DN ger bara halva sanningen om koldioxidflöden

Dagens Nyheter glömmer att redovisa viktiga delar av den totala koldioxidbalansen när man den 15 april tar upp frågan om biogena koldioxidutsläpp i sin granskning av den svenska bioenergianvändningen. Man jämför med ekonomi och skriver att det är viktigt att redovisa både debet och kredit, men tidningen ”glömmer” att redovisa upptagen av koldioxid.

• Det är möjligt att Naturvårdsverket missat att redovisa vissa biogena utsläpp men det spelar mindre roll för klimatet. Svensk skog tar upp mer än dessa biogena utsläpp varje år. I själva verket binder den svenska skogen varje år in omkring 160 miljoner ton koldioxid genom tillväxt. Lagret av biogent kol i skogarna ökar därför varje år med omkring 40 miljoner ton trots de stora biogena utsläppen. Träden är i verkligheten våra bästa solfångare som varje år producerar biomassa med ett energiinnehåll på omkring 450 TWh. Det är mer än hela den svenska energianvändningen, som idag ligger omkring 370 TWh. Man kan också jämföra med våra solceller som 2020 producerade 0,5 TWh, alltså ungefär en tusendel så mycket energi som de svenska skogarna.
• Tyvärr lämnas en betydande del av den skördade skogen kvar att förmultna i våra skogar. Det rör sig om i storleksordningen 140 TWh av vilka Svebio anser att man kan ta ut omkring 60 TWh med bibehållen eller ökad biologisk mångfald. Vi skulle kunna ta vara på detta biogena kol genom att skörda mer avverkningsrester och ersätta ännu mer fossila bränslen. Detta utsläpp från nedbrytning motsvarar ungefär 45 miljoner ton koldioxid.
• Dagens Nyheter missar också att redovisa positiva substitutionseffekter. Förutom att användningen av det biogena kolet ersatt i stort sett alla fossila bränslen i uppvärmning, och allt större andel av energianvändningen inom industri och transporter, ersätter också produkterna från skogen fossila material. Det gäller både långlivade produkter som byggmaterial, som ersätter betong, stål och aluminium med högt klimatavtryck, och kortlivade produkter som papper och textilier, som ersätter exempelvis plast. De här substitutionseffekterna sker till stor del på våra exportmarknader utomlands. Om vi ska redovisa konsumtionsrelaterade utsläpp utomlands bör vi också redovisa produktionsrelaterade minskade utsläpp utomlands. De beräkningar som finns visar att den totala substitutionsnyttan sannolikt ligger kring 50 miljoner ton koldioxid.
• Slutligen menar vi att de mycket stora utsläppen av biogen koldioxid i Sverige erbjuder en stor potential för bio-CCS och bio-CCU, där man kan lagra koldioxid och skapa negativa utsläpp, eller tillverka nya transportbränslen. Den totala potentialen vid stora anläggningar, massabruk och kraftvärmeverk, ligger på 30 miljoner ton koldioxid. DN missar också denna viktiga aspekt på de biogena koldioxidutsläppen.

Vi har inget problem med att DN granskar Sveriges största och mest dokumenterat hållbara energislag. Vi menar att Sverige borde satsa kraftigare på bioenergiutvecklingen eftersom vi med moderna motorer och kraftverk med fullständig förbränning och god rening, kan producera hållbar bioenergi utan skadliga utsläpp varken för hälsa eller miljö. Vi hoppas att DN återkommer och ger en fullständig redovisning av koldioxidflöden relaterade till skog och bioenergi.

För ytterligare information kontakta Gustav Melin, vd i Svebio, tel 070-524440, eller Kjell Andersson, kommunikationschef, tel 070-4417192.