Skånemejeriers mjölkleverantörer sänker sitt klimatavtryck

Efter att ha genomfört beräkningar på 299 mjölkgårdar kan Skånemejerier konstatera att klimatavtrycket på gårdarna har sjunkit något från 2020 till 2021. Det genomsnittliga klimatavtrycket ligger dessutom under snittet i Sverige.
– Våra mjölkleverantörer är vana vid att arbeta med ständiga förbättringar på sina gårdar vilket även ger resultat på klimatavtrycket, säger Anna Ekman-Nilsson, hållbarhetsexpert på Skånemejerier.

En del i Skånemejeriers strävan mot att bli Sveriges mest hållbara mejeri är att sätta vetenskapligt baserade klimatmål i linje med Parisavtalet, för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Klimatarbetet på gårdarna är centralt för att nå målen, eftersom det är där de största utsläppen sker.

– Vi är alla del av samma värdekedja. Vi måste själva minska våra utsläpp, och vi måste också stötta våra mjölkleverantörer i att kunna göra detsamma. Det gör vi bland annat genom rådgivning och insamling av klimatdata. Vi betalar också fortsatt mer än marknadspriset som ersättning till bönderna för att de ska få förutsättningar att verka för en hållbar och kvalitativ mjölkproduktion, säger Anna Ekman-Nilsson som är hållbarhetsexpert på Skånemejerier.

Hur kan en gård minska sitt klimatavtryck?

– Det viktigaste är att ha en effektiv användning av resurser men det kan också vara att använda förnybar energi och att välja gödsel och foder med låg klimatpåverkan. Ofta är åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan också positiva för att minska kostnader och öka produktiviteten, säger Anna Ekman-Nilsson och fortsätter.

– Att ta hand om sina kor, att de är friska och mår bra, är också väldigt viktigt. Välmående kor ger mer mjölk, vilket får en positiv effekt på klimatavtrycket.

Nästan alla, 99 procent, av Skånemejeriers mjölkleverantörer har genomfört klimatberäkningar i Klimatkollen år 2022. Det genomsnittliga klimatavtrycket per liter mjölk som levererades till Skånemejerier landade på 0,96 kilo CO₂-ekvivalenter under 2021, jämfört med 1,00 kilo CO₂-ekvivalenter året innan*. Detta är något lägre än genomsnittet i Sverige.

Viktigt att ha med sig dock är att det kan finnas årsvariationer när man mäter klimatavtryck. Det finns externa faktorer som påverkar, såsom väder, utöver de åtgärder som genomförs på gården.

Anna Ekman-Nilsson framhåller att svensk mjölk står sig väl ur klimatsynpunkt i ett internationellt perspektiv. Svensk mjölk har 60 procent lägre klimatavtryck än världsgenomsnittet och nästan 27 procent lägre än genomsnittet i Europa**.

– Mjölk diskuteras ofta ur ett klimatperspektiv, och det är många parametrar man ska ta i beaktande för att göra mjölken rättvisa. Mjölk har visserligen en högre klimatpåverkan än till exempel vatten, men då ska man ha med sig att vatten inte innehåller någon näring medan mjölken tvärtom är mycket näringsrik och viktig för folkhälsan, säger Anna Ekman-Nilsson.

Klimatkollen
Klimatkollen är ett verktyg som utvecklats inom projektet Greppa Näringen med stöd från EU och som drivs av Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna. I verktyget beräknar Skånemejeriers mjölkleverantörer klimatavtrycket från sina gårdar. Utsläppen av växthusgaser beräknas utifrån användningen av till exempel foder, gödsel och energi och utsläppen inkluderar koldioxid, metan och lustgas som är de dominerande växthusgaserna i jordbruket. För att beräkna klimatavtrycket fördelas gårdens utsläpp på alla produkter som produceras och från detta får man fram ett klimatavtryck per kg levererad mjölk, som är unikt för varje gård.

Vad är koldioxidekvivalenter?
Koldioxidekvivalenter, förkortat ”CO₂e”, är ett mått på utsläppen av växthusgaser. Olika växthusgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten. Med begreppet ”CO₂e” får man ett gemensamt mått för alla olika utsläpp av växthusgaser och deras inverkan på klimatet. Man översätter helt enkelt utsläppens påverkan till hur mycket koldioxid som skulle orsaka samma växthuseffekt.