64 procent av svenskarna tycker att kultur är viktigt för deras välmående i livet och 40 procent anser att det offentliga stödet till kulturen bör öka, visar en ny attitydundersökning om svenska folkets kulturvanor. Undersökningen som för sjätte året i rad har genomförts av Insight Intelligence på uppdrag av Svensk Scenkonst, innefattar intervjuer med 1000 personer i Sverige mellan 16 och 70 år.
Tre nya ledamöter valdes idag in i styrelsen för bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst. Föreningens stämma beslutade även om omval av styrelsens ordförande, vice ordförande samt flera befintliga ledamöter.
Över 500 personer samlas den 23–24 april när Svensk Scenkonst håller årsstämma och branschdagar i samarbete med GöteborgsOperan, Göteborgs Stadsteater och Göteborgs konserthus. Hela programmet, med temat ”För scenkonst i en föränderlig tid”, livesänds på webben.
Svensk Scenkonst har tecknat avtal med Fackförbundet Scen & Film samt Akademikerförbunden avseende anställda vid offentligt finansierade scenkonstinstitutioner för perioden 1 april 2025 till 31 mars 2027. Avtalet följer det etablerade märket på arbetsmarknaden med en total kostnadsökning 6,4 procent, varav 0,4 procent utgör avsättning till deltidspension.
Alla delar av förslaget till ny hyresmodell för vissa statliga kulturfastigheter måste genomföras för att långsiktigt kunna lösa nuvarande problem. Det menar Svensk Scenkonst i sitt yttrande över Finansdepartementets remiss.
Cheferna för landets museer och scenkonstverksamheter är överlag positiva till att finansiera verksamheten genom olika intäktskällor. Men kompletterande finansiering av kulturen kräver samtidigt kunskap, resurser, långsiktighet och tid. Det framgår av rapporten “Vem betalar för kulturen?” som idag släpps av Svensk Scenkonst och Sveriges Museer.
Vid en pressträff tisdagen den 3 december presenterade regeringens utredare Albin Kainelainen sina slutsatser från utredningen om hyresmodellen för de fem kulturinstitutionerna Dramaten, Kungliga Operan, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet.
Den 15 oktober bjuder Svensk Scenkonst och Sveriges Museer in till en kulturpolitisk samling med fokus på kulturens plats i samhället. Under rubriken ”Ursäkta röran, vi bygger om” diskuteras bland annat lokalernas underhållsskuld, hur kulturens värde kan påverka stadsplaneringen och hur kostnaderna för lokaler inverkar på kulturutbud och utveckling.
Evenemang inom idrott och kultur bidrar gemensamt med en omsättning på över 53 miljarder kronor och sysselsättning åt fler än 106 000 svenskar. Förädlingsvärdet och därmed bidraget till BNP uppgår till närmare 25 miljarder kronor. Evenemang är på tillväxt.
Evenemang inom idrott och kultur bidrar gemensamt med en omsättning på över 53 miljarder kronor och sysselsättning åt fler än 106 000 svenskar. Förädlingsvärdet och därmed bidraget till BNP uppgår till närmare 25 miljarder kronor. De bidrar till Sveriges och städers attraktions- och konkurrenskraft och driver konsumtion i ett större ekosystem som omfattar bland annat hotell, restauranger.
Svensk Scenkonst har fått tillfälle att yttra sig över betänkandet ”Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun” (SOU 2023:58). En central synpunkt i remissvaret är att kultursamverkansmodellen behöver en stärkt finansiering.
Svaren i en gemensam medlemsundersökning från Svensk Scenkonst och Sveriges Museer visar att hyrorna upptar en allt större del av verksamheternas totala kostnader och att hyresgäster med staten som hyresvärd är minst nöjda med sin hyressituation.
Regeringens åtstramningar i kulturbudgeten för 2024 är ytterst problematiska och försämrar människors tillgång till kultur. Även om budgeten innehåller ett fåtal ljusglimtar saknar Svensk Scenkonstbesked om nödvändiga anslagsuppräkningar.
Den 28 juni invigs Kultur i Almedalen 2023 – tre dagar av kulturpolitiska samtal med över 20 seminarier och 80 medverkande politiker, bransch- och myndighetsföreträdare. Programmet invigs av kulturminister Parisa Liljestrand.
Kultur i Almedalen 28-30 juni invigs av kulturminister Parisa Liljestrand. Årets program berör på flera sätt kulturens behov av skydd men också förmåga att skydda och stärka ett samhälle.
Svensk Scenkonst har tecknat avtal på märket för de tre största avtalsområdena inom offentligt finansierad scenkonst. Avtalen är tvååriga och följer märket med löneökningar på 4,1 procent 2023 och 3,1 procent 2024 samt en höjning av premien till flexpension med 0,2 procent från 2024.
Scenerna tvingades under pandemin ställa in stora delar av den ordinarie verksamheten. Det ledde till att många inom avgörande yrkeskategorier, såsom ljud- och ljustekniker, sökte sig till andra branscher. Dessa karriärbyten har i många fall blivit permanenta. I kombination med att nyutbildade personer hade svårt att ta sig in på arbetsmarknaden under pandemin råder nu kompetensbrist av tekniker.
Inom ramen för projektet Musiklyftet publicerar idag Svensk Scenkonst, Kungl. Musikhögskolan och Kungl. Musikaliska Akademien en rapport om utbildningens betydelse för svenska musikers konkurrenskraft.
Från 1 januari 2023 blir Svensk Scenkonst arbetsgivarorganisationen för all professionell scenkonst i Sverige. Genom dubbelanslutningsavtal kan Teatercentrum, Danscentrum och Svensk Scenkonst erbjuda arbetsgivare inom den fria dans- och teatersektorn ett förstärkt arbetsgivarstöd och fortsatt god främjandeverksamhet.
Barns möjligheter att få uppleva professionell scenkonst ser olika ut i landet. Branschen ser också flera framtida utmaningar med att bedriva kulturell och konstnärlig verksamhet till barn och unga. Det visar en ny rapport från Svensk Scenkonst.