Människans bästa vän, hunden, kan ha funnits långt längre än vi trott. En ny studie visar att hundens föregångare skiljdes från vargen redan någon gång mellan 27 000 och 40 000 år sedan. Analyser av arvsmassan från en förhistorisk varg från Tajmyrhalvön i Ryssland visar att den var närbesläktad med den gemensamma föregångaren till dagens vargar och hundar.
Var dyker flygplanet upp igen? En ny studie visar att vi har svårt att uppfatta hur kanterna av en världskarta hänger samman. Både vuxna och barn har stora problem att korrekt ange var ett flygplan som passerar världskartans kant kommer tillbaka till kartan.
Att upptäcka exploderande stjärnor i ett tidigt skede öppnar nya dörrar för att undersöka deras natur. En glimt av ultraviolett strålning har nu avslöjat en chockad grannstjärna. Resultaten som publiceras i tidsskriften Nature den 21 maj berättar vad som ligger bakom kosmologins viktigaste ljusfyrar.
Förlust av algätande smådjur har överraskande stora effekter på hälsan hos värdefulla sjögräsängar. Detta visar nya resultat från ett samordnat experiment som skett över norra halvklotet, som forskarna Johan Eklöf och Serena Donadi, vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, deltagit i.
I dagarna kommer Mikael Holmqvist ut med boken Djursholm Sveriges ledarsamhälle på Atlantis förlag. I flera tidigare forskningsprojekt har han använt sociologiska metoder för att studera hur makt och inflytande uttrycks. Det gör Mikael Holmqvist även denna gång när det är Djursholm han skärskådar i syfte att förstå den livsstil och kultur som skapar ledare i dagens svenska samhälle.
En ny metod för att ta sig an tabubelagda dilemman kan gynna marginaliserade grupper, inte minst kvinnor, och bidra till bättre förvaltning av det kustnära fisket i östra Afrika och andra utvecklingsländer.
Det råder vetenskaplig konsensus om att de perfluorerade kemikalier som används i fläck- och vattenavvisande kläder är skadliga för människor. Tvåhundra forskare från 38 länder, däribland flera forskare från Stockholms universitet har undertecknat skrivelsen ”Madrid Statement”. Skrivelsen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.
Varför har vatten så många märkliga egenskaper? Anders Nilsson, professor i kemisk fysik vid Stockholms universitet, ska nu söka svar på frågan med stöd av ett ERC Advanced Grant från europeiska forskningsrådet ERC.
Under eftermiddagen bjuds besökarna på visning och föredrag av forskare och botanister från Stockholms universitet, KTH och Lunds universitet. Ett Science café hålls i Gamla orangeriet med fem korta föredrag. Besökarna kan lyssna till forskare som berättar om växterna som fascinerar dem samtidigt som de tar en fika.
Att ha en stor hjärna kan ge överlevnadsfördelar. I alla fall om du är en guppyhona. En ny unik studie visar att guppyhonor med stora hjärnor löper mindre risk att bli uppätna jämfört med honor med mindre hjärnor.
Alla svala, kyliga och heta dagar vi pratar om när vi talar om vädret. Vi får kalla fötter, ger heta kyssar och klär oss i varma eller kalla färger. Alla språk innehåller ord som beskriver temperatur, men språken varierar kraftigt i fråga om antal temperaturord, vad de betyder och hur de används. I en ny bok undersöker fyrtio språkforskare hur ord som beskriver temperatur behandlas.
Medier spelar en stor roll i barns lek och har en central plats i vardagslivet. Men barn är inte bara passiva mottagare av intryck. De väljer vad som passar deras syften och användningen av medierna speglar barnens smak, kompetens och ålder. En ny avhandling från Stockholms universitet undersöker syskonsamspel och barns mediebruk i hemmet samt konsumtionens betydelse i barnens medievärld.
