Genom att rikta fokus mot det ömtåliga ögonblicket då en stiger upp på en scen och tar plats, ringar utställningen Portrait of a Movement in frågor som berör njutning, makt och radikal förändring. Porträtt av en rörelse är den första större presentationen i Sverige med den internationellt välkända konstnärsduon Pauline Boudry och Renate Lorenz.
Varför är kärlek så mycket på tapeten just nu? Har det att göra med att samhällsstrukturer vittrar sönder och att kärleken då blir en välbehövd stödmekanism? Dora Garcías utställning Röd kärlek tar avstamp i den ryska författaren, aktivisten, feministen, politiska flyktingen och diplomaten Aleksandra Kollontajs (1872-1952) liv och gärning.
Medborgarskap och frågan om rätten till bostad slås ihop i konstverket och startup-företaget New Eelam av Christopher Kulendran Thomas. Samtidigt blickar vi bakåt på välfärdsstatens uppbyggnad deras prefabricerade betongpanelsystem. Vi får dessutom en inblick i konstnären Måns Wranges banbrytande och korsbefruktande praktik.
Normens gränser, stora kroppars handlingsutrymme och nationell identitet är alla brännande teman som konstnären Ingela Ihrman närmar sig i den humoristiska utställningen Det frodas i framtiden (10.6–25.9 2016).
Tensta konsthalls assisterande curator sedan 2012 Ulrika Flink har valts ut som en av curatorerna till den prestigefyllda nordiska konstbiennalen Momentum 9 som äger rum i Moss, Norge 2017. Biennalen har sedan starten 1998 etablerats som en viktig arena för nordisk samtidskonst.
I ett nytt flerårigt projekt återvänder Tensta konsthall till begreppet solidaritet för att pröva dess giltighet idag. I en tid då fascistiska partier vinner mark i Europa och samhällsklimatet blir allt hårdare är det dags att fråga sig om solidaritetsbegreppet har en framtid. Eller måste vi hitta nya sätt för att beskriva samtidens politiska organisering och kamper?
Rebelliska väderleksrapporter, börskrascher, internationella solidaritetsrörelser och en ny film om Katarina Taikon är några av höstens höjdpunkter på Tensta konsthall.
Maria Lind blev igår utsedd till konstnärlig ledare för en av Asiens viktigaste händelser för samtida konst: Gwangjubiennalen i Sydkorea. Kommittén föll för Maria Linds idé om en utställning kring konstens förmåga att alltid säga något om framtiden. Utställningen ska även ha systerutställningar runt om i världen på samma tema. Gwangjubiennalen öppnar i september 2016.
Miljonprogramsområdenas möte med gammal jordbruksbygd står i centrum i Mats Adelmans utställning Det träden ser. Från sin ateljé på Eggebygård betraktar konstnären Järvafältets flora och fauna och djurens rörelsemönster i utkanten av en storstad.I konsthallens entré installeras en brokig bildvärld med hjälp av teckning, målningar, skulpturer och funna ting.
Nyhetsbyrån är en långsiktig satsning och ett samarbete mellan Tensta konsthall, JMK, Konstfack och nätverket StreetGäris som möjliggörs med stöd från Allmänna Arvsfonden. Nyhetsbyrån vill på sikt fungera som en nationell nyhetsbyrå för en mer kvalitativ journalistik, där representation är en viktig del.
LTTR är namnet på ett queerfeministiskt konstnärskollektiv med hjärtat i New York. I början på 2000-talet bedrev gruppen ett ambitiöst redaktörsarbete och kunskapsinsamlande som bl a resulterade i en serie performancer, uppläsningar och en årlig tidskrift. Tidskriften, som kan beskrivas som å ena sidan ett konstverk och å andra sidan en politisk händelse, antog för varje nummer en ny skepnad.
Tensta konsthalls uppmärksammade utställning Frederick Kiesler: Visioner i arbete. Med tillägg av Céline Condorelli och sex studentgrupper har lockat en stor lokal såväl som internationell publik. Kieslers breda och gränsöverskridande produktion rymmer allt från mobila bibliotek och minimalistisk skyltdesign till monumentet och skulpturen The Shrine of the Book i Jerusalem.
Qaisar Mahmood ny styrelseordförande i Tensta konsthalls stiftelse. Qaisar Mahmood har en gedigen erfarenhet av förtroendeuppdrag, bland annat som ledamot i styrelserna på Färgfabriken, myndigheten Ungdomsstyrelsen och insynsrådet för Svenska Institutet. Han är för närvarande avdelningschef för Kulturmiljöavdelningen vid Riksantikvarieämbetet.
En egensinnig film om när Jungfru Maria uppenbarade sig i Tensta sensommaren 2012, ett projekt om strävan efter ”det gemensamma” och ett unikt arkiv av banbrytande konsttidskrifter från 1990-talet är något av det man kan ta del av under sommaren på Tensta konsthall.
Låna hem konst med ett vanligt lånekort, en texttävling för unga i Tensta och ett bibliotek med böcker om framtidens utopiska hushåll (The Grand Domestic Revolution) är något av det som händer på Tensta konsthall i vår. Det är dags för den andra delen av den sju månader långa utställningen om Tensta som bostadsområde, kulturarv och historia.
Rasism och främlingsfientlighet vinner just nu ny mark i Europa. Bristen på rättvisa och jämlikhet i kombination med ekonomisk depression gör att det blir lätt att ta till enkla förklaringsmodeller som till exempel att beskylla multikulturalism och mångfald för att vara orsaken till ett tillstånd. Vad kan konstnärer, författare och sociologer bidra med för förklaringsmodeller?
Nu inleds det sju månader långa programmet som belyser många aspekter av Tensta och miljonprogrammet. Först ut bland föreläsarna är kulturgeografen Irene Molina. Rasifiering, militarisering och rumslig stigmatisering är begrepp som hon använder för att beskriva segregationens processer.
Den 26 oktober slår dörrarna upp för ett nytt projekt på Tensta konsthall som sträcker sig över sju månader och handlar om historia och minne i Tensta. Konsthallen har bjudit in ett fyrtiotal konstnärer, arkitekter, lokala föreningar, artister, sociologer, kulturgeografer, filosofer och andra som berör det förflutna i konstverk, forskningsprojekt, seminarier, vandringar.
För andra året curerar Tensta konsthall bildkonstprogrammet på Stockholm Music & Arts. Vad sägs om en performance med en levande doftande jättenäckros som skiftar färg från vit till rosa på två dagar? Eller verket som handlar om fisken som stoppade exploateringen av Järvafältet på nittiotalet? Konstnärer från hela världen deltar i utställningen som har mänsklig frånvaro som övergripande tema.
För andra året i rad curerar Tensta konsthall bildkonstprogrammet på Stockholm Music & Arts. Koreografi utan dansare, ett varumärke där en världskänd tennisspelare försvunnit ur bilden och en installation som liknar ett övergivet hem. Årets bildkonstprogram på Stockholm Music & Arts handlar om människans frånvaro, om det som ligger bortom henne. Dit räknas alla ting men även naturen i sig.
Tensta konsthalls ambition är att vara en institution med en given plats i lokalsamhället. Samtidigt vill Tensta Konsthall vara en institution med ett konstprogram på internationell toppnivå, en självklar destination för konstpubliken. Här ligger konsthallens särskilda fokus å ena sidan på samarbeten av skilda slag och å andra sidan på intensifierad och nytänkande konstförmedling.
Konstförmedling har generellt sett, även internationellt, hamnat lite i bakvattnet och det är viktigt att den ges möjlighet till utveckling i samma utsträckning som konsten. En central aspekt i konsthallens förmedlingsarbete är att det utgår från samtidskonsten, och att det utvecklas med bibehållen respekt och integritet för såväl konsten som publiken. Det innebär t ex att varje förmedlingsdel måste skräddarsys i förhållande till konsten och till de individer och grupper som man vill ha ett utbyte med, vilket kräver mycket tid och energi.
Taxingegränd 10
163 64 Spånga