa vildlaxälvar, Altaelva och Repparfjordelva. När vi får producera lax nära dessa floder är det vårt ansvar att se till att vår odlade lax kan leva sida vid sida med den vilda laxen. Historiskt har uppfödarna inom laxodlingen ärligt talat inte alltid varit så bra på att ta detta ansvar. Vi gör det nu. Det innebär att vi måste se till att fisken inte rymmer, så att den odlade laxen genetiskt inte blandar sig med den vilda laxen i floderna. Det betyder också att vi måste ha låga nivåer av laxlus, så att den inte smittar den vilda laxen när den simmar förbi fiskodlingarna.

Vi börjar nu se resultatet av vårt arbete inom dessa områden. I Finnmark har vi inte haft någon rymning sedan 2014. Vi har ett övervakningsprogram i Altaelva och Repparfjordelva där det norska naturforskningsinstitutet analyserar huruvida prover som lämnats av sportfiskare kommer från odlad lax. År 2017 var 0,15 procent av den lax som fångades i Alta och 1,12 procent av den lax som fångades i Repparfjordelva odlad lax. 2018 var 0,0 procent av laxen som fångades i Alta och 1,09 procent av laxen som fångades i Repparfjordelva odlad. Vi arbetar också hårt för att minska nivån av laxlus, främst genom förebyggande metoder så att vi inte påverkar miljön i fjorden. 2018 var nivån av laxlus på våra växter i Finnmark i genomsnitt 0,07. Det är långt under den lagstadgade gränsen på 0,5.

Vi tar ofta emot besök på våra anläggningar i Finnmark - också av personer som är kritiska till laxodling. Sommaren 2017 upptäckte vi på sociala medier att Mikael Frödin hade tagit sig in i en av våra odlingskassar i Alta för att filma. I Norge har vi regler som innebär att en person utan tillstånd inte får komma närmare en anläggning än 20 meter. Detta bland annat för att säkerställa en hög standard på hygien och för att förhindra att fisken smittas. Men också för att förhindra skador på nätet runt själva kassen som hindrar att fisken rymmer. Vi kontaktade Frödin för en dialog, men när vi inte fick ett svar rekommenderade de norska myndigheterna oss att rapportera fallet. Vi hade önskat att Frödin hade kontaktat oss innan han kom till anläggningen. Då hade vi kunnat ordna med tillstånd att filma i anläggningen utan att riskera både smitta och rymningar.

Frödins bilder visar lax från vår anläggning som tyvärr hade skadats. Laxen har fått en skada under hanteringen, och sedan har naturliga bakterier i vattnet gjort att såren utvecklats. I en stor population med 150 000 fiskar kan dessvärre några bli sjuka eller skadade. Några veckor före Frödins besök kontrollerade oberoende fiskhälsopersonal fiskens hälsa i nätkassen. Vi kan se i deras rapport att de flesta fiskar var friska och fina. När vi sedan slaktade fisken hade den också mycket god kvalitet. 93 procent såldes i högsta kvalitetsklass, vilket bara är möjligt om fisken ser frisk ut. Fiskens biologi är sådan att skadade fiskar av naturen simmar upp till kanten av en kasse, därför har Frödin sett fler sjuka fiskar än vad som är representativt för hela populationen i kassen. Frödin filmade helt enkelt rakt in i »sjukstugan« i vår nätkasse.

Som laxuppfödare jobbar vi ständigt för att så få individer som möjligt skadas och vi har ett antal rutiner för att säkerställa fiskens välmående. Varje dag söker vi efter skadad, sjuk eller död fisk längs kanten på odlingskassen och tar ut och avlivar denna på ett humant sätt. Dessutom inspekteras varje kasse av fiskhälsopersonal minst varannan månad. Från att fisken är liten matar vi den med rätt näringsämnen, och vi vaccinerar den mot sjukdomar när det är möjligt. Vi söker ständigt efter nya sätt att förbättra fiskens hälsa och välmående.

Vi erkänner att det fortfarande finns många utmaningar som vi måste lösa inom laxnäringen - både inom miljö- och fiskvård. Det finns mycket vi fortfarande inte vet om laxens biologi och ekosystemet under vatten. Ju mer kunskap vi får genom forskning och utveckling, desto bättre blir vi på att odla lax enligt naturens egna villkor. Inom Grieg Seafood arbetar vi för detta på flera sätt. I synnerhet har vi fokuserat på big data och digitalisering. Vi hoppas att artificiell intelligens kan hjälpa oss att upptäcka sammanhang i havet som vi tidigare inte känt till. När vi lyckas minska miljöpåverkan - till exempel genom att förebygga spridning av laxlus - förbättras också fiskens hälsa och vi får fisk av högsta kvalitet.

Vad är det då den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska veta, undrar Filter i förra utgåvan av tidningen. Det undrar vi också. Grieg Seafood har i alla fall inget att dölja och vi välkomnar både Filter och annan svensk press att besöka oss i Finnmark. Där kan du få en ärlig inblick i hur vi odlar lax år 2019.

I nummer 66 av Filter attackeras de norska laxodlarna hårt under temat ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. I det senaste numret av Filter svarar nu en av de hårdast anklagade odlarna, Grieg Seafood, tidningen. Norges Sjömatråd publicerar här Griegs Seafoods inlägg i sin helhet, så som det är publicerat i Filters senaste nummer.

Läs vidare »

18 sidor av ensidig rapportering

Nyheter   •   Mar 14, 2019 14:19 CET

Senaste numret av magasinet Filter (nummer 66) innehåller ett långt och spekulativt reportage om norsk odlad lax. Bland annat ställer sig Filter frågan ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. Vi med insyn i branschen undrar detsamma. De norska laxodlingarna tillhör de mest öppna, transparenta och genomlysta i världen. All data om hur laxen mår, odlingarnas miljökonsekvenser och fiskens näringsinnehåll är offentligt tillgängliga för alla att ta del av. Även Filters journalister.

En stor del av Filters artikel bygger på en i Norge omdebatterad artikelserie i de norska medierna Morgenbladet och Harvest. Artiklarna har mött hård kritik från flera forskningscentra i Norge. En av dem är forskningsdirektören för Norska Havforskningsinstituttet, Gro-Ingunn Hemre, som bland annat menade att artikelserien var en ”kampanj för att sprida ett budskap om att forskningen kring fisk och dess hälsoeffekter är korrupt och att odlad fisk är giftig”.

Men där de norska medierna låter de kritiserade svara har Filter, trots att man upplåter 18 sidor åt reportaget, valt att inte referera till de svar och den debatt som de norska medierna publicerat. Inte heller har Filter givit något av de företag, organisationer och myndigheter de går till angrepp mot någon möjlighet att kommentera de påståenden de publicerat.

Den andra källan i Filters artikel är sportfiskaren Mikael Frödin, som via media nu lanserar sin kommande film som finansierats av företaget Patagonia, som under varumärket även säljer vildlax. Frödins ”fakta” är ofta tillspetsade, för att inte säga felaktiga, och precis som Filters artikel späckad med antydningar om att den norska fiskenäringen vill dölja något. Flera av de fakta Frödin fört fram har bemötts och dementerats i en uttalande från Norges Sjömatråd den 14 februari 2019. Läs mer här.

Den norska laxnäringen är relativt ung och har vuxit stadigt sedan starten. Allt har inte alltid gjorts rätt från början men den bild som målas upp i Filter är alltför ensidig, spekulativ och förenklad. Och ofta direkt felaktig. Här kommer bara några exempel:

  • Hela Filters artikel går ut på att den norska laxodlingsindustrin har något de vill dölja. Sanningen är att hållbarhet, livsmedelssäkerhet och djurskydd ligger högt upp på listan kring saker som hela tiden är under utveckling. Ett av många exempel är att norska laxodlare nästan helt slutat använda antibiotika och att all lax från Norge är helt fri från rester av antibiotika och andra läkemedel.
  • Filter vill, genom att peka på dödligheten hos odlad lax, antyda att fiskodlarna inte tar sitt ansvar. I all animalisk proteinproduktion är dessvärre dödligheten hos djuren en etisk utmaning. Detta är något som alla uppfödare tar på största allvar, vare sig vi pratar om gris, kyckling eller lax. I Norge regleras det genom Djurskyddslagen och lagen är densamma som i Sverige. Där framgår det att ”Djur skall behandlas bra och skyddas mot fara för onödiga påfrestningar och belastningar”. All norska laxodlare är skyldiga att följa dess etiska riktlinjerna och tillsynen av lagen sköts av det norska livsmedelsverket, Mattilsynet. Branschen arbetar dessutom med projekt för att få en bättre bild av hur laxen mår och utarbeta indikatorer för att löpande mäta och förbättra laxens välfärd. Mer om detta går att läsa här.

    Filter nämner att 50 miljoner laxar dör innan de når vuxen ålder och antyder att orsaken är laxlusen. Antalet, som är korrekt, motsvarar 15–16 procent av den utsatta laxen. Den norska näringen anser, precis som Filter, att dödligheten ligger för högt och arbetar hårt på att få ned talen, men orsakssambandet är mycket komplext. Det är därför direkt felaktigt att påstå att problemet bara handlar om laxlusen. Dödligheten på lax är på nivå, eller något högre jämfört med annan djuruppfödning av exempelvis gris, får, kyckling och nöt. Samtidigt är laxen ett kallblodsdjur med en helt annan biologi är varmblodsdjur. Flera faktorer spelar in. Den unga laxens övergång från sötvatten till saltvatten är en stor belastning, samma som för den vilda laxen. Infektioner, miljö- och mekanisk skada är andra anledningar. För att bredda bilden är det också viktigt att nämna att den naturlige dödligheten bland vildlax från det att den lämnar älven till det att den återvänder för att leka upp till ligger på upp till 95 procent.

    Ett annat exempel gäller främmande ämnen i laxen. Tyvärr innehåller allt vi äter olika typer av oönskade ämnen. Fisk likaså. Men när Filter nämner att den odlade laxen exempelvis innehåller dioxin nämns inte att halterna av dessa ämnen är dubbelt så höga i den vilda laxen. Anledningen är att det foder som ges till den odlade laxen är noga kontrollerat.

  • I Norge är livsmedelssäkerheten ett prioriterat område. För havsbruksnäringen innebär det dels att man har ett omfattande system för att garantera att maten och fisken är säkra att äta, dels att man är öppen med all information som rör livsmedelssäkerhet. Att odlad lax är den fisk med en av de lägsta halterna av miljögifter bland feta fiskar bekräftas också av det svenska Livsmedelsverket. Eller som de säger på sin hemsida ”Fisk är nyttig mat – rik på vitaminer, mineraler och bra fett. Därför är det bra om barn äter fisk ofta, gärna 2-3 gånger/vecka. Variera sorterna och välj både feta och magra fiskar.

Detta är bara ett några exempel på selektivt val av fakta och antydningar som sammantaget ger intrycket av en bransch som fiskar i grumligt vatten. Filters starka påhopp visar att de likt sina norska kollegor ”…förbiser det faktum att de miljöer som forskar om vattenbruk är stabila akademiska miljöer som uppfyller forskningsetiska normer”, för att låna orden från Tonje C. Osmundsens, Forskningschef NTNU Samfunnsforskning.

Från branschens sida välkomnar vi granskning och kritik men vi önskar att den skulle baseras på fakta och inte myter. Sjömat är en av Norges viktigaste näringar och det ligger i vårt intresse och på vårt ansvar att fisken mår bra, att miljön bevaras och att maten håller absolut högsta kvalitet. Allt för att fisk som kommer från Norge ska vara 100 procent trygg att äta.

Så nej, vi vill inte dölja någonting. Varje år analyseras över 10 000 laxar, varje vecka räknas antalet laxlus i alla anläggningarna, prover tas på havsbottnen under odlingarna och eventuella sjukdomar rapporteras. Detta är bara några av de kontroller som görs av oberoende aktörer och norska myndigheter.

Och allt publiceras offentligt för alla, inklusive Filter, att ta del av. Om de bara hade försökt. 

Senaste numret av Filter innehåller ett spekulativt reportage om norsk odlad lax. De frågar bland annat ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. Vi undrar detsamma. De norska laxodlingarna tillhör de mest transparenta och genomlysta i världen. All data om hur laxen mår, odlingarnas miljökonsekvenser och fiskens näringsinnehåll är offentligt tillgängliga.

Läs vidare »

Skrei faller allt fler svenskar i smaken

Pressmeddelanden   •   Apr 16, 2019 07:30 CEST

Säsongen för den norska torsk-delikatessen skrei börjar lida mot sitt slut och nya siffror från Norges sjömatråd visar en exportökning till Sverige på nästan 10 procent jämfört med föregående år.

Jodbrist hos gravida kan hämma utvecklingen av barnets hjärna - Vitfisk en av de bästa källorna för jod

Pressmeddelanden   •   Mar 05, 2019 10:41 CET

En studie från EUthyroid visar att upp till 50 procent av alla nyfödda barn i EU kan lida av jodbrist vilket kan leda till begränsad kognitiv utveckling. Vit fisk som torsk, sej och kolja är en av de bästa naturliga livsmedelskällorna för jod, och kan ses som superfood för kvinnor i fertil ålder.

Efter fem års nedgång i svensk sjömatskonsumtion – trenden bruten

Pressmeddelanden   •   Feb 20, 2019 14:21 CET

De svenska hushållens konsumtion av sjömat har sjunkit varje år sedan 2013. Under femårsperioden har konsumtionen gått ner totalt 19 procent. Men nu är den negativa trenden bruten. Helåret 2018 skedde en ökning av hushållens sjömatskonsumtion med 1 procent till ett genomsnitt på 14,24 kilo per hushåll.

Uttalande med anledning av felaktiga påståenden kring norsk odlad lax i media

Nyheter   •   Feb 14, 2019 16:48 CET

Med anledning av en intervju med sportfiskaren Mikael Frödin i SR P4 Uppland den 12 och 13 februari 2019 vill Norges sjömatråd peka på ett antal felaktigheter i det som påstås under intervjun. Sjömatrådet har samtidigt beslutat att anmäla programmet till Granskningsnämnden för bristande objektivitet.

Mikael Frödin är sportfiskaren som blivit känd sedan han dömdes för olaga intrång på en norsk laxodling. Med anledning av det har han framträtt i olika medier med starka påståenden och åsikter om norsk odlad lax.

Senast i SR P4 Uppland kunde han oemotsagd få säga att den norska odlade laxen är det giftigaste livsmedel som finns i mataffären.

Dagen därpå avfärdade visserligen Emma Haldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket, påståendet. I ett inslag till P4 sa hon:

– När man jämför haltdata på fisk, så är faktiskt odlad lax den fisk som har en av de lägsta halterna av miljögifter.

Trots detta fortsatte Mikael Frödin dock att leverera ett stort antal påståenden som var oriktiga och som inte bemöttes i något av inslagen.

Norges sjömatråd vill därför här korrigera dessa påståenden:


Frödins påstående: Norsk odlad lax är det giftigaste livsmedlet vi har i mataffärerna i dag

Norges sjömatråds kommentar: Människor får i sig dioxiner och dl-PCB från olika typer av livsmedel som fisk, mejeriprodukter, kött och ägg samt från förorenad luft och dricksvatten.
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, fastställer gränser för hur stora intag av dessa ämnen som är acceptabla. År 2018 reviderade EFSA toleransgränserna för dioxiner och dl-PCB i kosten totalt. Arbetet pågår nu för att bedöma om detta förändrar kostråden och detta ska sedan utvärderas mot de olika livsmedlens hälsofördelar.

Nivåerna av dioxiner och dl-PCB i norsk odlad lax är bland de lägsta bland feta fiskar och har halva halterna av vild lax från Norge. Jämfört med vild lax och fet fisk från Östersjön har den norska odlade laxen låga nivåer.

Påståendet att norsk odlad lax skulle vara giftig har också avvisats av svenska Livsmedelsverket och det kan enkelt dokumenteras att påståendet saknar stöd.

Källor:


Frödins påstående: Det går åt ungefär 4–5 kg fisk för att producera 1 kg odlat lax

Norges sjömatråds kommentar: Detta var förhållandet 1995. Men nu är insatsfaktorn drygt 1 kg fiskrens och fisk, som inte används som livsmedel, för att producera 1 kg lax. Nyligen introducerades också en marin algolja i fiskfodret, vilket gör det möjligt att komma under 1:1 för FishIn-FishOutation (FIFO). Denna algolja är naturens egen producent av omega-3 och odlas genom avfallsfri jäsning i ståltankar på land.

Källor:


Frödins påstående: Fodret innehåller över 70 procent soja i dag

Norges sjömatråds kommentar: Under senare år har den vilda fisken i fodret i hög grad ersatts med vegetabiliska råvaror. Cirka 70 procent av laxfodret består av vegetabiliska råvaror. Andelen soja i norskt fiskfoder var 19 procent 2016 och 16 procent år 2017. Denna andel förväntas minska ytterligare under de närmaste åren när guarmjöl, insektsmjöl och andra nya råvaror introduceras i fiskfoder.

Källor:


Frödins påstående: Norsk laxodling är i dag den största anledningen till att regnskogen i Sydamerika huggs ned

Norges sjömatråds kommentar:Inga norska fiskfoderproducenter köper soja som kommer från områden som avverkar regnskog. 100 procent av all soja som används i det fiskfoder som används i Norge är Brasiliansk och garanterad avskogningsfri. Trots att norska sjömatsnäringen endast köper 0,5 procent av Brasiliens sojaproduktion så är vi med och gör skillnad. Vi använder endast ProTerra-certifierad soja som säkerställer att den kommer från länder som inte har rensat regnskogen under de senaste femton åren. WWF Brasil rekommenderar alla sojaköpare att bara köpa certifierad soja som förhindrar avskogning och garanterar goda arbetsförhållanden för bönder, något norskt vattenbruk har gjort under ett många år.

Källor:


Frödins påstående: Odlingskassarna producerar väldigt mycket skit som förstör ekosystemet i fjordarna så att inget kan leva där

Norges sjömatråds kommentar:Den norska sjömatsnäringen följer strikta regler som definierar var en anläggning kan placeras. Den som söker tillstånd för en odlingsanläggning måste genomgå en miljöundersökning innan anläggningen kan läggas ut. Uppfödaren dokumenterar regelbundet att miljöstatusen är tillfredsställande enligt den norska standarden (NS 9410). Dessa undersökningar utförs av oberoende tredje parter, som rapporterar sina resultat till Fiskeridirektoratet.

Fiskeridirektoratets data visar att tillståndet är bra eller mycket bra i 93 – 94 procent anläggningarna. Detta gäller för både MOM-B och MOM-C-kontrollerna som syftar till att undersöka miljöpåverkan under anläggningarna och i den lokala miljön. Dessutom finns det stränga krav på att platsen för odlingskassarna måste flyttas löpande för att ge botten tid för återhämtning.

Källor:


Frödins påstående: Odlingskassarna läcker miljontals laxar ut i det vilda ekosystemet

Norges sjömatråds kommentar:Alla laxar som rymmer från odlingar rapporteras och statistiken för detta är tillgänglig för allmänheten. 2018 rymde sammanlagt 159 000 laxar av totalt flera hundra miljoner i produktion. Den norska branschen arbetar aktivt för att reducera antalet rymningar, som minskat kraftigt de senaste åren. Vid rymningar ställs krav på att fånga in den förrymda fisken vilket är producentens ansvar.

Källor:


Frödins påstående: Den norska laxodlingsindustrin omsätter mer än den norska oljeindustrin

Norges sjömatråds kommentar:Norge exporterade olja för 229 miljarder kronor 2017. Samma år var exporten av lax 65 miljarder kronor.

Källa:

Med anledning av en intervju med sportfiskaren Mikael Frödin i SR P4 Uppland den 12 och 13 februari 2019 vill Norges sjömatråd peka på ett antal felaktigheter i det som påstås under intervjun. Sjömatrådet har samtidigt beslutat att anmäla programmet till Granskningsnämnden för bristande objektivitet.

Läs vidare »

Ny studie: Endast var tredje svensk äter rekommenderad mängd sjömat

Pressmeddelanden   •   Jan 22, 2019 07:11 CET

En ny studie från Norges Sjömatråd visar att vår konsumtion av sjömat ligger långt under de rekommenderade nivåerna. Studien som är världens största undersökning av hur vi konsumerar sjömat, omfattar 30 000 respondenter i 21 länder. Resultatet visar att bara 51 procent av alla som deltog i studien äter sjömat två gånger i veckan eller mer. Och svenskarna är nästan sämst i klassen.

Nu är skrei-säsongen igång

Pressmeddelanden   •   Jan 16, 2019 14:29 CET

Nytt rekordår för norsk sjömatsexport

Pressmeddelanden   •   Jan 08, 2019 16:01 CET

Under 2018 exporterade Norge 2,7 miljoner ton sjömat för rekordsumman 99 miljarder NOK. Det motsvarar en volymökning på 4 procent och en värdeökning om 5 procent eller 4,6 miljarder NOK jämfört med 2017. Detta motsvarar 37 miljoner måltider sjömat varje dag under 2018.

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • Fiskeriutsending Sverige
  • sbwi@sboeahqfongodmi.nqlomm
  • +47 97526063

Om Norges sjömatråd

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.

Adress

  • Norges sjömatråd
  • Skarpögatan 4
  • Box 27829, 115 93 Stockholm
  • Sweden