Kvinnor är mindre villiga än män att leda grupper, i synnerhet om de är mansdominerade. Men det beror inte på att kvinnor är ointresserade av att ha ledande befattningar. Könsstrukturer spelar roll i alltifrån arbetsgrupper till styrelserum, skriver nationalekonomerna Eva Ranehill och Anna Sandberg i en ny SNS-rapport.
Trots strävan efter jämställdhet har färre kvinnor än män högavlönade yrken
Nationalekonomen Anna Norén är ny forskningsledare på SNS. Hon går rakt in i arbetet med utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och kommer även att jobba med forskning som rör socialförsäkringssystemet.
Anna Norén doktorerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet år 2017. Hon kommer närmast från en tjänst som utredningssekreterare vid Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, E
Utlandsföddas bristande kunskaper i svenska skapar problem med integrationen på arbetsmarknaden. Numera krävs goda svenskkunskaper även för lågkvalificerade yrken, skriver forskarna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth i en ny SNS-rapport.
Många av de långtidsarbetslösa i Sverige är personer födda utanför Europa. Kunskaper i svenska sägs ofta vara avgörande för deras utsikter att få jobb. I SNS-r
Elnätspriserna har ökat mer i Sverige än i våra nordiska grannländer. I samma länder ställs också hårdare krav på att elnätsföretagen ska göra löpande effektiviseringar. Det finns därför tecken på att den svenska regleringen av elnäten inte fungerar tillfredsställande, skriver forskarna Erik Lundin och Magnus Söderberg i en ny SNS-rapport.
Under åren 2010–2020 ökade elnätstarifferna i Sverige m
Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.
För att minska spridningen av covid-19 gick svenska högskolor och universitet under våren 2020 över till undervisning helt på distans. I början
Fyra nationalekonomer undersöker effekterna av den snabba omställningen på svensk arbetsmarknad. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.
Arbetsmarknaden har förändrats markant under de senaste 40 åren. Jobben har blivit färre inom tillverkningsindustrin och fler inom tjänstesektorn. Men exakt hur stora är förändringarna? Vilka har vunnit och förlorat på
Hittills har miljökraven i Sverige inte fått svensk industri att flytta produktion och utsläpp utomlands i någon större utsträckning. Det beror bland annat på företagens låga kostnader för koldioxidutsläpp samt tillgång till billig och ren el. Men situationen kan förändras när priserna nu stiger, vilket ställer krav på framtida klimat- och industripolitik, skriver forskarna Shon Ferguson, Rikard F
Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.
I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående gymnasieskola. Nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson har undersökt vad det innebär för enskilda elever j
Svensk äldreomsorg har förändrats på senare år och utvecklas nu med ny välfärdsteknik. Men ligger detta i linje med vad äldre vill ha? Utan ordentliga undersökningar av de äldres önskemål riskerar utvecklingen att försämra deras livskvalitet, skriver forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson i en ny SNS-rapport.
Under de senaste 15–20 åren har äldreomsorgen gjorts om rejält. Hemtjänst i eget boen
Bristande kapacitet i elnätet ger allt större regionala obalanser i elförsörjningen och att bygga ut elnätet tar tid. Men marknaden skulle kunna minska problemet med lokal elbrist om utformningen av landets elområden görs om, skriver forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås i en ny SNS-rapport.
Efterfrågan är större än tillgången på el i landets storstäder. Det beror inte minst på at
Fyra framstående forskare studerar mellanstatliga organisationers förmåga att bekämpa allvarliga globala problem. Bland annat granskas Förenta nationerna, Internationella valutafonden, Världshälsoorganisationen och Europeiska unionen. Slutsatserna presenteras till våren i SNS Demokratirådsrapport 2023.
Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar, epidemier, finanskriser –
Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport.
Mellan 2004 och 2019 ökade antalet anställda inom gruppen högutbildad
