Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Sportlov – vem kan svara på vad?

    Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

  • Nya vegomaten bäst för miljön - och lika bra för hälsan och plånboken

    För första gången har forskare analyserat miljö- och näringsaspekterna av en kost där animaliska livsmedel byts ut mot växtbaserade alternativ som efterliknar animalier. Att ersätta animaliska livsmedel med antingen växtbaserade alternativ eller oprocessad vegetabilisk mat sänker miljöpåverkan, visar den nya studien som är publicerad i Nature Communications.

  • Leken blir central under våren 2024 på Accelerator

    Vårens utställningsprogram genomsyras av lek, spel och fest som subversiva strategier för empati, traumabearbetning och överlevnad. Med vitt skilda praktiker möts vårens konstnärskap i deras intresse för att utvidga normerande samhällssystem. Lekens närvaro yttrar sig på flera nivåer.

  • Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen

    Ju mer prat ett barn får höra, desto bättre blir språkutvecklingen. Det visar en internationell studie av ljudmiljön kring 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter. Studien, med deltagande forskare från Stockholms universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Tuggummi avslöjar vad stenåldersmänniskorna åt

    Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.

  • Förbättrad övervakning kan skydda genetisk mångfald

    Genetisk mångfald är avgörande för att arter ska kunna anpassa sig till klimatförändringar. En ny studie visar att insatserna för att övervaka den genetiska mångfalden i Europa är otillräckliga. Det behövs ett nytt synsätt – och där kan Sverige vara ett föredöme.

  • Exploderande stjärna blir svart hål och äter sin kompanjon

    En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion.

  • Den kemiska mekanismen för tillverkning av ammoniak funnen

    Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Uråldriga stjärnor skapar extraordinärt tunga element

    Hur tungt kan ett grundämne vara? En internationell forskargrupp med bland annat Terese Hansen vid Stockholms universitet, har upptäckt att mycket gamla stjärnor har förmågan att producera grundämnen med atommassor större än 260, tyngre än något grundämne i det periodiska systemet som kan observeras naturligt på jorden. Denna upptäckt fördjupar vår förståelse av bildningen av grundämnen i stjärnor

  • Hot och hopp för global överlevnad i ny rapport om jordens vägskäl

    En ny rapport visar att mänskligheten står inför en avgörande tidpunkt där både hot och möjligheter accelererar. Farliga punkter för jordens system närmas alltmer samtidigt som möjligheten att vända utvecklingen till det bättre fortfarande finns. Rapporten betonar att den inslagna vägen riskerar att bli katastrofal och att avvecklingen av fossila bränslen samt tillväxten av koldioxidneutrala lösni

Visa mer