Gå direkt till innehåll
Sverige är i huvudsak självförsörjande på pellets, men det förekommer också import av certifierad pellets från Estland.
Sverige är i huvudsak självförsörjande på pellets, men det förekommer också import av certifierad pellets från Estland.

Pressmeddelande -

Missvisande bild av DN om bioenergi

– Dagens Nyheters artikel om biobränslen från Estland innehåller många sakliga felaktigheter och ger sammantaget en missvisande bild av biobränslenas roll i energiförsörjningen. Det säger Gustav Melin, VD i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, i en kommentar.

– Estland har, precis som Sverige, ett överskott av inbindning av koldioxid i sina skogar, och biobränslen från Estland har därför ingen negativ klimatpåverkan. Tvärtom, de möjliggör en fortsatt klimatneutral ersättning av fossila bränslen och därmed minskade utsläpp av fossil koldioxid.

– Estland och de övriga baltiska länderna saknar pappersmasseindustri och det är därför naturligt att klent virke används för att producera pellets. Klent virke uppstår alltid när man bedriver skogsbruk, eftersom hela stammarna inte kan användas som sågtimmer och eftersom man behöver gallra sina skogar.

– Den avverkning som DN:s sagesperson kritiserar har inte skett i naturreservat, som DN skriver, utan inom ett Natura 2000-område där skogsbruk är tillåtet, och uppenbarligen med de estniska myndigheternas godkännande. Relativt stora områden i Estland är avsatta för Natura 2000, och dessa områden är inte helt stängda för skogsbruk.

– Som framgår av bildmaterialet i DN är en del av det stamvirke som avverkats rötskadat, och kan inte användas av industrin. Precis som vi gör i Sverige är klokt att använda rötskadat virke för som energi. En del grov död ved bör lämnas i skogen för biodiversitet.

– Det måste vara de estniska skogsägarna och den estniska staten som avgör hur man vill sköta sin skog och utveckla skogsbruket för ökad avkastning och därmed också ökad kolinbindning. Att ta vara på restprodukter, sekunda ved och klenvirke för energiproduktion är en naturlig del av ett utvecklat multifunktionellt skogsbruk.

Från och med 1 juli i år kommer allt skogsbaserat biobränsle som används i värmeverk och kraftvärmeverk att omfattas av nya hållbarhetskriterier som är gemensamma för alla EU-länder. Endast små värmeverk kommer att undantas. Redan idag ställer många användare krav på certifiering. Det gäller exempelvis den pellets som importerats till Öresundskraft i Helsingborg som nämns i Dagens Nyheters artikel.

– Hållbarhetskriterierna, som inte omnämns i DN, gäller att man följer lagstiftning, återplanterar, inte avverkat i skyddad skog, biodiversitet, markvård, kolbalans dvs att kolmängden i skog och landskap inte minskar och långsiktighet i skogsproduktionen. Dessa kriterier kommer att gälla både inhemskt producerat bränsle och importerat bränsle. Den estniska pelletsproduktionen kommer med all säkerhet att klara dessa kriterier.

– Ingen annan förnybar energikälla, eller batteriproduktion har krav på hållbarhetskriterier. Här är bioenergin unik, säger Gustav Melin.

Svebio stödjer ökad handel med biobränslen, och arbetar för att öka transparent handel med hållbara biobränslen i Östersjöregionen.

För ytterligare information, kontakta Gustav Melin, VD i Svebio, tel 070-5244400 eller Kjell Andersson, kommunikationschef i Svebio, tel 070-4417192.

Ämnen

Kategorier


Svebio - Svenska Bioenergiföreningen - är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar. www.svebio.se

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Alla branscher måste kunna visa hållbarhet

    Bioenergin är det enda energislag som har ett heltäckande system för redovisning av hållbarhet, både beträffande miljöpåverkan och klimatnytta. Det regelverk som antagits av EU i förnybartdirektivet håller nu på att implementeras i Sverige.

  • EU:s taxonomi: Fel att styra med detaljreglering

    EU-kommissionens förslag till taxonomi är symptom på ett större systemfel i EU:s klimatpolitik. Istället för att införa allt fler detaljregleringar och försöka dela in olika åtgärder i ”gröna” och ”icke-gröna” borde EU styra med starka generella styrmedel, främst koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, kombinerat med strikt miljölagstiftning.

  • Rötskadad ved. Foto:Kjell Andersson

    Inte fel att använda stamved för energi

    – I Dagens Nyheters kritiska granskning av den svenska bioenergianvändningen påstås att man inte bör använda stamved för energiproduktion. Det är ett felaktigt synsätt. Man bör med miljö- och skogslagstiftning se till att lämna tillräcklig volym död ved i skogen och därefter låta marknaden bestämma hur den ved som inte behövs för biodiversiteten ska användas.

  • De svenska skogen binder varje år in 160 miljoner ton koldioxid. Foto: Kjell Andersson

    DN ger bara halva sanningen om koldioxidflöden

    Dagens Nyheter glömmer att redovisa viktiga delar av den totala koldioxidbalansen när man den 15 april tar upp frågan om biogena koldioxidutsläpp i sin granskning av den svenska bioenergianvändningen. Man jämför med ekonomi och skriver att det är viktigt att redovisa både debet och kredit, men tidningen ”glömmer” att redovisa upptagen av koldioxid.

  • Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

    Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

    – Att ersätta fossila bränslen med biobränslen som träpellets är bra för klimatet, både i Sverige och i Nederländerna. Pellets tillverkas främst av sågspån och andra biprodukter, men kan också göras av klenved, exempelvis från gallringar. Ingen avverkning sker bara för att göra pellets. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, med anledning av en artikel i Dagens Nyheter.

  • Nu blir alla biobränslen dokumenterat hållbara

    Nu blir alla biobränslen dokumenterat hållbara

    Om drygt en månad är hållbarhetskriterier ett krav för alla typer av bioenergi. – Nu kan alla som varit tveksamma kring biobränslens hållbarhet känna sig trygga med att biobränslen är det mest kontrollerade energislaget. Om någon misstänker användning av ohållbara biobränslen så kan de alltså anmäla detta för redovisning och kontroll.

  • Källa: Bioenergy from boreal forest, Swedish approach to sustainable wood use. IRENA, International Renewable Energy Agency 2019, i svensk översättning.

    Argumentet om de kortlivade produkterna

    Att biobränslen och papper är ”kortlivade produkter” och därmed mindre klimatsmarta än byggnadsvirke har blivit ett allt oftare använt argument för dem som vill minska på skogsbruket och avverkningarna, och som vill begränsa användningen av biobränslen från skogen. Är det ett starkt argument mot skogsbruk, avverkning och bioenergi?

  • Foto: Kjell Andersson

    Snart har vi full hållbarhetskoll på varenda rishög

    Om några dagar går remisstiden ut på en promemoria från regeringen om tillämpningen av hållbarhetskriterier för biobränslen från skogen. Det sker samtidigt som det skrivs mer negativa insändare och debattartiklar om biobränslen än vi kan minnas, och hundratals forskare varnar för negativa klimateffekter av att elda biobränslen från skogen.

  • Foto: Kjell Andersson

    Nu drar den stora solfångaren snart igång

    Varje blad och barr är en liten grön fabrik som kan tillverka kolhydrater av luftens koldioxid och av vatten och näringsämnen från marken. Livets små solfångare. Och tillsammans utgör de svenska skogarna och åkrarna en gigantisk solfångare som varje år producerar mer energi än vad hela det svenska samhället använder.