Efter att Skolverket tvingats stänga sin digitala provplattform för vårens nationella prov kräver Sveriges Skolledare och Sveriges Lärare att regeringen kompenserar skolorna ekonomiskt för de ökade kostnader som detta medför.
Ny statistik visar att kvinnliga skolledare i Sverige tjänar 3 000–6 500 kronor mindre än män, trots större personalansvar och mer övertid. Sveriges Skolledare kräver åtgärder för att minska löneskillnader och förbättra arbetsvillkoren för alla skolledare.
En ny rapport visar att 85 procent av skolledarna arbetar övertid varje vecka, och nästan hälften av rektorerna har chefsansvar för fler än 30 anställda. Ohållbara villkor gör att många rektorer slutar, och det bidrar till otrygghet i skolan och har en negativ inverkan på elevernas studieresultat.
Sveriges Skolledare välkomnar förslaget från utredningen "Bättre förutsättningar för trygghet och studiero" gällande undervisningsnära ledarskap för att öka studieron. Men samtidigt finns en oroöver brist på utbildad personal och resurser, vilket kan göra regleringar verkningslösa. Rektors tid behöver prioriteras för att möta elevers behov.
Sveriges Skolledare välkomnar att utredningen avstår från att införa anmälningsplikt för skolledare, men uttrycker oro över regeringens förslag om informationsdelning med polisen, som riskerar att få samma negativa effekter.
Sveriges Skolledare kritiserar lagförslaget om informationsdelning till rättsväsendet i en skrivelse till Justitieministern. Förbundet föreslår att skrivningarna om att information ska delas även utan begäran tas bort, och att informationsskyldigheten riktas mot huvudmannen istället för rektorer för att säkerställa skolans trygghet och fokus på utbildning.
Regeringens lagrådsremiss "Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen" möter skarp kritik från Sveriges Skolledare. Förslaget, som innebär att rektorer ska åläggas en skyldighet att lämna ut uppgifter till Polismyndigheten, riskerar enligt förbundet att allvarligt skada förtroendet mellan skola och elever.
Sveriges Skolledares ordförande kommenterar Skolverkets preliminära behörighetssiffror som visar att var femte elev som gick ut kommunala grundskolan i landets fyra största kommuner i våras inte är behöriga till gymnasieskolan. Staten behöver ta ett huvudansvar för skolans finansiering och resurstilldelning, annars kommer det kompensatoriska uppdraget aldrig kunna uppfyllas.
Sveriges Skolledare uppmanar regeringen att kompensera skolledare med ett lönelyft, efter att lärarlönelyftet och karriärstegsreformen ledde till en snedvriden lönestruktur i skolan. Det föreslagna skolledarlönelyftet bedöms kosta staten 1,2 miljarder kronor årligen, enligt en analys från förbundet.
Sveriges, Finlands och Islands ministrar med ansvar för skolan kommer till Nordiska Skolledarkongressen den 19-20 mars 2024 i Göteborg. Ministrarna deltar i ett panelsamtal med OECD:s PISA-ansvarige Andreas Schleicher och Sveriges Skolledares ordförande Matz Nilsson under programpunkten "Nordiska perspektiv på Pisa och framtiden" den 20 mars kl 09.15-10.00.
En genomsnittlig skolledare tjänar idag 56 700 kronor Sverige. Det är nära 30 000 kronor mindre än en ekonomichef, och cirka 15 000 kronor mindre än en teknisk chef. Men hur mycket skolledarna får i lön skiljer sig mycket beroende på var i landet de jobbar. Det visar en ny undersökning från Sveriges Skolledare, där över 8 000 skolledare svarat på frågor om lön och villkor.
Inför en ny Lex-lagstiftning för skolväsendet med krav på att den som bedriver verksamhet under skollagen blir skyldig att anmäla allvarliga olägenheter eller risker för sådana. Det föreslår Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges Skolledare.
Regeringens satsningar i höstbudgeten kompenserar inte för skolans ökande kostnader, och det är eleverna som kommer bli förlorarna. - Satsningar på mer ordning i klassrummet i all ära, men var är ordningen i skolbudgeten? Vi känner en mycket stor oro inför 2024. Det säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledares ena förbundsordförande.
Vill man minska på lärares och skolledares dokumentationsbörda bör man rensa i styrdokumenten, inte utreda vilka andra yrkesgrupper som ska ha uppgifterna i stället för lärarna. Det skriver fackförbundet Sveriges Skolledare i ett öppet brev till skolminister Lotta Edholm.
Fler än två av fem skolledare rapporterar att deras arbetsgivare saknar eller har en bristande plan för säkerhet och krisberedskap. Hälften rapporterar att de saknar tillräckligt stöd från sin arbetsgivare i dessa frågor. Det visar färska siffror från Sveriges Skolledare.
En majoritet av rektorerna kommer behöva genomföra besparingar som de befarar påverkar barnens och elevernas möjligheter att nå målen. Endast fem procent svarar att kommunerna säkerställer tillräckligt med resurser till extra anpassningar och särskilt stöd för de barn och elever som har behov av det. Det visar ny statistik från Sveriges Skolledare som presenteras idag.
Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Det visar den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som presenterats idag. Det är de resurssvaga eleverna som försämrat sina resultat mest. ”Sverige som kunskapsnation måste kunna bättre än så här”, kommenterar Sveriges Skolledares ena förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Besparingshoten haglar från både kommuner och regioner. Sveriges Skolledare kräver betydligt större satsningar på välfärden än vad regeringen aviserar i vårbudgeten. – Sverige får inte återupprepa historiska misstag och låta skolan bli en budgetregulator med barnens och elevernas kunskapsutveckling som insats, säger Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledare.
Sveriges Skolledare har svarat på remissen till utredningen Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag. Sveriges Skolledare förordar att regeringen skyndsamt går vidare med förslag om statligt ansvar för finansiering och kompetensförsörjning, för att på sikt ha målet att genomföra ett fullt förstatligande av skolan
I dag lägger regeringen fram ett lagförslag om att stärka det straffrättsliga skyddet för flera samhällsviktiga yrkesgrupper, däribland rektorer. I skolledarenkäten 2022 framgick att hälften av skolledarna har utsatts för hot av vårdnadshavare. Ett starkare skydd för rektorer är något Sveriges Skolledare arbetat länge för.