Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2024
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2024.
Kvantgenombrott när laserljus gör material magnetiska
Kvantteknologins potential är enorm men är idag till stor del begränsad till laboratoriernas extremt kalla miljöer. Forskare på Stockholms universitet visar hur man med hjälp av laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur och få icke magnetiska material att bli magnetiska. Genombrottet förväntas bana väg för snabbare och energieffektiva datorer, informationsöverföring och datalagring.
Radikalt verktyg i naturens kemilåda avbildat
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2023
Här kommer namn på forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2023.
Den första neutrinobilden av Vintergatan
För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.
Ny metod för kartläggning av cancerceller banar väg för behandling av obotlig hjärncancer hos barn
Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab.
Neutriner fångade i Sydpolens is ger ny bild av närliggande galax
För första gången har forskarna inom det internationella samarbetet IceCube funnit bevis på neutrinopartiklar med mycket hög energi från en närliggande galax. Det rör sig om galaxen NGC 1068 (även känd som Messier 77) som är en aktiv galax i stjärnbilden Cetus och en av de mest välbekanta och välstuderade aktiva galaxerna. Forskning vid Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Ett svart hål som snurrar på snedden
Forskare har för första gången kunnat skapa sig en tredimensionell bild av en röntgenbinär, ett system där ett svart hål och en stjärna kretsar kring varandra. De blev förvånade när de upptäckte att lutningen på rotationsaxeln för det svarta hålet skiljer sig mycket, hela 40 grader, från axeln i systemets omloppsbana. Resultatet publiceras i dag i tidskriften Science.
Snabbare kvantdatorer med hjälp av stora atomjoner
Fångade Rydbergjoner kan vara nästa steg i utvecklingen av kvantdatorer som är praktiskt användbara. Det visar en ny studie i tidskriften Nature.
Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt
Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.
Miljoner till forskning om fysik
För första gången har ett forskningsprojekt med svenska deltagare beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda bidrag, ERC Synergy Grant. Det handlar om 13,9 miljoner euro, ungefär 140 miljoner kronor, varav en del går till professor Alexander Balatsky vid Nordita, ett forskningsinstitut finansierat av bland andra Stockholms universitet och KTH.
Kommentar om Nobelpriset i fysik
Jesper Sollerman och Stephan Rosswog, två av Stockholms universitets professorer i astronomi, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i fysik.
Visa mer
Loading...
