Gå direkt till innehåll
Honungens ursprung kan fastställas med pollenanalys. Lokal flora ger den unika smaken från varje plats. Foto: Anna Lind Lewin.
Honungens ursprung kan fastställas med pollenanalys. Lokal flora ger den unika smaken från varje plats. Foto: Anna Lind Lewin.

Pressmeddelande -

Brist på svensk honung skapar marknad för förfalskningar

Honung är ett av de mest förfalskade livsmedlen i världen. I Sverige utför grossister och uppköpare löpande stickprovskontroller för att säkra ursprung och kvalitet.
Fler biodlare och fler bisamhällen i Sverige är botemedlet mot fusket, enligt Staffan Tegebäck på Biodlingföretagarna.
– En större inhemsk produktion minskar utrymmet för importerad prisdumpad honung, menar han.

Svensk Honungsförädling i Mantorp är ett av de största företagen i honungsbranschen och levererar till dagligvaruhandel, storhushåll och restauranger.
– Frågan är inte om det kommer att dyka upp fler förfalskade partier utan när, säger vd Carl Ljungkvist. Säljaren som nyligen avslöjades med ett parti asiatisk honung märkt som svensk hade även vi lagt order hos. Partiet blev aldrig levererat till oss, köpet är hävt och vi kommer aldrig att beställa honung från den leverantören igen.

Svensk Honungsförädling har 70-talet lokaldepåer med anslutna biodlare runt om i landet och arbetar enligt ett upparbetat system för kontroll.
– Vi har rutiner och tar stickprover på varje leverans och testar även smak och lukt. På våra lokaldepåer och regiondepåer informerar vi ständigt om hur viktigt det är med provtagning. Det är oerhört synd att förfalskningar dyker upp men det är ett hälsotecken att det upptäcktes innan det kom ut i handeln. Det ska inte vara lönsamt att fuska.

Nina Gazi på Dagab är ansvarig för honungsinköpen på Axfood.
– Eftersom svensk honung är en bristvara så är det klart att det finns en risk att fusket ökar. Vi hanterar det genom att ha långvariga relationer med våra svenska odlare och gör slumpmässiga kontroller på vårt eget märke Garant. Vi förutsätter att honungen vi köper från våra underleverantörer är den som vi avtalat om. Om det dyker upp misstanke om fusk, testar vi alltid och skulle det då påvisas att det är falsk honung så återkallar vi produkten. Står det svensk honung på burken så ska det vara det. Vi vill ha så mycket inhemsk honung som möjligt i butikerna men det är en utmaning att köpa in från många små leverantörer.

Staffan Tegebäck på Biodlingsföretagarna menar att kontrollen av svensk honung fungerar.
– Det är viktigt att alla uppköpare och honungstappare fortsätter att ta prover så som gjordes när partiet från Asien upptäcktes. När prisskillnaden mellan en halvkilosburk svensk honung och en kinesisk kan vara 60 kr förstår man att det finns pengar att tjäna. Man kan fråga sig vad det är som gör en del honung så billig?
Han menar vi måste producera mer honung i Sverige för att minska den billiga importen.
– Biodlingsföretagarna arbetar nu för att utbilda biodlare i hur man kan driva sin biodling mer rationellt och hålla fler samhällen. Vi undersöker hur nyutbildade yrkesbiodlare ska kunna få möjlighet att låna en mobil slunga så att de kan använda sina pengar till att köpa fler bisamhällen istället för att satsa dem på slungutrustning.
Ett annat utvecklingsprojekt är en lastväxlare eller kran som gör att man snabbt flytta 20-talet bisamhällen samtidigt och på så vis göra tidsbesparande och skonsamma förflyttningar, vilket underlättar vid pollineringsuppdrag.

Idag producerar vi i Sverige runt 50 procent av den honung vi konsumerar.
– Årets skörd varierade kraftigt med rekordskördar på vissa håll i Blekinge, Skåne och Halland medan jag hade sämsta skörden på länge hos mig här i Sörmland, säger Staffan Tegebäck. Den typen av variationer kommer vi alltid att ha.

-----
Livsmedelsverket utför årliga kontroller för restsubstanser på levande djur och animaliska produkter, däribland honung i enlighet med ett gemensamt kontrollprogram för hela EU.
I Sverige sker denna provtagning i samarbete med Svensk Honungsförädling i Mantorp. Provtagning på honung görs i syfte att kontrollera förekomst av vissa restsubstanser som läkemedel och vissa främmande ämnen.

Ämnen

Kategorier

Regioner


Med föreningen Svenska Bin har Sveriges biodlare skapat en gemensam plattform för att marknadsföra svensk honung och informera om binas viktiga pollineringsarbete. Bakom Svenska Bin samlas en lång rad stora och små företag inom svensk biodling. www.svenskabin.se

Relaterat innehåll

  • Nästan 50 procent av bidragen fick dras tillbaka efter laboratorietestet. Foto: Alexandra De Paoli.

    Omfattande fusk med honung avslöjat i internationell tävling

    Nära hälften av alla honungsbidrag i årets upplaga av tävlingen World Beekeeping Awards underkändes i den kemiska analysen och gick inte vidare till provsmakning. I tävlingen deltog 173 olika sorters honung från hela världen och kontrollerna visade att hela 46 procent av bidragen underkändes på grund av antibiotikarester, tillsatt socker eller bristande kvalitet vid hanteringen.

  • ​Mer blommor – så alla bin får mat!

    ​Mer blommor – så alla bin får mat!

    Bristen på mat kan komma att skapa konkurrens mellan honungsbin och vilda bin. Lösningen är att vi satsar på fler ängsmarker och odlar mer bivänliga växter, menar föreningen Svenska Bin.

  • Biodlare lanserar utmärkelsen Sveriges Bästa Honungsbutik

    Biodlare lanserar utmärkelsen Sveriges Bästa Honungsbutik

    Utmärkelsen Sveriges Bästa Honungsbutik lanseras av Svenska Bin i samarbete med Biodlingsföretagarna. Bakgrunden är att utbudet av svensk och lokalproducerad honung länge har varit begränsat i en stor del av butikerna runt om i landet. Kunskapen är också låg hos de som arbetar i butiken och ansvarar för hyllan med honung.

  • Gustav Arnell, Rudenstams frukt och Lotta Fabricius Kristiansen, Apinordica och Svenska Bin på Sthlm Food & Wine.

    Sunt förnuft bakom Svenskt Sigills märkning

    ​Idag vill konsumenter känna sig säkra på att den honung de köper har en tydlig ursprungsmärkning och är producerad med omsorg om bina. Ett sätt att få vägledning är Svenskt Sigills märke som står för god djuromsorg, hållbart vattenuttag, biologisk mångfald och lägre klimatpåverkan.

  • Coops bikupor erbjuder lokal honung i samarbete med ortens biodlare

    Coops bikupor erbjuder lokal honung i samarbete med ortens biodlare

    ​Initiativet Bevara Surret där Coop samarbetar med Svenska Bin sprider sig stadigt över landet. Under 2020 etableras minst 25 nya kupor tack vare Coops medlemmar som generöst bidrar med sin medlemspoäng. Genom projektet kan kunder som vill stötta sina lokala biodlare köpa honung som producerats på orten och lära sig mer om bin.

  • Palett med olika sorthonungar på Honungslandet provning i Stockholm. Foto: Lena Granefelt.

    Gastronomin möter Honungslandet Sverige

    Nyligen samlades kända namn inom svensk gastronomi på restaurang Oxenstiernan i Stockholm för en workshop med sorthonungsprovning och spännande samtal om svensk honung. I juni dyker Honungslandet Sverige ner i den allra första skörden – då ska olika nyslungade primörhonungar från hela landet provas på Katrinetorp utanför Malmö.

  • Lokal honung bidrar till att finansiera pollinering av våra odlingar, grödor och vilda natur. Foto: Torbjörn Lagerwall.

    Lokal honung är en viktig motor i svensk livsmedelsproduktion

    Denna sommar står mycket på spel både för bönder och biodlare. Priset på svensk honung är i botten och många biodlare står med stora osålda lager samtidigt som importen av honung med oklart ursprung ökar. När vår inhemska biodling minskar hotas i förlängningen även pollineringen av viktiga grödor och vår livsmedelsförsörjning sviktar.

  • Malin Landqvist, kock och sommelier leder höstens honungsprovningar. Foto: Torbjörn Lagerwall, Anna Lind Lewin.

    Höstens honungsprovningar med Malin Landqvist

    Strax innan midsommar arrangerade Svenska Bin uppskattade Primörhonungsprovningar på Butik Rot på NK. Nu öppnar höstens provningar där sommarens skörd av unika honungar dukas upp. Provningarna leds av Malin Landqvist, kock och sommelier.
    – Alla larm om importerad fuskhonung som varit i media denna sommar visar att det behövs mer kunskap om vår lokala honung, menar hon.
    – Jag tror inte folk