Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Stockholmspriset tilldelas världsledande kriminologer

    Idag, 15 juni, delas det årliga Stockholmspriset i kriminologi ut i Stockholms stadshus. Priset tilldelas i år Travis W. Hirschi, Cathy Spatz Widom och Per-Olof Wikström för deras forskning om hur relationen till föräldrar och kamrater kan påverka framtida brottslighet.

  • Ny bild av ståndssamhällets upplösning

    Bönder som köpte herrgårdar och ståndspersoner som hittade på egna titlar. En nyutkommen avhandling i historia från Stockholms universitet ger en ny och annorlunda bild av ståndssamhällets upplösning under 1800-talet.

  • Experter som svarar på frågor om Brexit

    Har du som journalist frågor om Brexit-omröstningen? Här finns en lista på experter vid Stockholms universitet som gärna svarar på frågor om potentiella konsekvenser av ett brittiskt utträde ur EU.

  • Finns moralisk grund för passivitet i klimatfrågan?

    Politiker med en nyliberal moralfilosofisk ståndpunkt har utgjort en bromskloss när det kommer till lösandet av klimatfrågan, men en avhandling från Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet konstaterar att libertarianismen inte kan ge något stöd för en passiv eller bromsande hållning i klimatfrågan – snarare tvärtom.

  • Skolelever hjälper forskare att studera klimatförändringar

    Genom att dokumentera förändringen av höstlövens färger och räkna insekter på ekar ska skolelever hjälpa forskare att få veta mer om klimatförändringar och biologisk mångfald. Detta sker inom forskningsprojektet Höstförsöket som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet.

  • Varför ska föräldrar vara på särskilda sätt?

    Föräldrar har funnits i alla tider, men vad betyder föräldraskap och varför ska människor vara föräldrar på särskilda sätt? Därför att Gud, experter och barn säger så, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Gustav Westberg undersöker hur föreställningar om föräldraskap motiveras från 1800-talets slut till idag.

  • Så formade humor den borgerlige mannens identitet

    Kring sekelskiftet 1900 blomstrade den svenska skämtpressen. Tidningar som Söndags-Nisse och Kasper, huvudsakligen riktade till den borgerlige mannen, kom ut i stora upplagor och lästes såväl i hemmen som på kaféer och rakstugor. I en ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet undersöks hur skämtbilderna formade bilden av den borgerlige mannens identitet.

  • Nytt sätt att se på organiserad brottslighet

    Begreppet ”organiserad brottslighet” används på ett felaktigt sätt och saknar en tydlig definition. Det får allvarliga konsekvenser för både brottsbekämpningen och för demokratin. Det menar Amir Rostami, som i sin avhandling i sociologi argumenterar för ett nytt sätt att se på det som brukar kallas organiserad brottslighet.

  • Ny bok: ”Politisk populism kan vara bra för demokratin”

    Den moderna populismen är ett globalt fenomen som är här för att stanna, hävdar Benjamin Moffitt, forskare vid Stockholms universitet och författare till ”The Global Rise of Populism”. Populisternas budskap är ofta enkla: Landet är i kris och etablissemanget struntar i folket. De vinner också uppmärksamhet och röster genom att bryta mot politiska spelregler.

  • Nytt ljus över klimatets dimmiga förflutna

    Före industrialiseringen kan klimatet ha varit molnigare än man tidigare trott. Det visar forskare från Stockholms universitet, tillsammans med kolleger från Europa och USA, i två artiklar som publicerats i Nature. Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i frånvaro av svavelsyra, producerar stora mängder aerosolpartiklar i atmosfären.

Visa mer