Abborrars konkurrensförmåga och inbyggda riskbenägenhet varierar mycket. Individer som gärna står i skydd verkar växa lite sämre än andra. Abborrarnas riskbenägenhet kan med andra ord vara kopplad till deras tillväxthastighet. Det visar Fia Staffan, institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå, i sin doktorsavhandling. Hon har studerat abborrens tillväxt och beteende i akvarieexperiment och i odlingsm
Skogsväxters möjlighet att ta upp näring påverkas starkt av störningar i naturen, och av förändringar i detta störningsmönster. Det visar Linda Berglund, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå i sin doktorsavhandling. Normalt ökar störningar, till exempel skogsbrand, mängden tillgängliga näringsämnen i marken. Men näringsfrigörelsen beror också på vilken typ av störning det är, hur denna påver
Vegetationsfilter med exempelvis vide eller gräs fungerar bra för rening av förorenat lakvatten från de stora vedupplag som finns vid våra sågar och massabruk. Det visar jägmästare Maria Jonsson, institutionen för skogens produkter och marknader, i sin doktorsavhandling från SLU i Uppsala. I de nordiska länderna lagras stora mängder timmer och massaved under bar himmel och besprutas kontinuerli
I ett uthållighetsperspektiv har svenskt jordbruk genomgått flera faser sedan 1800-talet, och befinner sig idag på en låg, men uppåtgående nivå. Detta visar Basim Saifi i en doktorsavhandling från SLU. Hans analys visar också att en framtida stark inriktning mot uthållighet skulle kräva ett stort kommunalt inflytande på jordbruket. Uthållighet är ett honnörsord i den miljöpolitiska diskussionen
Med ett enkelt blod-eller ledvätskeprov kan det i framtiden bli möjligt att upptäcka ledskador, långt innan hästen visar hälta eller har förändringar som syns med hjälp av röntgen. Det är förhoppningen med den forskning som Eva Skiöldebrand har ägnat sig åt under några år på institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. Hon har gjort studier på hästars ledbrosk och vad
Barn, speciellt i urbana miljöer, lever, leker och rör sig i miljöer som är planerade och utformade av vuxna. Man har, ända sedan förra sekelskiftet, i planeringen reserverat speciella platser för barn, såsom lekplatser och lekparker. Men stadens fysiska miljö som helhet utvecklas till att bli mer otillgänglig och svårhanterlig för barn och de blir mindre synliga i våra städer. Detta går stick
I avhandlingen, som kommer att framläggas vid SLU Alnarp fredagen den 24 september, visas att flugans doftsinne är ytterst specifikt konfigurerat för ett fåtal doftämnen. Avhandlingen omfattar fyra publicerade arbeten och berör luktsinnets konstruktion och evolution i banan- och likflugor. Luktsinnets specifika egenskaper hos flugor utnyttjas på ett elegant sätt av den högst besynnerlig blomman
Den svenska lodjursstammen växer idag, men detta tycks inte minska mängden småvilt i skogen. I stället är det räven som får stryka på foten, visar J-O Helldin vid SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen. Lodjuren både dödar och äter räv, och dessutom undviker räven lodjurstäta områden. Lodjuret kan alltså kompensera för sitt eget uttag av småvilt genom att också döda räv. Lodjur livnär sig
Hur många arter finns egentligen i den svenska naturen? Linné räknade till 3 600 arter, nu vet vi att det handlar om mer än 50 000 (antalet avser enbart flercelliga arter). I takt med det ökande intresset för natur och miljö efterlyses bättre kunskaper om denna ofattbart rika och delvis ofullständigt kända flora och fauna. Snart börjar utgivningen av det stora bokprojektet Nationalnyckeln till
Den svenska lodjursstammen växer idag, men detta tycks inte minska mängden småvilt i skogen. I stället är det räven som får stryka på foten, visar J-O Helldin vid SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen. Lodjuren både dödar och äter räv, och dessutom undviker räven lodjurstäta områden. Lodjuret kan alltså kompensera för sitt eget uttag av småvilt genom att också döda räv. Lodjur livnär sig
I februari 2001 publicerades människans hela genomsekvens. I dag presenterar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare ytterligare ett stort genombrott. De har tagit fram genomsekvensen av en av de organismer som dominerar vår planet nämligen ett träd. Nu finns äntligen en karta över hur alla gener ser ut hos ett träd, en poppel, tillgänglig för världens forskare. Denna tredje växtgenoms
Efter istiden vandrade lax in till Östersjön från flera håll. Från isdämda sjöar i öster kom den lax som nu dominerar i Finska viken och i södra Östersjön samt i Vänern. Laxbestånden i Bottenhavet består av en blandning av den östliga laxen och lax som vandrat in västerifrån. Det visar Anti Vasemägi i sin doktorsavhandling vid institutionen för vattenbruk vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i