Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Den första neutrinobilden av Vintergatan

    För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.

  • Fjärilar som skiljer sig i säsonganpassningar svarar olika på ett skiftande klimat

    Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.

  • Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

    Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

  • Dålig kunskap om pensionssystemet påverkar sparandet

    Hur förändrades svenskarnas sparande efter att det allmänna pensionssystemet reformerades i grunden i slutet av 1990-talet? En ny avhandling i nationalekonomi visar att trots att det nya systemet innebar lägre pensionsinkomster så ökade inte sparandet. Människor förstod inte innebörden som reformen hade på framtida pensionsinkomster.

  • Sommar 2023 – Experter vid Stockholms universitet

    Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.

  • Nya gränsvärden för planeten som tar hänsyn till rättvisa publiceras för första gången

    Forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet finns bland huvudförfattarna till en forskningsstudie i Nature som föreslår nya jordsystemgränser för att trygga en säker och rättvis framtid för både människor och natur. Utifrån en rättviseaspekt har vi passerat gränsen för klimatförändringar som enligt studien ligger redan vid 1,0 graders ökning.

  • Minskade utsläpp under pandemin gav ökad klimatuppvärmning

    Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning. Ny forskning från Stockholms universitet.

  • Mikroorganismer är lösningen för att binda kol i marken

    Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.

  • Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

    I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna .

  • Nytt sätt att rena vatten från läkemedelsrester

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

  • Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

    Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

  • Svenska kungahuset från Gustav Vasa till idag – Vem kan svara på vad?

    I år firar kung Carl XVI Gustaf 50 år på tronen och det är även 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs. Här listas experter på Stockholms universitet som på olika sätt kan kommentera monarkin, adeln och ceremonier – nu och då.

Visa mer