Istidens jägare och samlare riktade främst in sig på honor av ullhårig mammut. Det har forskare från bland annat Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet upptäckt genom att analysera förhistoriskt DNA från över 500 mammutben. Resultaten, publicerade i tidskriften Current Biology, visar att stora fyndplatser av mammutben kopplade till mänsklig aktivitet domineras av honor.
De svåraste perioderna av torka i östra Medelhavsområdet under forntiden inträffade när flera naturliga klimatcykler sammanföll. Det visar en ny studie från Stockholms universitet i tidskriften Science Advances. Resultaten ger ny kunskap om klimatförhållandena vid tiden för de stora bronsålderskulturernas kollaps och kan bidra till en bättre förståelse för framtida risker för torka.
När arkeologer hittar vuxna och barn begravda tillsammans i medeltida gravar är tolkningen vanligtvis att de begravda är nära släkt. Men en ny studie från Stockholms universitet i Science Advances visar att det sällan stämmer.
Vad är en sommarfobi? Vilka är sommarlovets största utmaningar? Och så får du koll på vilka ämnen som ingår i din solkräm? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter av sommar och semester.
Stockholms universitet har utsett 2026 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Matti Bye, Marie Ekeland, Karen Evans, Stéphane Horel, Ugo Pagallo och Corinne Péneau.
Hundar var etablerade som en egen art redan under istiden och spridda över stora geografiska områden. En ny studie publicerad i Nature ger det hittills starkaste genetiska stödet för att hunden var etablerad som art långt tidigare än man tidigare kunnat visa, och att relationen mellan människa och hund har mycket djupa rötter i förhistorien.
Under andra världskriget var Sverige officiellt neutralt, men livet på hemmaplan var långt ifrån opåverkat av. En ny studie från Stockholms universitet visar att krigsåren i grunden förändrade svenska föreställningar om sexuell hälsa och bidrog till att göra kondomen till det dominerande skyddet mot könssjukdomar. Effekten blev en långsiktig omvandling av sexuella hälsopraktiker i Sverige.
Forskare från Centrum för paleogenetik har lyckats analysera arvsmassan från en ullhårig noshörning som levde för 14 400 år sedan. Arvsmassan kommer från vävnad hittad i magen på en förhistorisk varg. Studien, publicerad i Genome Biology and Evolution, visar att ullhåriga noshörningar var genetiskt friska fram till slutet av istiden och att arten troligen dog ut genom en snabb populationskollaps.
Forskare har identifierat spår av växtgift från den sydafrikanska växten gifbol på stenålderspilspetsar – det hittills äldsta kända pilgiftet i världen. Upptäckten, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att människor i södra Afrika redan för 60 000 år sedan hade utvecklat avancerad kunskap om giftiga ämnen och hur de kunde användas för jakt.
Forskare har funnit tusentals år gamla varglämningar på Stora Karlsö, en isolerad ö i Östersjön och en plats dit djuren sannolikt bara kunde ha förts av människor. Studien, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences av forskare från bland annat Stockholms universitet, föreslår att gråvargar kan ha hanterats eller kontrollerats redan av förhistoriska samhällen.
En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience visar den roll som forntida grundvatten under havsbotten har lite i skymundan – och hur detta grundvatten kan ha interagerat med istäcken och stigande havsnivåer under tidigare klimatförändringar.
Hur påverkade andra världskriget Sveriges neutralitet och försvarspolitik? Hur förändrades den svenska arbetsmarknaden? Vad kan vi lära oss om Förintelsen och nazismens framväxt? Och vilken roll spelade ransoneringssystemet? Forskare vid Stockholms universitet kan ge perspektiv på flera aspekter kring andra världskriget.
