Gå direkt till innehåll
De svenska skogen binder varje år in 160 miljoner ton koldioxid. Foto: Kjell Andersson
De svenska skogen binder varje år in 160 miljoner ton koldioxid. Foto: Kjell Andersson

Pressmeddelande -

DN ger bara halva sanningen om koldioxidflöden

Dagens Nyheter glömmer att redovisa viktiga delar av den totala koldioxidbalansen när man den 15 april tar upp frågan om biogena koldioxidutsläpp i sin granskning av den svenska bioenergianvändningen. Man jämför med ekonomi och skriver att det är viktigt att redovisa både debet och kredit, men tidningen ”glömmer” att redovisa upptagen av koldioxid.

  • Det är möjligt att Naturvårdsverket missat att redovisa vissa biogena utsläpp men det spelar mindre roll för klimatet. Svensk skog tar upp mer än dessa biogena utsläpp varje år. I själva verket binder den svenska skogen varje år in omkring 160 miljoner ton koldioxid genom tillväxt. Lagret av biogent kol i skogarna ökar därför varje år med omkring 40 miljoner ton trots de stora biogena utsläppen. Träden är i verkligheten våra bästa solfångare som varje år producerar biomassa med ett energiinnehåll på omkring 450 TWh. Det är mer än hela den svenska energianvändningen, som idag ligger omkring 370 TWh. Man kan också jämföra med våra solceller som 2020 producerade 0,5 TWh, alltså ungefär en tusendel så mycket energi som de svenska skogarna.
  • Tyvärr lämnas en betydande del av den skördade skogen kvar att förmultna i våra skogar. Det rör sig om i storleksordningen 140 TWh av vilka Svebio anser att man kan ta ut omkring 60 TWh med bibehållen eller ökad biologisk mångfald. Vi skulle kunna ta vara på detta biogena kol genom att skörda mer avverkningsrester och ersätta ännu mer fossila bränslen. Detta utsläpp från nedbrytning motsvarar ungefär 45 miljoner ton koldioxid.
  • Dagens Nyheter missar också att redovisa positiva substitutionseffekter. Förutom att användningen av det biogena kolet ersatt i stort sett alla fossila bränslen i uppvärmning, och allt större andel av energianvändningen inom industri och transporter, ersätter också produkterna från skogen fossila material. Det gäller både långlivade produkter som byggmaterial, som ersätter betong, stål och aluminium med högt klimatavtryck, och kortlivade produkter som papper och textilier, som ersätter exempelvis plast. De här substitutionseffekterna sker till stor del på våra exportmarknader utomlands. Om vi ska redovisa konsumtionsrelaterade utsläpp utomlands bör vi också redovisa produktionsrelaterade minskade utsläpp utomlands. De beräkningar som finns visar att den totala substitutionsnyttan sannolikt ligger kring 50 miljoner ton koldioxid.
  • Slutligen menar vi att de mycket stora utsläppen av biogen koldioxid i Sverige erbjuder en stor potential för bio-CCS och bio-CCU, där man kan lagra koldioxid och skapa negativa utsläpp, eller tillverka nya transportbränslen. Den totala potentialen vid stora anläggningar, massabruk och kraftvärmeverk, ligger på 30 miljoner ton koldioxid. DN missar också denna viktiga aspekt på de biogena koldioxidutsläppen.

Vi har inget problem med att DN granskar Sveriges största och mest dokumenterat hållbara energislag. Vi menar att Sverige borde satsa kraftigare på bioenergiutvecklingen eftersom vi med moderna motorer och kraftverk med fullständig förbränning och god rening, kan producera hållbar bioenergi utan skadliga utsläpp varken för hälsa eller miljö. Vi hoppas att DN återkommer och ger en fullständig redovisning av koldioxidflöden relaterade till skog och bioenergi.

För ytterligare information kontakta Gustav Melin, vd i Svebio, tel 070-524440, eller Kjell Andersson, kommunikationschef, tel 070-4417192.

Ämnen

Kategorier


Svebio - Svenska Bioenergiföreningen - är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar. www.svebio.se

Kontakter

  • unga träd.JPG
    unga träd.JPG
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1772 x 1329, 5,15 MB
    Ladda ner
  • Färdplan Bioenergi – Så möter vi behovet av bioenergi för fossilfritt Sverige
    Färdplan Bioenergi – Så möter vi behovet av bioenergi för fossilfritt Sverige
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .pdf
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Rötskadad ved. Foto:Kjell Andersson

    Inte fel att använda stamved för energi

    – I Dagens Nyheters kritiska granskning av den svenska bioenergianvändningen påstås att man inte bör använda stamved för energiproduktion. Det är ett felaktigt synsätt. Man bör med miljö- och skogslagstiftning se till att lämna tillräcklig volym död ved i skogen och därefter låta marknaden bestämma hur den ved som inte behövs för biodiversiteten ska användas.

  • Sverige är i huvudsak självförsörjande på pellets, men det förekommer också import av certifierad pellets från Estland.

    Missvisande bild av DN om bioenergi

    – Dagens Nyheters artikel om biobränslen från Estland innehåller många sakliga felaktigheter och ger sammantaget en missvisande bild av biobränslenas roll i energiförsörjningen. Det säger Gustav Melin, VD i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, i en kommentar.

  • Alla branscher måste kunna visa hållbarhet

    Bioenergin är det enda energislag som har ett heltäckande system för redovisning av hållbarhet, både beträffande miljöpåverkan och klimatnytta. Det regelverk som antagits av EU i förnybartdirektivet håller nu på att implementeras i Sverige.

  • EU:s taxonomi: Fel att styra med detaljreglering

    EU-kommissionens förslag till taxonomi är symptom på ett större systemfel i EU:s klimatpolitik. Istället för att införa allt fler detaljregleringar och försöka dela in olika åtgärder i ”gröna” och ”icke-gröna” borde EU styra med starka generella styrmedel, främst koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, kombinerat med strikt miljölagstiftning.

  • Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

    Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

    – Att ersätta fossila bränslen med biobränslen som träpellets är bra för klimatet, både i Sverige och i Nederländerna. Pellets tillverkas främst av sågspån och andra biprodukter, men kan också göras av klenved, exempelvis från gallringar. Ingen avverkning sker bara för att göra pellets. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, med anledning av en artikel i Dagens Nyheter.

  • Nu blir alla biobränslen dokumenterat hållbara

    Nu blir alla biobränslen dokumenterat hållbara

    Om drygt en månad är hållbarhetskriterier ett krav för alla typer av bioenergi. – Nu kan alla som varit tveksamma kring biobränslens hållbarhet känna sig trygga med att biobränslen är det mest kontrollerade energislaget. Om någon misstänker användning av ohållbara biobränslen så kan de alltså anmäla detta för redovisning och kontroll.

  • Källa: Bioenergy from boreal forest, Swedish approach to sustainable wood use. IRENA, International Renewable Energy Agency 2019, i svensk översättning.

    Argumentet om de kortlivade produkterna

    Att biobränslen och papper är ”kortlivade produkter” och därmed mindre klimatsmarta än byggnadsvirke har blivit ett allt oftare använt argument för dem som vill minska på skogsbruket och avverkningarna, och som vill begränsa användningen av biobränslen från skogen. Är det ett starkt argument mot skogsbruk, avverkning och bioenergi?

  • Foto: Kjell Andersson

    Snart har vi full hållbarhetskoll på varenda rishög

    Om några dagar går remisstiden ut på en promemoria från regeringen om tillämpningen av hållbarhetskriterier för biobränslen från skogen. Det sker samtidigt som det skrivs mer negativa insändare och debattartiklar om biobränslen än vi kan minnas, och hundratals forskare varnar för negativa klimateffekter av att elda biobränslen från skogen.

  • Foto: Kjell Andersson

    Nu drar den stora solfångaren snart igång

    Varje blad och barr är en liten grön fabrik som kan tillverka kolhydrater av luftens koldioxid och av vatten och näringsämnen från marken. Livets små solfångare. Och tillsammans utgör de svenska skogarna och åkrarna en gigantisk solfångare som varje år producerar mer energi än vad hela det svenska samhället använder.