85 procent tycker att svenskt kött är värt ett högre pris än importerat. Samtidigt är det just priset som styr konsumentens val när man väljer importerat kött: 70 procent av dem som köper importerat kött anger priset som ett av de främsta skälen. Det visar en ny undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Svenskt Kött.
Svenska kedjor svarar på efterfrågan av svenskt kött i korvar och smörgåsar. Alla tillfrågade kedjor hade svenskt kött i korvarna som serveras. Kvalitet, djurvälfärd och miljöhänsyn lyfts fram som anledningen till att servera svenskt.
Fler än tidigare uppger att de väljer svenskt kött och nio av tio äter kött. Samtidigt märker allt fler konsumenter av bristen på svenskt färskt nötkött. Det visar en ny undersökning från Novus, genomförd på uppdrag av Svenskt Kött.
Köttet är en ickefråga bland unga. Enligt Ungdomsbarometern 2026 upplever allt fler unga att kött har en positiv effekt på hälsan och fler väljer att äta kött i vardagen än tidigare.
Dagens unga har lämnat symboldebatterna om kött. Enligt Svenskt Kött väljer de mat pragmatiskt utifrån hälsa, mättnad och ekonomi. Kött ses som gott och funktionellt, särskilt bland unga kvinnor, och svenskt ursprung kopplas till trygghet och kvalitet.
Köttet är tillbaka. Svenskarna äter kött, tycker att det är bra för hälsan – och oroar sig för att det inte kommer att räcka. Det visar Svenskt Kötts senaste konsumentundersökning, genomförd av Novus. Samtidigt efterfrågar allt fler en ökad svensk köttproduktion.
Det sägs ofta att vi äter för mycket kött, men hur mycket kött äter vi egentligen? Jordbruksverkets nyligen publicerade statistik för köttkonsumtionen under 2023 visar att den genomsnittliga konsumtionen av rött kött ligger på 511 gram per person och vecka vilket endast är 2% över Livsmedelsverkets kostråd. Det är en minskning från 27,6 kg/person under 2022 till 26,6 kg/person under år 2023.
Köttet har varit i skamvrån under en lång tid, men synen på kött som livsmedel börjar förändras. Värderingar kring kött som något ohållbart och ohälsosamt klingar av. Istället ses köttet mer som en del av en hälsosam kost. Det påståendet stärks av både av Ungdomsbarometern och Novus senaste opinionsundersökning på uppdrag av Svenskt Kött.
I juni släpptes de nya nordiska näringsrekommendationerna och nu fortsätter arbetet för att omvandla dem till kostråd i Sverige. Den stora frågan nu är – hur ska kommande kostråd se ut?
Rekordmånga är villiga att betala mer för svenskt kött och nästan alla i Sverige äter kött, visar Novus senaste opinionsundersökning på uppdrag av Svenskt Kött. Att svenskt kött är det främsta valet för konsumenten bekräftas också av att 87 procent anger att de oftast köper svenskt kött.
Generation Z har en positiv syn på svensk matproduktion, det är tydligt där drygt varannan tycker att Sverige ska vara självförsörjande på livsmedel och 69 procent tycker det är viktigt att värna om det svenska jordbruket.
Svenskt Kött har följt konsumenternas förtroende för djurhållningen i 10 år. För att fånga upp hur opinionsläget påverkar förtroendet på kort sikt följer nu också Svenskt Kött konsumenternas förtroende veckovis.
I en konsumentundersökning som genomförts av Yougov på uppdrag av Svenskt Kött anser drygt 8 av 10 att svenska djurbönder är viktiga för matproduktionen i Sverige. Undersökningen visar också att 7 av 10 konsumenter är positiva till svenska djurbönder. Ungefär lika många är också villiga att betala ett högre pris för svenskt kött – den högsta siffran sedan 2011.
I årets Ungdomsbarometer svarar 82 procent av ungdomarna i högstadiet och gymnasiet nej på frågan om all mat i skolan ska vara vegetarisk. Endast 12 procent anser att all mat som serveras ska vara vegetarisk. – Vi ser att andra värden, som att maten ska vara hållbar och klimatsmart, är viktigare för unga än att det alltid måste vara vegetariskt, säger Isabel Moretti vd på Svenskt Kött.
En stor andel unga vill ha svenskproducerad mat i möjligaste mån, och när unga handlar kött är det viktigaste kriteriet att det är svenskt. Hela 68% procent av svenska ungdomar anser det viktigast med svenskt ursprung. Det visar en färsk undersökning gjord av Ungdomsbarometern bland unga i åldrarna 15-24 år.
Offentliga måltider ska baseras på kött som når upp till svenska djurhållningskrav och helst på kött från Sverige. Det anser den svenska allmänheten, enligt en undersökning som Svenskt Kött har låtit göra med hjälp av Novus.*
De 85 kilo kött som Jordbruksverket redovisar i sin rapport Hållbar köttkonsumtion är en produktionssiffra som inte alls anger vad vi äter. 85 kilo är slaktvikten innan köttet styckas och görs benfritt. Det skriver Maria Forshufvud i en debattartikel på Newsmill där hon reder ut begreppen om hur mycket kött vi äter. Vilket kanske inte alls är för mycket.
Köttskatt är inte en framkomlig väg för minskad köttkonsumtion. Det tycker inte ens Jordbruksverket. Däremot ska vi välja vårt kött med omsorg. - Trubbiga verktyg som köttskatt, riskerar att slå undan det mest miljösmarta köttet, säger Maria Forshufvud, vd Svenskt Kött i en kommentar till morgonens rapportering om att Jordbruksverket vill ha en köttskatt.
En ny undersökning visar att 7 av 10 svenskar vill kunna se på förpackningen att det är svenskt kött eller svenska charkvaror de köper. Det är en av anledningarna bakom införandet av märkningen ”Svenskt kött”, som stöds av både handel och bransch. Märket är redan välkänt – 2 av 3 konsumenter känner till märket.
En ny undersökning visar att det svenska folket vill veta var köttet i charkuteriprodukterna de köper kommer ifrån.