Ny forskning visar att antidepressiva läkemedel påverkar olika serotoninceller i hjärnan på olika sätt. Resultaten, som publicerats i tidskriften Nature Molecular Psychiatry, kan förklara varför biverkningar ofta uppstår i början av en behandling, medan förbättringen kommer först senare.
Vad är en sommarfobi? Vilka är sommarlovets största utmaningar? Och så får du koll på vilka ämnen som ingår i din solkräm? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter av sommar och semester.
Den person du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. För barn från låginkomstfamiljer kan en vän från en mer privilegierad bakgrund vara tillräckligt för att lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa. Det visar en ny avhandling av doktoranden Klara Gurzo vid Stockholms universitet.
En ny studie publicerad i tidskriften Addiction visar att cannabisanvändning bland svenska ungdomar följer samma befolkningsmönster som tidigare påvisats för alkohol. Resultaten tyder på att förändringar i den genomsnittliga cannabisanvändningen bland unga återspeglas i hela gruppen– från de som använder sällan till dem som använder ofta.
Unga som känner sig ensamma vid 18 års ålder är mer benägna att drabbas av depression och ångest i unga vuxenåren, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Resultaten visar att ensamhet i övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till psykisk ohälsa senare i livet.
Att bli mobbad på jobbet gör inte bara människor olyckliga för stunden – det kan också leda till behov av medicinsk behandling för psykisk ohälsa. En ny studie från Stockholms universitet visar att anställda som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper större risk att påbörja behandling med psykofarmaka, särskilt antidepressiva läkemedel, inom så kort tid som två år.
Under andra världskriget var Sverige officiellt neutralt, men livet på hemmaplan var långt ifrån opåverkat av. En ny studie från Stockholms universitet visar att krigsåren i grunden förändrade svenska föreställningar om sexuell hälsa och bidrog till att göra kondomen till det dominerande skyddet mot könssjukdomar. Effekten blev en långsiktig omvandling av sexuella hälsopraktiker i Sverige.
Vuxna med invandrarbakgrund hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier är att ta itu med sociala ojämlikheter, enligt forskarteamet.
En ny studie från Stockholms universitet visar tydliga sociala skillnader i vem som testade sig för covid-19 under pandemins första fas. Resultaten tyder på att de grupper som hade störst risk att bli svårt sjuka också var de som testade sig minst, bland annat av rädsla för indirekta konsekvenser av ett positivt resultat. Detta kan ha dolt smittans verkliga spridning.
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem. Genom att ställa om produktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp, rädda miljontals liv och stärka ekonomin. Det visar EAT Lancet-kommissionen 2025, den största forskningsrapporten i sitt slag som publicerats.
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats göra en molekylär ritning över hur ett av världens farligaste gift, botulinumtoxin, är uppbyggt, hur det stabiliseras, transporteras och frigörs. Forskningen, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, banar väg för effektivare läkemedel.
