Kvävenedfall hotar artmångfalden i europeiska skogar

Nedfallet av luftburet kväve hotar att sakta men säkert förändra vegetationen i många europeiska skogar. Där nedfallet överskrider en viss kritisk nivå minskar utbredningen av arter som är anpassade till sämre näringstillgång, vilket på sikt troligen leder till förluster av biologisk mångfald. För att motverka denna trend måste kvävenedfallet minskas, enligt en forskargrupp i ett stort europeiskt miljöövervakningsprogram.

Slutsatserna dras i en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Global Change Biology, av forskare från Sverige (SLU), Finland, Polen, Tyskland, Österrike och Italien.

I många europeiska länder överskrider nedfallet av luftburet kväve – från jordbruk och fossila bränslen – skattade kritiska trösklar och hotar ekosystemens biologiska mångfald och på sikt även funktion. En anledning är att alltför mycket kväve leder till att vissa kvävegynnade arter breder ut sig på bekostnad av andra, ofta sällsynta arter. Denna trend har setts i olika typer av gräsmarker, men det har tidigare inte funnits några belägg för att samma process även äger rum i skogsmark.

– Vad vi känner till är vår studie den första som har kunnat visa att vegetation i skog har påverkats av ett högt nedfall av kväve, säger en av författarna, docent Ulf Grandin från SLU. I skogsekosystem brukar skötselfaktorer oftast överskugga andra faktorers inflytande på den biologiska mångfalden.

De trender som forskarna har sett bygger på noggrann, långvarig övervakning av växtligheten i över 1300 permanenta provytor i 28 skogsområden, från södra Italien till norra Finland.

Den tydligaste trenden kunde ses på platser där kvävenedfallet överskred ett skattat tröskelvärde – den kritiska belastningen. Där såg man en tydligt minskad utbredning bland arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer, t.ex. blåbär, lingon och vitsippa. En viss uppgång kunde ses för kvävegynnade arter, men denna trend var ganska svag.

Det gick inte att påvisa att den biologiska mångfalden hade minskat under de tidsperioder som täcktes in (vanligen 10–20 år) – få arter hade försvunnit helt och hållet. Merparten av de nytillkomna arterna kan dock hänföras till de kvävegynnade.

– För att hejda den minskande utbredningen av arter som är anpassade till låga nivåer av kväve bör nedfallet minskas till under den kritiska nivån. Annars är risken stor att dessa arter blir utkonkurrerade av arter som vill ha rikligt med kväve, säger Thomas Dirnböck, Umweltbundesamt i Österrike, som har lett studien.

Thomas Dirnböck poängterar att det bara är genom en långvarig miljöövervakning som det är möjligt att sortera fram effekterna av en enskild miljöbelastning, såsom kväve. Han menar också att dessa nya kunskaper har avgörande betydelse för framtida policybeslut om minskade utsläpp.

– Vår artikel visar också vilken nytta vi har haft av det internationella samarbete som vi har byggt upp inom ekologisk forskning under de senaste decennierna, säger Ulf Grandin. Utan de väl uppbyggda nätverken mellan forskningsstationer och områden hade denna artikel inte varit möjlig.

Kvävenedfallets storlek skiljer sig mellan de undersökta områdena. För Sveriges del har vi i söder låga överskridanden av kritisk belastning för kväve, medan nedfallet i norr inte överskrider belastningsgränsen.

---------------------------

Kontaktperson
Docent Ulf Grandin
Institutionen för vatten och miljö, enheten för ekologi och biodiversitet
018-67 31 04, ulf.grandin@slu.se
http://www.slu.se/vatten-miljo/Ulf-Grandin

Artikeln
Forest floor vegetation response to nitrogen deposition in Europe. Thomas Dirnböck, Ulf Grandin, Markus Bernhardt-Römermann, Burkhardt Beudert, Roberto Canullo, Martin Forsius, Maria-Theresia Grabner, Maria Holmberg, Sirpa Kleemola, Lars Lundin, Michael Mirtl, Markus Neumann, Enrico Pompei, Maija Salemaa, Franz Starlinger, Tomasz Staszewski and Aldona Katarzyna Uziębło. Global Change Biology (2013), doi: 10.1111/gcb.12440

Pressfoton (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

• Ulf Grandin. Foto: Lena Grandin
• Thomas Dirnböck. Foto: Umweltbundesamt, Österrike
• Kvävenedfallet är större än vad mångfalden i många europeiska skogar tål på sikt. Det visar långvarig övervakning av växtligheten i 28 europeiska skogsområden, från södra Italien till norra Finland. Bilden visar en av ytorna belägen i det svenska IM-området Gårdsjön på Västkusten. Här har SLU-forskare utfört vegetationsövervakning sedan år 1995, på uppdrag av Naturvårdsverket. Foto:Ulf Grandin.

Mer bakgrundsfakta
Se pressmeddelande på SLU:s webbplats