Helgen 17–18 februari kan du lära dig mer om honung och andra produkter från bikupan. På Aronsborg anordnas honungsprovning, workshop om hudvård samt provning av olika sorters mjöd. Här finns också många av landets yrkesbiodlare samlade för den årliga konferensen Apiscandia. Under söndagen berättar Ola Jennersten, författare till boken Naturlycka, hur du kan gynna de vilda pollinatörerna.
Potentialen för lokal honung som attraktiv vara i svenska livsmedelsbutiker är outnyttjad. En spaning i länderna runt Medelhavet och östra Europa visar betydligt större intresse för mångfald och smak, både hos handel och konsumenter. Med utmärkelsen Sveriges Bästa Honungsbutik vill Svenska Bin och Biodlingsföretagarna utmana landets butiker och premiera de som satsar på svensk honung.
Bristen på mat kan komma att skapa konkurrens mellan honungsbin och vilda bin. Lösningen är att vi satsar på fler ängsmarker och odlar mer bivänliga växter, menar föreningen Svenska Bin.
Svenska Bin samarbetar med två toppnamn inom svensk gastronomi under biodlarkongressen Apiscandia 9–10 februari i Göteborg: sensoriker Johan Swahn och kocken Sofia B Olsson från restaurang vRÅ. – Vi vill undersöka honungens smakvärld och utveckla ett språk som kan definiera det breda smakspektra som de svenska nektarsorterna kan erbjuda, berättar Lotta Fabricius Kristiansen från Svenska Bin.
Antalet biodlare i Sverige ökar och läget för honungsbina är bättre än i många andra delar av världen. De vilda bina är däremot i kris beroende på bl.a. landskapsomvandling, bekämpningsmedel och en allt artfattigare natur. – Det är superviktigt att skilja på honungsbiet och de vilda bina där många arter är hotade, menade Eva Forsgren på SLU under en konferens om biologiska hot mot pollinatörer.
Idag vill konsumenter känna sig säkra på att den honung de köper har en tydlig ursprungsmärkning och är producerad med omsorg om bina. Ett sätt att få vägledning är Svenskt Sigills märke som står för god djuromsorg, hållbart vattenuttag, biologisk mångfald och lägre klimatpåverkan.
Honung är ett av de mest förfalskade livsmedlen i världen. I Sverige utför grossister och uppköpare löpande stickprovskontroller för att säkra ursprung och kvalitet. Fler biodlare och fler bisamhällen i Sverige är botemedlet mot fusket, enligt Staffan Tegebäck på Biodlingföretagarna. – En större inhemsk produktion minskar utrymmet för importerad prisdumpad honung, menar han.
I veckan som gick har en omfattande falskmärkning av importerad honung upptäckts. Bluffen avslöjades då köparen Lars Pettersson på LP:s biodling gjorde en så kallad pollenanalys som visade att partiet var från Asien och inte som angivits från Sverige. Flera uppköpare har blivit lurade och bland biodlarna i Sverige är oron stor att förfalskningen ska drabba kundernas förtroende för deras produkter.
För första gången ligger det svensk honung i den korg med råvaror som de åtta tävlande kockarna ska laga sin rätt på i finalen till Årets Kock. Inte vilken honung som helst, utan hantverksmässigt framställd honung från biodlaren Marie Backman i Malmö.
Skånska biodlare samlas på Kiviks musteri under Äppelmarknaden 29–30 september och bjuder på kunskap och årets honung från Kivik, Haväng, Södra Mellby, Tomelilla, Degeberga och Katrinetorp Landeri i Malmö.
Årets skörd av honung har varierat kraftigt över landet. I delar av Småland har man kunnat skörda 75 kilo per kupa medan en biodlare i Hälsingland fått 20 kilo. Ett sätt att klara av svängningarna beroende på klimat och väder är att låta kunderna köpa andelar i en bikupa. Ett upplägg som varit mycket populärt hos Petter Grubbström i Mark, Västergötland.
Med sin specialisering på kakhonung och nyslungad honung når biodlaren Katja Göller nya kundgrupper. Många är nysvenskar från hela Stockholm som är måna om att få äkta vara eftersom de är vana vid fusk från sina hemländer. De vallfärdar till Katjas hem i Tullinge och köper ofta stora kvantiteter av hennes småländska honung.
