En ny studie från Stockholms universitet visar tydliga sociala skillnader i vem som testade sig för covid-19 under pandemins första fas. Resultaten tyder på att de grupper som hade störst risk att bli svårt sjuka också var de som testade sig minst, bland annat av rädsla för indirekta konsekvenser av ett positivt resultat. Detta kan ha dolt smittans verkliga spridning.
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem. Genom att ställa om produktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp, rädda miljontals liv och stärka ekonomin. Det visar EAT Lancet-kommissionen 2025, den största forskningsrapporten i sitt slag som publicerats.
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats göra en molekylär ritning över hur ett av världens farligaste gift, botulinumtoxin, är uppbyggt, hur det stabiliseras, transporteras och frigörs. Forskningen, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, banar väg för effektivare läkemedel.
Genom att analysera miljontals så kallade budbärarmolekyler (mRNA) under sjukdomsförloppet vid ALS, har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare vid Paris Brain Institute och Örebro universitet, identifierat varför vissa nervceller är motståndskraftiga vid sjukdomen och vad som sker i de känsliga nervcellerna när de drabbas av sjukdom.
Forskare har hittat svaret på en av cellbiologins olösta gåtor, hur cellens energi, ATP, transporteras in det endoplasmatiska nätverket, ett nätverk inuti cellen som proteiner och andra ämnen rör sig genom. Störning av energitransport kan påverka sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Studien, publicerad i Nature, identifierar transportproteinet SLC35B1 som porten.
Med gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS. Forskningen påblicerad i Nature Communications visar att ALS-kopplad dysfunktionalitet i nervcellernas energifabriker mitokondrierna uppstår innan cellerna visar andra tecken på sjukdom, vilket inte tidigare varit känt.
Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.
Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
En ny studie visar att cirka 31 500 liv kan ha räddats i Sverige under 2021 genom vaccination mot covid. Forskarnas modell kan användas för att utvärdera vaccinationsstrategier och verkan av restriktioner.
