Genom att använda ny avancerad teknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats fastställa uppbyggnaden hos det historiskt betydelsefulla röda färgämnet karmin. Det visar sig att ämnet, som bland annat finns i godis och målarfärg, har en komplex struktur som forskningen i dag försöker framställa på konstgjord väg.
Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.
Syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats i blod från 30 bloddonatorer i Stockholm, visar en studie från Stockholms universitet. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena. En del av dessa ämnen kan potentiellt ansamlas i kroppen, påverka fertiliteten eller vara hormonstörande.
Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt hårbalsam helt baserat på naturliga ämnen, främst lignin som är en restprodukt i skogsbruket. Det nya balsamet är ett hållbart och miljövänligt alternativ till konventionella hårvårdsprodukter.
En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.
Forskare kan nu i tre studier avslöja den avgörande roll som de naturliga ämnena isoprennitrater har för molnbildningen och klimatet i Amazonas regnskog.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Från Stockholms universitet finns forskare på plats på FN:s klimatkonferens COP29 i Baku 11–22 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om olika aspekter på klimatfrågor.
Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.
Kylfartyg – kylda omlastningsfartyg som fungerar som mobila hamnar för fiskebåtar – beskrivs ofta som svaga länkar i spårbarheten för fisken vi äter. För första gången har ny forskning identifierat ägarna till alla globalt använda omlastningsfartyg, vilka flaggor de seglar under och vilka fiskefartyg de omlastar ifrån.
De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.
Jetströmmar är vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.
