Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet, med Bengt Winblads pris 2024. Priset belönar framstående insatser inom Alzheimerforskningen och pristagaren belönas med 200 000 kronor.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Oskar Lindfors, specialist i allmänmedicin vid Järpens Hälsocentral, med Hållbarhetspriset 2024. Han tilldelas priset för sina oförtröttliga insatser för hälso- och sjukvårdens hållbarhet.
Svenska Läkaresällskapets Translationella pris 2024 tilldelas Catharina Hagerling, docent och forskningsledare vid avdelningen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.
Svenska Läkaresällskapet belönar forskarna John Pernow och Aida Collado Sánchez vid Karolinska Institutet med Alvarengas pris 2024. Pristagarna belönas för studie som visar att röda blodkroppar orsakar kärlskada vid diabetes.
2022 publicerade Svenska Läkaresällskapet en statistikrapport om medicinsk och hälsovetenskaplig forskning som visade att för få forskande läkare fortsätter sin forskarkarriär efter disputation, vilket resulterar i en brist på mer seniora forskare som kan fungera som erfarna handledare. Under 2024 har en uppföljande studie genomförts som visar att flera negativa trender håller i sig.
Svenska Läkaresällskapet har utsett Martin Salö till 2024 års Lennanderföreläsare efter nominering av Svensk Kirurgisk Förening. Martin Salö är biträdande överläkare och docent i barn- och ungdomskirurgi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Svenska Läkaresällskapets Fullmäktige beslutade idag den 13 maj 2024 att utse Catharina ”Cia" Ihre Lundgren till ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Hon tillträder den 1 juli 2024 och efterträder Tobias Alfvén som lämnar posten efter fyra år som ordförande.
Sverige har en framgångsrik tradition av medicinsk forskning, men brottas idag med ett system som prioriterar vårdproduktion framför forskning, fortbildning och utbildning. Vad behöver förändras för att uppnå god forskning i vården? I dag släpper Svenska Läkaresällskapet en sammanfattande rapport från en temadag om om forskning i hälso- och sjukvården.
I en artikel publicerad i Läkartidningen lyfter representanter för Stark för kirurgi – Stark för livet, Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt, vikten av att prehabilitering bör ske efter individuell bedömning och identifierade behov. Ju tidigare förberedelser kan påbörjas desto bättre.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) kraftsamlar för att fasa ut onödiga åtgärder i vården genom projektet Kloka Kliniska Val.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar tydligare vägledning vid utfärdande av rättsintyg för läkare i allmän tjänst, men anser att Rättsmedicinalverkets förslag till föreskrift kräver omfattande omarbetning för att kunna fungera som stöd för läkare utan specialkunskaper i rättsmedicin.
SLS Levnadsvaneprojekt tog 2016 fram förslag om hur en SK-kurs i levnadsvanor kan utformas för att möta delmål STb2 i specialistutbildningen. Syftet var att stödja kursarrangörer med innehåll och utformning av kurser för att öka läkarnas förmåga att vägleda patienter i frågor om levnadsvanor. Nu presenteras en uppdatering som lyfter riskgrupper samt vikten av etiska principer och lokala rutiner.
SLS är positivt till förslag om ny myndighetsstruktur och välkomnar en förenklad och tydligare struktur för extern statlig forskningsfinansiering, men efterlyser ett förtydligande kring hur satsningen på klinisk behandlingsforskning ska hanteras i framtiden.
Flera regioner inför besparingar som innebär restriktioner kring fortbildning. En oroande utveckling anser SLS då fortbildning måste ses som en investering i vården för att fortsatt säkra en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. SLS inför nu reducerad avgift till Preventionsdagen 2024 för att fler ska uppdatera sig om prevention då det är mer kostnadseffektivt att förebygga än att behandla sjukdom.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar uttalande från Statens medicinsk-etiska råd som lyfter vikten av att hälso- och sjukvården kliver fram och tar ansvar i klimatomställningen.
SLS delegation för medicinsk etik har tagit fram ett etiskt uttalande om prioritering av behandling för sällsynta sjukdomar. Frågan aktualiserades i samband med ett förslag från Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) som säger att en högre kostnad i relation till nyttan ska accepteras för vissa läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) efterlyser förslag för hur den digitala vården ska utformas för att säkerställa att gällande prioriteringsordning efterlevs samtidigt som fragmentisering och diskontinuitet motverkas.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) identifierar både för- och nackdelar med förslag som syftar till att åtgärda barns och vårdnadshavares direktåtkomst till journaluppgifter.
Äldre med multisjuklighet utgör en allt större del av patienterna inom hälso- och sjukvården och det finns mycket i det medicinska omhändertagandet och samverkan kring patientgruppen som behöver utvecklas och förstås bättre. För att öka kunskapen inom området utlyser nu Svenska Läkaresällskapet (SLS) två miljoner kronor för att stimulera tvärvetenskaplig forskning kring äldre med multisjuklighet.
I Sverige saknas reglering för hur man ska behandla vuxna patienter som är beslutsoförmögna. Det skapar allvarliga problem för både patienten och sjukvårdspersonalen och riskerar en rättsosäkerhet för de inblandade. För att stärka vården för dessa patienter har SLS etikdelegation tagit fram ett lagförslag som kan inkluderas i patientlagen (2014:821).
