Gå direkt till innehåll
Kommentar: Missvisande om laxrekommendation och putsarfisk byts ut mot andra metoder

Pressmeddelande -

Kommentar: Missvisande om laxrekommendation och putsarfisk byts ut mot andra metoder

DN och andra svenska medier har i veckan skrivit om norsk lax och bland att uppmärksammat ett råd från WWF om att man endast bör äta odlad lax “enstaka gånger per år”.

Notera att rådet från WWF inte är någon nyhet. Odlad lax har haft samma bedömning (gul) i WWF:s Fiskguide i många år, sedan 2002.

Vi har tidigare uttryckt att vi tycker att markeringen som gul är missvisande. Norsk lax är i allt väsentligt hållbart odlad med stor hänsyn till fiskarnas hälsa och den marina miljön. Vi vill påminna om att svenska Livsmedelsverket anser att man kan äta odlad lax varje vecka.

Norsk laxnäring är högst medveten om att det finns en del utmaningar att arbeta med. Det gäller till exempel hög dödlighet bland fiskar i vissa odlingar. Vår uppfattning är att laxnäringen tar dessa utmaningar på största allvar och arbetar dagligen för att förbättra situationen. Stora framsteg har också gjorts de senaste åren. Till exempel har användningen av antibiotika minskat med 99 procent.

Laxnäringen fyller en oerhört viktig funktion i dagens samhälle. Vi behöver äta hälsosammare och lämna mindre klimatavtryck efter oss, därför bör vi äta mer fisk än vad vi gör idag. Det är också i linje med de Nordiska näringsrekommendationerna enligt vilka vi bör öka intaget av fisk från hållbart förvaltade bestånd.

DN har även uppmärksammat så kallade putsarfiskar som används i norska fiskodlingar. Vi uppskattar och välkomnar den forskning som görs av SLU, som DN refererar till. Vi behöver mer kunskap om våra marina miljöer för att veta hur de ska hanteras på ett hållbart sätt.

Laxlus är en utmaning för vissa norska laxodlingar och det är korrekt att putsarfiskar används som metod för att ”putsa” laxen. Dock framgår det inte i DN:s artiklar att detta är en metod som branschen i hög grad nu ersätter med andra och mer hållbara metoder. Från 2019 till 2022 halverades användningen av putsarfiskar och vi räknar med att nedgången kommer att fortsätta framöver.

Den norska laxnäringen arbetar hårt för att minimera problemen med laxlus. Idag prövas en rad olika metoder, som är mer hållbara och skonsamma för såväl laxen som andra arter och den marina miljö. Bland annat får laxarna växa sig större och starkare innan de sätts ut i odlingskassarna och blir på så sätt mer motståndskraftiga. I vissa odlingar används också skonsam laserteknik för att bli av med laxlus. Vårt mål är alltid att alla fiskar och andra djur i havet ska vara friska och må bra.

Relaterade länkar

Ämnen


Norges sjömatråd är den norska fiskeindustrins egen marknadsorganisation. Norges sjömatråd har sitt huvudkontor i Tromsö samt kontor på tretton av de viktigaste fisk- och skaldjursmarknaderna, däribland Sverige. Verksamheten finansieras av en lagstadgad exportavgift på fisk och skaldjur. Norges sjömatråd är ett statligt aktiebolag som ägs av det norska Närings- och fiskeridepartementet. För ytterligare information, besök www.norskfisk.se.

Kontakter

Trym Eidem Gundersen

Trym Eidem Gundersen

Presskontakt Director Nordic region / Direktør region Norden +47 95840957
Charlotte Rapp

Charlotte Rapp

Presskontakt Manager Sverige Norges Sjömatråd 072 327 04 94

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.