Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Forskare: Sociala insatser underskattas i arbetet mot brott

    Politiker underskattar ofta sociala insatsers betydelse för att minska brottsligheten. De kan vara väldigt kostnadseffektiva eftersom till exempel mer utbildning inte bara bidrar till minskad brottslighet, utan också gynnar samhället på andra sätt. Det skriver nationalekonomen Randi Hjalmarsson i den nya SNS-rapporten Social Policies as Crime Control.
    »Kriminalpolitik och socialpolitik komplett

  • Ekonom: Högskolestudier efter komvux höjer årslönen med nästan 75 000 kronor

    Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.
    I oktober infördes en ny form av studiestöd, omställningsstudiestödet. Det ska underlätta för yrkesverksamma att vidareutbilda sig mitt i livet. Tank

  • SNS instiftar pris på 200 000 kronor till forskare som når ut


    SNS tar ett nytt steg i arbetet med att se till att forskning kommer till användning och instiftar ett pris för yngre forskare som är bra på att nå fram till beslutsfattare med sina resultat. Möjligheten att nominera kandidater öppnar nu.

    SNS jobbar fortsatt med att på olika sätt sammanföra akademi, näringsliv, politik och offentlig förvaltning – och har gjort så sedan starten 1948. In

  • Ekonomer: Kvinnor på ledande poster bör ha kvinnliga kollegor

    Kvinnor är mindre villiga än män att leda grupper, i synnerhet om de är mansdominerade. Men det beror inte på att kvinnor är ointresserade av att ha ledande befattningar. Könsstrukturer spelar roll i alltifrån arbetsgrupper till styrelserum, skriver nationalekonomerna Eva Ranehill och Anna Sandberg i en ny SNS-rapport.
    Trots strävan efter jämställdhet har färre kvinnor än män högavlönade yrken

  • Ny forskningsledare på SNS fokuserar på Sverige som kunskapsnation


    Nationalekonomen Anna Norén är ny forskningsledare på SNS. Hon går rakt in i arbetet med utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och kommer även att jobba med forskning som rör socialförsäkringssystemet.

    Anna Norén doktorerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet år 2017. Hon kommer närmast från en tjänst som utredningssekreterare vid Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, E

  • Ekonomer: För att fler utlandsfödda ska få jobb krävs mer och bättre utbildning i svenska

    Utlandsföddas bristande kunskaper i svenska skapar problem med integrationen på arbetsmarknaden. Numera krävs goda svenskkunskaper även för lågkvalificerade yrken, skriver forskarna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth i en ny SNS-rapport.
    Många av de långtidsarbetslösa i Sverige är personer födda utanför Europa. Kunskaper i svenska sägs ofta vara avgörande för deras utsikter att få jobb. I SNS-r

  • Ekonomer: Prisökningarna för elnät är högre i Sverige än i jämförbara länder

    Elnätspriserna har ökat mer i Sverige än i våra nordiska grannländer. I samma länder ställs också hårdare krav på att elnätsföretagen ska göra löpande effektiviseringar. Det finns därför tecken på att den svenska regleringen av elnäten inte fungerar tillfredsställande, skriver forskarna Erik Lundin och Magnus Söderberg i en ny SNS-rapport.
    Under åren 2010–2020 ökade elnätstarifferna i Sverige m

  • Ekonom: Hybridundervisning gynnar kvinnliga studenter med högavlönade föräldrar

    Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.
    För att minska spridningen av covid-19 gick svenska högskolor och universitet under våren 2020 över till undervisning helt på distans. I början

  • SNS Konjunkturråd 2023: Hur ska förändringarna på arbetsmarknaden hanteras?


    Fyra nationalekonomer undersöker effekterna av den snabba omställningen på svensk arbetsmarknad. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.

    Arbetsmarknaden har förändrats markant under de senaste 40 åren. Jobben har blivit färre inom tillverkningsindustrin och fler inom tjänstesektorn. Men exakt hur stora är förändringarna? Vilka har vunnit och förlorat på

  • Ekonomer: Svårt att motivera rabatten på el till serverhallar och bitcoingruvor

    Hittills har miljökraven i Sverige inte fått svensk industri att flytta produktion och utsläpp utomlands i någon större utsträckning. Det beror bland annat på företagens låga kostnader för koldioxidutsläpp samt tillgång till billig och ren el. Men situationen kan förändras när priserna nu stiger, vilket ställer krav på framtida klimat- och industripolitik, skriver forskarna Shon Ferguson, Rikard F

  • Ekonomer: Högre betyg på friskolor tyder på behov av att rätta nationella prov centralt

    Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.
    I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående gymnasieskola. Nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson har undersökt vad det innebär för enskilda elever j

  • Hälsoekonomer: Oklart hur välfärdsteknik påverkar äldres livskvalitet

    Svensk äldreomsorg har förändrats på senare år och utvecklas nu med ny välfärdsteknik. Men ligger detta i linje med vad äldre vill ha? Utan ordentliga undersökningar av de äldres önskemål riskerar utvecklingen att försämra deras livskvalitet, skriver forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson i en ny SNS-rapport.
    Under de senaste 15–20 åren har äldreomsorgen gjorts om rejält. Hemtjänst i eget boen

Visa mer