Skip to main content

Storskarvens spybollar bekräftar Darwins teori

Pressmeddelande   •   Okt 04, 2017 12:59 CEST

Skarvkoloni. Foto: Maria Ovegård, SLU Aqua

Redan Charles Darwin noterade att fiskätande fåglar kan sprida växter genom att de äter fiskar som i sin tur har ätit frön. Genom att studera innehållet i skarvars spybollar har forskare nu lyckats bekräfta den teorin ytterligare. Sådan här sekundär spridning kan vara viktig för förflyttning av både växter och ryggradslösa djur mellan annars avgränsade livsmiljöer.

Att fiskar och fåglar kan sprida frön och evertebrater (ryggradslösa djur) är känt sedan tidigare. Nu visar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet att sekundär spridning sker för ett flertal växt- och djurarter. Både land- och vattenlevande arter kan alltså spridas via en kedja där fisk äter frön, fisk blir uppäten av fågel och fågel spyr upp frön på land.

Det här är det första kvantitativa fältstudien som gjorts av hur fiskätande fåglar sprider växter och ryggradslösa djur. Studien är ett samarbete mellan forskare i Nederländerna, Ungern, Spanien och Sverige.

-Vi har lyckats visa att frön i skarvars spybollar kan gro och att även vilokapslarna, så kallade statoblaster, av mossdjur från spybollarna kan utvecklas, säger forskare Maria Ovegård på institutionen för akvatiska resurser vid SLU som är medförfattare till artikeln som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.

Skarvar är fiskätare och äter omkring 500 gram fisk om dagen. Hårda fiskrester som skarven inte bryter ner spyr den upp i form av spybollar som ofta hamnar på land i skarvkolonier och på platser där fåglarna rastar.

I en tredjedel av spybollarna, insamlade från flera platser i Europa, fann forskarna intakta frön. Sammanlagt hittades 21 olika arter från 16 familjer. En femtedel av bollarna innehöll minst en intakt evertebrat. Forskarna hittade sammanlagt sju grupper av evertebrater, varav en art av svampdjur som aldrig tidigare noterats spridas via fåglar.

Enligt forskarna är den här typen av sekundär spridning förmodligen viktig för att knyta samman så kallade meta-populationer, det vill säga lokala populationer av samma art som lever rumsligt åtskilda, mellan t.ex. olika vattendrag.

-Om spybollarna hamnar i en lämplig livsmiljö kan frön och evertebrater frodas och spridas. Spridning på detta sätt betyder att arter kan spridas längre distanser och mellan avgränsade livsmiljöer och därmed bidra till ökad artrikedom, även på längre avstånd från ursprungsområdet. Genom att möjliggöra annars begränsad spridning kan sekundär spridning också vara av vikt för spridning av växter och evertebrater i ett föränderligt klimat.

Länk till artikel:

Great Cormorants reveal overlooked secondary dispersal of plants and invertebrates by piscivorous birds

Kontakt:

Maria Ovegård, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU , maria.ovegard@slu.se , 010 - 478 41 19

Casper H. A. van Leeuwen Department of Aquatic Ecology, Netherlands Institute of Ecology, C.vanLeeuwen@nioo.knaw.nl

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera