Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

Den nyupptäckta jästen kan ge lageröl nya smaker samtidigt som den förbättrar jäsningshastigheten. Foto: KAW/Magnus Bergström

Ny forskning om jäst kan revolutionera smak på lageröl

Lager är världens mest konsumerade ölsort trots att variationen i smaker och aromer är starkt begränsad. Anledningen är att jäststammarna som används för att brygga lager är genetiskt nästan identiska. Forskare vid Stockholms universitet och University of Santiago i Chile har nu på genetisk väg utvecklat jäststammar som kan bidra till nya smaker och aromer.

Risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet. Foto: Ulf Bergström

Grannsamverkan bland kustens rovfiskar kan bromsa spiggvågen

Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Att säl och skarv ökar hjälper i stället spiggen att ta över

Groddjur – som denna lövgroda – är en grupp som bedöms vara särskilt känslig för klimatförändringar. Foto: Joachim Mergeay

Förbättrad övervakning kan skydda genetisk mångfald

Genetisk mångfald är avgörande för att arter ska kunna anpassa sig till klimatförändringar. En ny studie visar att insatserna för att övervaka den genetiska mångfalden i Europa är otillräckliga. Det behövs ett nytt synsätt – och där kan Sverige vara ett föredöme.

I studien analyserar forskarna 87 älgar från 1840-talet till 2019 från hela Sverige. Foto: Flora M.C/Mostphotos

Älgens genetiska mångfald består – trots jakt och utrotningshot

Intensiv jakt utplånade nästan älgstammen i Skandinavien på 1800-talet. Den första storskaliga studien av hela arvsmassan hos älgar i Skandinavien avslöjar effekten av att arten nästan utrotades. Studien visar att inaveln inte verkar ha ökat och älgarna verkar ha behållit det mesta av sin genetiska mångfald.

Det exemplar av tasmansk tiger (pungvarg) som använts i studien och konserverats genom uttorkning i rumstemperatur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.  Foto: Emilio Mármol Sánchez (foto) och Panagiotis Kalogeropoulos (redigering).

RNA från utdöd art återskapat för första gången

Forskare har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på ett mer än hundra år gammalt exemplar av en tasmansk tiger som bevarats torkat i rumstemperatur i en museisamling. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter, som tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men även för att studera pandemiska RNA-virus.

Skärmdump från förträningen av minnestest av enstaka stimuli. Foto: Johan Lind

Sinnet för ordning skiljer människan från andra djur

Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just människosläktet. Inte ens våra närmaste släktingar, som dvärgschimpanser, lär sig ordning på samma sätt.

En rovfjäril (vänster) och en rapsfjäril (höger) möter varandra huvud mot huvud. Rapsfjärilen är ”vinterspecialist” och klarar kalla övervintringsförhållanden bättre än den närbesläktade rovfjärilen som är en "sommarspecialist. Foto: Isabelle Siemers

Fjärilar som skiljer sig i säsonganpassningar svarar olika på ett skiftande klimat

Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.

Mammutbete upptäckt i nordöstra Sibirien. Foto: Love Dalén

Nu avslöjas generna som skiljer ullhåriga mammutar från elefanter

Forskare vid Centrum för paleogenetik har lyckats kartlägga mycket mer DNA än vad någon tidigare gjort för en utdöd istida djurart. I en ny studie identifieras mutationer som var unika för den ullhåriga mammuten – som troligen legat bakom mammutens hårtillväxt, fettlagring och de små öronen.

Enligt studien har synergin mellan småbrukskaffe och bevarande av biologisk mångfald en baksida, där småbrukarnas beroende av barnarbete får tydliga negativa effekter på barns skolgång. Foto: Tola Gemechu Ango

Barnarbete negativ bieffekt av arbete för biologisk mångfald

Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.

Hendrix, en av de vargvalpar som deltog i undersökningen. Foto: Christina Hansen Wheat/Stockholms universitet.

Vargar kan knyta an till människor

För hundar är det ofta naturligt att visa tillgivenhet mot människor. Forskare från Stockholms universitet har nu sett samma anknytningsbeteende hos vargar mot de människor som tar hand om dem.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.