Medan de flesta storstäder kring Östersjön redan har eller håller på att ersätta sina fossila bränslen med biobränslen och annan förnybar energi för sin värmeförsörjning är de två största nordeuropeiska storstäderna, S:t Petersburg och Berlin, vardera med omkring 5 miljoner invånare inkluderat förstäder, fortfarande helt beroende av fossila bränslen, främst kol.
Energimarknadsinspektionen beslutade häromdagen att säga nej till en 18 mil lång kraftledning i sydöstra Sverige. Det var en stor seger för några hundra berörda skogsägare och för deras skogsägarförening Södra.
På tisdagar sjunger jag i en manskör. Vi sjunger fyrstämmigt. Vi är andrabasar, förstabasar, andretenorer och förstatenorer. Själv sjunger jag förstatenor, och vi förstatenorer har oftast melodistämman. För att det ska låta bra måste stämmorna vara i balans. Alla stämmor behövs lika mycket. Inte minst behöver man stabila basar.
De fem nordiska statsministrarna radar upp sig på bild från Reykjavik med budskapet att Norden ska vara ett globalt föredöme för hållbarhet och klimatpolitik. Man antar en deklaration med många vackra ord, men glömmer av någon anledning en betydande del av den nordiska klimatpåverkan.
De nordiska länderna kommer att gå i spetsen för en bred introduktion av biobränslen för flyget. Det har blivit klart genom ställningstaganden i flera av länderna i år. Den samlade nordiska ambitionen har knappast noterats av massmedia ännu.
Jag är ett par dagar i Lissabon, på den europeiska bioenergikonferensen EUBCE. Jag har deltagit i ett seminarium om bioflygbränsle, och argumenterat för att det finns gott om råvara för att producera förnybart flygbränsle, inte minst från skog.
Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson tror att det finns politiska poäng att plocka på att dra igång en ny kärnkraftsdebatt mitt i EU-valrörelsen. De är beredda att bryta upp den sköra energiuppgörelsen från 2016, även om de undviker att säga att de vill hoppa av den.
Jag tittar ut genom fönstret från frukostbordet på den skira grönskan. Nu har till och med linden på vår bakgård fått löv, och då återstår väl bara askarna vid vårt lantställe. De är ju som fina damer, enligt ett talesätt jag hörde som barn: ”Sist ur sängen och tidigast till vila”.
Under den gångna mandatperioden har EU fortsatt att sätta restriktioner för biodrivmedel från åkergrödor, grödor som skulle kunna användas som livsmedel eller foder. Den här politiken drivs både av EU-kommissionen och av starka krafter i EU-parlamentet. Resultatet är onödigt stora utsläpp av koldioxid från transportsektorn samtidigt som det finns mycket mark som i Europa som inte odlas.
De liberala mittenpartierna är oense om koldioxidskatter på EU-nivå. Liberalerna har gjort en gemensam koldioxidskatt i EU till en profilfråga inför EU-valet. Tredjenamnet på Centerpartiets EU-valsedel Emma Wiesner kritiserar på Svenska Dagbladet Debatt förslaget från Liberalerna under den provocerande rubriken ”Koldioxidskatten hotar klimatet”.
Vi har tagit upp plastfrågan många gånger på Svebiobloggen, och det är en stor och angelägen global miljöfråga. Men de svar som ges i debatten är ofta både ofullständiga och orealistiska. Det finns en övertro på vad som går att åstadkomma med förbud och genom återvinning och samtidigt en undervärdering av att förbränna och på sätt oskadliggöra plast samtidigt som man tar vara på energin.
För några veckor sedan handlade debatten om flygets klimatpåverkan bara om flygskam och att inte flyga alls. Och inför valet förra året var det långa rader av debattörer, inte minst från Maria Wetterstrands eget Miljöparti, som hävdade att biobränsle till flyget var ett slag i luften som inte skulle minska flygets klimatpåverkan alls. Trots biobränsle i planens tankar skulle utsläppen öka.
