Svebio protesterar mot EU-kommissionens förslag om skatt på biobränslen. EU-kommissionen föreslår att det införs skatt på alla typer av biobränslen, både flytande biobränslen och fasta biobränslen. Den nya och ökade beskattningen av förnybara och hållbara biobränslen, är förvånande och skapar osäkerhet för investerare.
EU:s klimatpaket skapar växande marknader för bioenergi men ger också onödiga begränsningar. Läs Gustav Melin Svebios vd kommentarer till EU-kommissionens förslag i Fit for 55-paketet.
Alla politiker älskar biogas. Ändå lyckas man krångla till politiken så att biogasen hamnar i kläm. Gång på gång. Nu handlar det om en miljöbilsdefinition som gör att myndigheter och kommuner inte kan köpa in biogasbilar utan tvingas köpa enbart elbilar.
– Regeringens förslag om att inte betrakta biogasbilar som miljöbilar är både ologiskt och obegripligt och bör inte läggas fram för riksdagen. Istället måste miljöbilsdefinitionen vidgas till att omfatta alla bilar som ger stor klimatnytta, inklusive dieselbilar som går på ren biodiesel och etanolbilar. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio.
Regeringen har på vaga grunder dragit undan mattan för utfasningen av den sista fossiloljan i svensk el- och värmeproduktion. Man riskerar att låsa fast de sista resterna av oljeberoende för lång tid framöver och en negativ påverkan på leveranssäkerheten. Det skriver Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige, Gustav Melin, vd Svebio och Rolf Norén, styrelseordförande Canoil AB.
Om drygt en månad är hållbarhetskriterier ett krav för alla typer av bioenergi. – Nu kan alla som varit tveksamma kring biobränslens hållbarhet känna sig trygga med att biobränslen är det mest kontrollerade energislaget. Om någon misstänker användning av ohållbara biobränslen så kan de alltså anmäla detta för redovisning och kontroll.
– Nestes besked om att man kommer att producera biobensin öppnar för en liknande utveckling på bensinmarknaden som vi sett på dieselmarknaden med HVO-diesel. Vi kommer att kunna höja kvoterna för bensin inom reduktionsplikten snabbare än man hittills räknat med. Nu skapas också ytterligare möjligheter att göra laddhybriderna till verkliga miljöbilar genom att driva dem med förnybar bensin.
Beskedet att Sverige ska få E10 som standardbensin från augusti får stor direkt betydelse för de svenska koldioxidutsläppen. Den årliga minskningen av utsläpp blir 200 000 – 250 000 ton koldioxid per år. Introduktionen är en följd av de höjda kvoterna i reduktionsplikten.
– Vi ger EU-kommissionen underkänt på flera punkter när vi nu läser det slutliga förslaget till taxonomi för hållbara investeringar. Kommissionen motarbetar biodrivmedel och fordon som kan drivas med biodrivmedel. Och man föreslår ett byråkratiskt regelverk med klimatplaner för enskilda skogsägare, inklusive för mycket små skogsskiften. Enligt kommissionen är det hållbart att tillverka utrustning
Varje blad och barr är en liten grön fabrik som kan tillverka kolhydrater av luftens koldioxid och av vatten och näringsämnen från marken. Livets små solfångare. Och tillsammans utgör de svenska skogarna och åkrarna en gigantisk solfångare som varje år producerar mer energi än vad hela det svenska samhället använder.
Roger Blom, vd för Ernsts Express och Magnus Ahlsten, grundare och ordförande i Brogas tog emot priset i form av ett stipendium på vardera 10 000 kr i samband med Svebios årsmöte 14 april 2021.
I Sverige har produktionskapaciteten för biodrivmedel ökat med sju procent det senaste året. Produktionskapaciteten för biodrivmedel i Norden ökar stadigt och allt fler anläggningar byggs och planeras de närmaste fem åren. Det visar tidningen Bioenergis karta Biodrivmedel i Norden.
Bioenergin är det enda energislag som har ett heltäckande system för redovisning av hållbarhet, både beträffande miljöpåverkan och klimatnytta. Det regelverk som antagits av EU i förnybartdirektivet håller nu på att implementeras i Sverige.
I detta avsnitt berättar Svebios vd Gustav Melin om Svebios vision om ett 100% förnybart energisystem där de olika förnybara energislagen samverkar.
I slutet av året valde vi att fira vårt jubileum med en serie kalenderluckor där vi konstaterar att mycket hänt under de gångna 40 åren. Vi har gjort ett omfattande skifte från fossilt till förnybart, där bioenergin stått i centrum, och som Europa i övrigt nu måste ta efter. Men vad hände 2020? Vad var de viktigaste trenderna och nyheterna?
EU-kommissionens förslag till taxonomi är symptom på ett större systemfel i EU:s klimatpolitik. Istället för att införa allt fler detaljregleringar och försöka dela in olika åtgärder i ”gröna” och ”icke-gröna” borde EU styra med starka generella styrmedel, främst koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, kombinerat med strikt miljölagstiftning.
Varje vardag fram till julafton får ni nu följa med på en intressant lucköppning i Svebios och bioenergins tecken.
Jag har ägnat några dagar åt att läsa taxonomi. Det gör säkert också många andra dessa dagar. Det här är nämligen ett EU-dokument som kan ställa till stor oreda i klimatpolitiken, inte minst för Sverige, och som vi nu måste reagera på för att stoppa de värsta galenskaperna.
Joe Bidens vinst i det amerikanska presidentvalet har fått många kommentatorer att dra slutsatser om en nytändning i USA:s klimatpolitik. Det kan naturligtvis inte bli värre än under Donald Trump men det finns också anledning att varna för alltför stora förhoppningar kring vad en Biden-administration förmår åstadkomma under de närmaste fyra åren.
Stockholms handelskammare har tagit fram en analys av elförsörjningen i huvudstaden, där man varnar för akut elbrist redan om något år och därefter ända fram till 2030. Den lokala elbristen under vissa tider av året beror delvis på problemet med att bygga nya kraftledningar.
