Fjärrvärmen kan spela en mycket viktig roll i flera avseenden när det gäller svensk energi-, klimat- och säkerhetspolitik, och inte minst när det gäller att bygga ett hållbart cirkulärt och förnybart samhälle. Fjärrvärmeföretagen är nog inte fullt medvetna om vilka guldägg man sitter med – ett helt rede fullt av guldägg.
Den ansedda globala tidningen the Guardian hade i veckan en artikel om Köpenhamns ambitioner att bli den första klimatneutrala storstaden. Det är en i långa stycken mycket bra artikel som visar på de ambitioner som finns här i norra Europa att ta klimatkrisen på allvar och genomföra radikala förändringar av energiförsörjning och samhällsplanering.
Fjärrvärme är fantastiskt och nu vill vi visuellt veta vad den betyder för dig! Skippa produktionsbilder och låt dig inspireras – vad betyder ett varmt hus för dig? Hur känns ett varmt hem som värms upp med miljövänlig fjärrvärme? Fånga ögonblicket och var med i Svebios fototävling. Du har chansen att vinna en iPad och få ditt foto publicerat i tidningen Bioenergi!
När jag var barn lekte vi en lek där man skulle ta olika steg; myrsteg, banansteg, elefantsteg och paraplysteg var några av stegen. Myrsteg var de allra minsta steg man kunde ta. Även om man tog tio myrsteg kom man just ingenstans. Det gällde istället att få göra elefantsteg. Jag kommer att tänka på den här leken när jag läser nyheter om koldioxidbeskattning.
I uppståndelsen kring Greta Thunberg och klimatstrejkerna kan man lätt få för sig att ingenting händer eller görs för att påverka utsläppen av koldioxid. Det är naturligtvis sant att alldeles för lite görs på global nivå och framför allt av de stora utsläppsländerna och de företag och branscher som står för en stor del av klimatpåverkan.
Medan de flesta storstäder kring Östersjön redan har eller håller på att ersätta sina fossila bränslen med biobränslen och annan förnybar energi för sin värmeförsörjning är de två största nordeuropeiska storstäderna, S:t Petersburg och Berlin, vardera med omkring 5 miljoner invånare inkluderat förstäder, fortfarande helt beroende av fossila bränslen, främst kol.
Svebio stödjer det förslag om kvot för bioflygbränsle från 2021 som lagts fram av Maria Wetterstrands utredning. Men Svebio anser att kvoten bör ökas snabbare under de första åren fram till 2025 än vad utredningen föreslår.
Energimarknadsinspektionen beslutade häromdagen att säga nej till en 18 mil lång kraftledning i sydöstra Sverige. Det var en stor seger för några hundra berörda skogsägare och för deras skogsägarförening Södra.
The Nordic region is in the forefront both for production and demand of advanced biofuels from cellulose, residues and waste. One example: both Norway, Sweden and Finland have targets for 30% biobased jetfuel in 2030. Visit the Advanced Biofuels Conference to get the picture.
Svebio arrangerar den femte upplagan av Advanced Biofuels Conference i Stockholm 17 – 19 september. Konferensen ger dig ett unikt tillfälle att få en överblick över utvecklingen av teknik och marknad för nya biodrivmedel, och ger svar på aktuella frågor.
På tisdagar sjunger jag i en manskör. Vi sjunger fyrstämmigt. Vi är andrabasar, förstabasar, andretenorer och förstatenorer. Själv sjunger jag förstatenor, och vi förstatenorer har oftast melodistämman. För att det ska låta bra måste stämmorna vara i balans. Alla stämmor behövs lika mycket. Inte minst behöver man stabila basar.
Bioenergis lista med pågående och planerade projekt för att producera biodrivmedel i Sverige har vuxit från 16 till 25 projekt det senaste året. Av dessa håller nio produktionsanläggningar på att byggas och det finns planer för att bygga ytterligare 16 produktionsanläggningar fram till 2025.
De nordiska länderna kommer att gå i spetsen för en bred introduktion av biobränslen för flyget. Det har blivit klart genom ställningstaganden i flera av länderna i år. Den samlade nordiska ambitionen har knappast noterats av massmedia ännu.
Jag är ett par dagar i Lissabon, på den europeiska bioenergikonferensen EUBCE. Jag har deltagit i ett seminarium om bioflygbränsle, och argumenterat för att det finns gott om råvara för att producera förnybart flygbränsle, inte minst från skog.
Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson tror att det finns politiska poäng att plocka på att dra igång en ny kärnkraftsdebatt mitt i EU-valrörelsen. De är beredda att bryta upp den sköra energiuppgörelsen från 2016, även om de undviker att säga att de vill hoppa av den.
Andelen biodrivmedel av drivmedel för vägtransport räknat på energiinnehåll minskade från 20,8 procent 2017 till 19,1 procent 2018. Störst var minskningen för biodieseln HVO och totalt användes 16,4 TWh biodrivmedel. Det är en kraftig nedgång från de 19,1 TWh som användes rekordåret 2017. Det visar preliminär statistik från SCB som sammanställts av Svebio.
Jag tittar ut genom fönstret från frukostbordet på den skira grönskan. Nu har till och med linden på vår bakgård fått löv, och då återstår väl bara askarna vid vårt lantställe. De är ju som fina damer, enligt ett talesätt jag hörde som barn: ”Sist ur sängen och tidigast till vila”.
Under den gångna mandatperioden har EU fortsatt att sätta restriktioner för biodrivmedel från åkergrödor, grödor som skulle kunna användas som livsmedel eller foder. Den här politiken drivs både av EU-kommissionen och av starka krafter i EU-parlamentet. Resultatet är onödigt stora utsläpp av koldioxid från transportsektorn samtidigt som det finns mycket mark som i Europa som inte odlas.
Sverige har en stor potential för att minska halten koldioxid i atmosfären genom bio-CCS. Det visar en sammanställning i tidningen Bioenergi. Omkring 30 miljoner ton koldioxid från biobränslen släpps ut från de 23 största massabruken och 15 största kraftvärmeverken. Att fånga in och lagra denna koldioxid skulle motsvara mer än hälften av de svenska utsläppen av växthusgaser.
De liberala mittenpartierna är oense om koldioxidskatter på EU-nivå. Liberalerna har gjort en gemensam koldioxidskatt i EU till en profilfråga inför EU-valet. Tredjenamnet på Centerpartiets EU-valsedel Emma Wiesner kritiserar på Svenska Dagbladet Debatt förslaget från Liberalerna under den provocerande rubriken ”Koldioxidskatten hotar klimatet”.
