Gå direkt till innehåll
Foto: Kjell Andersson
Foto: Kjell Andersson

Blogginlägg -

Snart har vi full hållbarhetskoll på varenda rishög

Om några dagar går remisstiden ut på en promemoria från regeringen om tillämpningen av hållbarhetskriterier för biobränslen från skogen. Det sker samtidigt som det skrivs mer negativa insändare och debattartiklar om biobränslen än vi kan minnas, och hundratals forskare varnar för negativa klimateffekter av att elda biobränslen från skogen.

Under åratal krävde miljövännerna hållbarhetskriterier och certifiering av biobränslen. Idag är det ingen som i den allmänna debatten nämner att vi just håller på att genomföra ett sådant system som ska garantera klimatnyttan med biobränslen och förhindra avarter som skadar miljön.

Vi håller på att införa ett system där vi kan spåra varenda rishög i landet och i de länder som vi importerar från. Inget annat energislag, vare sig fossila eller förnybara, kommer att ha ett liknande miljökontrollsystem. Vi vet inte varifrån nickeln eller kobolten i batterierna kommer eller hur mycket koldioxidutsläpp som orsakats av tillverkningen av solcellerna i Kina. Men när det gäller biobränslen kan man få allt i svart på vitt.

Vi får se om bioenerginäringen får något erkännande för detta. Jag tvivlar på det, men bjuder gärna in alla våra hållbarhetskonsulter och hållbarhetschefer att uppmärksamma vad som håller på att ske. Kanske kan de lyfta fram att bioenergin tillsammans med fjärrvärmen ger en säker grund i hållbarhetsarbetet.

Troligen kommer det att bli stökigt innan allt är på plats.

Så här är det tänkt att fungera:

  • Varje större användare av biobränslen ska kunna visa att dessa bränslen har tagits fram på ett sätt som klarar EU:s hållbarhetskriterier. Lagen kommer att gälla från 1 juli, men det kommer säkert att bli övergångsregler och ta lite tid innan systemet fungerar fullt ut.
  • Hållbarhetskriterierna finns i artikel 29 i Förnybartdirektivet, som heter EU 2018/2001 och antogs i december 2018. Redan innan dess fanns det kriterier för biodrivmedel och biooljor, som tillämpats ända sedan 2009. Jag tvivlar på att genomsnittsbilisten är medveten om vilket stort arbete som görs med att kartlägga ursprung och miljöeffekter av olika råvaror innan biodrivmedlet nått pumpen på macken. Livscykelanalyser, massbalansberäkningar, ursprungsgarantier, växthusgasberäkningar mm.
  • För de fasta biobränslen som kommer från skog, flis, pellets, bark, rötskadad ved osv, måste man kunna belägga ursprung och ha koll på alla volymer som tagits in till värmeverket eller industrin som använder bränslet.
  • Gränsen för rapportering går vi 20 MW installerad effekt. Det är samma gräns som tillämpas för utsläppsrättshandel, och innebär att alla mindre värmeverk slipper delta i den här nya byråkratiska karusellen. Argumentet för storlekströskeln är att de mindre anläggningarna ofta använder lokalt bränsle, att volymerna är små och att man vill bespara dessa ofta relativt små företag den administrativa börda och kostnad som rapporteringen innebär.
  • Användaren av bränslet ska rapportera till Energimyndigheten i enlighet med den svenska Hållbarhetslagen (Lag 2010:598), 2:a kapitlet, 6.e paragrafen, där alla kriterierna finns listade. De handlar om att bränslet ska komma från avverkning som är lagenlig, att man inte avverkat på naturskyddad mark, att skogen återplanteras efter avverkning, att man inte skadar mark eller biodiversitet och att skogens långsiktiga produktionskapacitet upprätthålls. Allt detta finns redan i den svenska skogsvårdslagstiftningen, och därför bör allt biobränsle från svenskt skogsbruk kunna uppfylla kraven. Biprodukter från industrierna behöver bara klara de krav som finns på växthusgasreduktion jämfört med fossilt bränsle.
  • Om värmeverket har köpt salixflis från åkermark måste man klara samma krav som ställs på andra energigrödor på åkermark. Hur det blir med bränsle som kommer från mark som varken är skog eller åker, t ex från stadsmiljöer, är det ingen som rett ut.

Hur kan man veta varifrån bränslet kommer,
och hur ska det rapporterande värmeverket kunna belägga det?

Det mest troliga är att man kommer att använda sig av Biometria. Detta företag ägs av alla intressenter i skogsnäringen och mäter in allt virke. Bolaget är en sammanslagning av det som tidigare var virkesmätningsföreningarna och Skogsbrukets datacentral, SDC. Man använder ett datasystem som heter VIOL.

Jag har tagit del av Biometrias koder i VIOL. Det är ett dokument på 58 sidor. Det finns inte mindre än 89 olika sortiment, från sågtimmer till städbark, och inte minst ett stort antal biobränslesortiment. Kort sagt: Biometria har koll på var grothögarna finns, vem som lagt upp högen, vem som transporterat den och flisat den och vem som är slutanvändare. Ingen ska behöva vara orolig för att det kommit in minsta lilla rishög eller trave med rötved av okänt ursprung i systemet.

Skogsmyndigheterna har koll på hur avverkningarna sköts och Biometria har koll på flödena. Allt borde då vara frid och fröjd. Särskilt som få tidigare klagat på att vi använder ohållbara biobränslen. Men det kan ändå bli problem.

Det måste till exempel finnas oberoende granskare, och vilka ska de vara? Det måste gå att hantera de bränslen som inte kommer från skogen. Man måste ha koll på importerade bränslen. Och framför allt måste alla sätta sig in i systemet och lära sig hur rapportering och kontroll ska gå till.

De flesta värmeverk kan redan idag ge en detaljerad bild av var de hämtat sina bränslen. Om något år kommer de att ha full kontroll och deklarera allt till Energimyndigheten. Då kommer man med hög trovärdighet att kunna säga att alla våra biobränslen, både fasta, flytande och gasformiga, är hållbara biobränslen.

När kommer elbilstillverkaren eller solcellstillverkaren, leverantören av LNG, gasol eller olja, att kunna ge samma detaljerade redovisning av varifrån deras råvaror kommer och hur de är producerade? När kommer EU och den svenska regeringen att ställa de kraven? När kommer vi att få en heltäckande hållbarhetslag, inte bara en hållbarhetslag för biobränslen? Är grothögar särskilt oroande ur hållbarhetssynpunkt? Jag tycker knappast det.

/Kjell Andersson

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Alla branscher måste kunna visa hållbarhet

    Bioenergin är det enda energislag som har ett heltäckande system för redovisning av hållbarhet, både beträffande miljöpåverkan och klimatnytta. Det regelverk som antagits av EU i förnybartdirektivet håller nu på att implementeras i Sverige.

  • Nu blir alla biobränslen dokumenterat hållbara

    Nu blir alla biobränslen dokumenterat hållbara

    Om drygt en månad är hållbarhetskriterier ett krav för alla typer av bioenergi. – Nu kan alla som varit tveksamma kring biobränslens hållbarhet känna sig trygga med att biobränslen är det mest kontrollerade energislaget. Om någon misstänker användning av ohållbara biobränslen så kan de alltså anmäla detta för redovisning och kontroll.

  • Sverige är i huvudsak självförsörjande på pellets, men det förekommer också import av certifierad pellets från Estland.

    Missvisande bild av DN om bioenergi

    – Dagens Nyheters artikel om biobränslen från Estland innehåller många sakliga felaktigheter och ger sammantaget en missvisande bild av biobränslenas roll i energiförsörjningen. Det säger Gustav Melin, VD i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, i en kommentar.

  • EU.s taxonomi innebär ökad byråkrati för skogsägare och bioenergi. Foto: Pixabay

    Taxonomi med stora brister

    – Vi ger EU-kommissionen underkänt på flera punkter när vi nu läser det slutliga förslaget till taxonomi för hållbara investeringar. Kommissionen motarbetar biodrivmedel och fordon som kan drivas med biodrivmedel. Och man föreslår ett byråkratiskt regelverk med klimatplaner för enskilda skogsägare, inklusive för mycket små skogsskiften. Enligt kommissionen är det hållbart att tillverka utrustning

  • Rötskadad ved. Foto:Kjell Andersson

    Inte fel att använda stamved för energi

    – I Dagens Nyheters kritiska granskning av den svenska bioenergianvändningen påstås att man inte bör använda stamved för energiproduktion. Det är ett felaktigt synsätt. Man bör med miljö- och skogslagstiftning se till att lämna tillräcklig volym död ved i skogen och därefter låta marknaden bestämma hur den ved som inte behövs för biodiversiteten ska användas.

  • Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

    Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

    – Att ersätta fossila bränslen med biobränslen som träpellets är bra för klimatet, både i Sverige och i Nederländerna. Pellets tillverkas främst av sågspån och andra biprodukter, men kan också göras av klenved, exempelvis från gallringar. Ingen avverkning sker bara för att göra pellets. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, med anledning av en artikel i Dagens Nyheter.

  • De svenska skogen binder varje år in 160 miljoner ton koldioxid. Foto: Kjell Andersson

    DN ger bara halva sanningen om koldioxidflöden

    Dagens Nyheter glömmer att redovisa viktiga delar av den totala koldioxidbalansen när man den 15 april tar upp frågan om biogena koldioxidutsläpp i sin granskning av den svenska bioenergianvändningen. Man jämför med ekonomi och skriver att det är viktigt att redovisa både debet och kredit, men tidningen ”glömmer” att redovisa upptagen av koldioxid.

  • Rötskadad ved hör till de biobränslen som inte analyserats av JRC. Foto: Kjell Andersson

    Är verkligen 23 av 24 biobränslen ohållbara?

    I slutet av förra veckan spreds plötsligt nyheten att EU-kommissionen kommit fram till att 23 av 24 exempel på biobränslen är ohållbara, både när det gäller klimat och biodiversitet. Nyheten har spritts på olika nyhetssajter och inte minst i de kretsar som tycker att biobränslen är ett dåligt alternativ. Vad är det som hänt och varför har vi fått en så snedvriden bild av rapporten?

  • Taxonomi för strypt bioenergi och bioenergiforskning

    Taxonomi för strypt bioenergi och bioenergiforskning

    Jag har ägnat några dagar åt att läsa taxonomi. Det gör säkert också många andra dessa dagar. Det här är nämligen ett EU-dokument som kan ställa till stor oreda i klimatpolitiken, inte minst för Sverige, och som vi nu måste reagera på för att stoppa de värsta galenskaperna.

  • Foto: Kjell Andersson

    Usel vetenskap från EU:s forskningsinstitut

    ​Den 1 juli publicerades en anmärkningsvärd artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Den meddelade i rubriken att avverkningarna i Europa ökat abrupt efter 2015 och den blev stort uppmärksammad ibland annat i the Guardian och i le Monde, tidningar som har stor trovärdighet bland miljövänner i Europa och globalt.

  • Källa: Bioenergy from boreal forest, Swedish approach to sustainable wood use. IRENA, International Renewable Energy Agency 2019, i svensk översättning.

    Argumentet om de kortlivade produkterna

    Att biobränslen och papper är ”kortlivade produkter” och därmed mindre klimatsmarta än byggnadsvirke har blivit ett allt oftare använt argument för dem som vill minska på skogsbruket och avverkningarna, och som vill begränsa användningen av biobränslen från skogen. Är det ett starkt argument mot skogsbruk, avverkning och bioenergi?

  • Foto: Kjell Andersson

    Fyra björkar – är alla fyra hållbara?

    Tänk er fyra björkar som grott och växt upp från frön från samma moderbjörk. Hur många frön kan en björk producera? Många miljoner? De flesta kommer aldrig att gro. Men låt oss anta att fyra björkfrön från samma träd grodde samma år för 70 år sedan. Låt oss sedan anta att vi i år behöver avverka alla fyra björkarna och att de kommer att flisas till bränsleflis och levereras till samma värmeverk.

  • Foto: Kjell Andersson

    Nu drar den stora solfångaren snart igång

    Varje blad och barr är en liten grön fabrik som kan tillverka kolhydrater av luftens koldioxid och av vatten och näringsämnen från marken. Livets små solfångare. Och tillsammans utgör de svenska skogarna och åkrarna en gigantisk solfångare som varje år producerar mer energi än vad hela det svenska samhället använder.