Det spekuleras vilt i kryptovalutan bitcoin. Kursen steg i slutet av februari till över 58 000 dollar sedan Elon Musk meddelat att hans bolag placerat 1,5 miljard dollar i bitcoin. Han gjorde en vinst på några hundra miljoner dollar på ett par dagar. Tesla meddelade också att man accepterar bitcoin som betalning för sina bilar.
Fyra miljoner hushåll blev utan ström, många i flera dagar. Sju miljoner invånare, en fjärdedel av Texas befolkning, fick problem med vattenförsörjningen och uppmanades koka sitt vatten. Vad kan man lära sig av sammanbrottet? Finns det några generella lärdomar som också vi i Sverige kan dra av det som hänt, förutom att stora system är sårbara?
Alla kloka energidebattörer inser att vi behöver biokraft i elsystemet, men ingen har något riktigt bra förslag för hur biokraften ska gynnas. biokraft är förnybar, planerbar och trygg elproduktion som behövs i ett balanserat 100 procent förnybart elsystem.
I slutet av förra veckan spreds plötsligt nyheten att EU-kommissionen kommit fram till att 23 av 24 exempel på biobränslen är ohållbara, både när det gäller klimat och biodiversitet. Nyheten har spritts på olika nyhetssajter och inte minst i de kretsar som tycker att biobränslen är ett dåligt alternativ. Vad är det som hänt och varför har vi fått en så snedvriden bild av rapporten?
I slutet av året valde vi att fira vårt jubileum med en serie kalenderluckor där vi konstaterar att mycket hänt under de gångna 40 åren. Vi har gjort ett omfattande skifte från fossilt till förnybart, där bioenergin stått i centrum, och som Europa i övrigt nu måste ta efter. Men vad hände 2020? Vad var de viktigaste trenderna och nyheterna?
Jag har ägnat några dagar åt att läsa taxonomi. Det gör säkert också många andra dessa dagar. Det här är nämligen ett EU-dokument som kan ställa till stor oreda i klimatpolitiken, inte minst för Sverige, och som vi nu måste reagera på för att stoppa de värsta galenskaperna.
Joe Bidens vinst i det amerikanska presidentvalet har fått många kommentatorer att dra slutsatser om en nytändning i USA:s klimatpolitik. Det kan naturligtvis inte bli värre än under Donald Trump men det finns också anledning att varna för alltför stora förhoppningar kring vad en Biden-administration förmår åstadkomma under de närmaste fyra åren.
Stockholms handelskammare har tagit fram en analys av elförsörjningen i huvudstaden, där man varnar för akut elbrist redan om något år och därefter ända fram till 2030. Den lokala elbristen under vissa tider av året beror delvis på problemet med att bygga nya kraftledningar.
En bra skörd är beroende av rätt gödsling. Det har länge varit en självklar ”sanning” att den mineralgödsel bönderna använder kräver mycket energi och ger stora utsläpp av koldioxid. Den sanningen kommer vi snart att kunna revidera. Jobbet med att ta fram fossilfri gödsel har kommit igång på allvar.
Den 1 juli publicerades en anmärkningsvärd artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Den meddelade i rubriken att avverkningarna i Europa ökat abrupt efter 2015 och den blev stort uppmärksammad ibland annat i the Guardian och i le Monde, tidningar som har stor trovärdighet bland miljövänner i Europa och globalt.
För att kunna genomföra EU-kommissionens förslag om coronakrispaket krävs det enighet mellan unionens 27 länder. Det är villkoret eftersom det handlar om finanspolitik och skatter, där medlemsländerna än så länge har egen exklusiv beslutanderätt.
För några årtionden sedan, efter de två oljekriserna 1973 och 1979, startade en omfattande debatt om Sveriges oljeberoende; 75 procent av all energianvändning i Sverige byggde då på importerad, dittills mycket billig olja. Samtidigt rasade debatten om kärnkraftens risker, och alla sökte efter det som då kallades ”alternativa energikällor”.
