Kycklingar som har tillgång till bete söker instinktivt efter föda. De rör på sig, äter lite klöver och hittar kanske en mask, men de påverkar också betet med sin gödsel. Arnd Bassler vid SLU har studerat hur ekologisk kycklingproduktion med bete och egenproducerat foder kan utvecklas. Ekologisk kycklingproduktion är ganska sällsynt idag, men en ökande medvetenhet om miljö- och djurskyddsfrågo
I många moderna ladugårdar mjölkas korna av robotar, och för att sådana anläggningar ska fungera utformas de noga efter kors beteenden och behov. Bland annat måste hungriga kor som behöver mjölkas besöka mjölkningsbåset för att komma vidare till foderavdelningen. Kotrafiken planeras utifrån genomsnittskons temperament, men nu visar en avhandling från SLU att det också behövs individanpassningar.
De växter som först spred sig i den smältande inlandsisens spår är oftast försvunna i skogslandet nedanför fjällen. Ett undantag är fjäll-arven, som med sin speciella anpassning till höga halter av magnesium och nickel även finns kvar i vissa låglänta områden. En doktorsavhandling från SLU och Mittuniversitetet visar att denna metalltålighet inte finns i alla bestånd inom artens utbredningsområde.
Idag lever svenskarna allt längre, men åren som friska blir allt färre. Landskapsarkitekt Ulrika Stigsdotter inriktar sig i sin avhandling, som hon lägger fram den 27 maj, mot det hot mot den svenska folkhälsan som utgörs av värk och olika typer av psykiska sjukdomar, där utmattningsreaktioner, ofta kallade för utbrändhet, ökar snabbast. Avhandlingen fokuserar på för landskapsarkitekten två
I Sverige är försäljningen av växthusproducerade prydnadsväxter säsongsberoende. Under vår och tidig sommar är efterfrågan på prydnadsväxter hög, under sommar och tidig höst säljs däremot färre krukväxter. I ett modernt växthusföretag med investeringstung styrutrustning är en jämn produktion året runt viktig för en god lönsamhet i företaget. I praktiken håller dock många växthusföretag stängt unde
Bekämpningsmedel som EU godkänner för användning i jordbruket ska brytas ned eller bindas hårt i rotzonen, och inte lakas ut i dräneringsledningar och grundvatten. Hittills har de beräkningsmodeller som använts för att bedöma hur medlen rör sig nedåt i marken inte varit helt tillförlitliga. Idag kan dessa bedömningar göras mer precist, bland annat tack vare ett doktorsarbete från SLU. För att
SLU-genetikern Sara von Arnold utnämns på måndag till hedersdoktor vid det nybildade norska "Universitetet for miljø- og biovitenskap" (UMB). Hon har bland annat samarbetat mycket med norska och europeiska skogsforskare. Professor Sara von Arnold vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, kommer måndag den 23 maj att bli utsedd till hedersdoktor ("aeresdoktor") vid det nybildade
Den rödlistade skalbaggen nordlig blombock fridlystes på torsdagen av länsstyrelsen i Västmanlands län för att förhindra att arten skulle samlas in för kommersiella ändamål. Den enda lokal där arten med säkerhet finns i Sverige ligger i Västmanlands län och den är nyligen upptäckt av engagerade amatörentomologer. Den snabba fridlysningen föranleddes av att nordlig blombock är en attraktiv och
Vilka är konsekvenserna och utmaningarna i ett utvidgat Europa för animalieproducenter och forskning? Omkring tusen vetenskapsmän och rådgivare från hela världen väntas delta i den största konferens som någonsin ägt rum på SLU Ultuna, Uppsala. Workshops, plenarföredrag, seminarier och står på programmet. Avslutningsvis ett "Round Table" samtal med några av Europas ledande vetenskapsmän och ekono
Skogsharens ungar stannar oftast i närheten av sin födelseplats, och också som vuxna är djuren mycket trogna sitt hemområde. Skogsharen bör därför reagera snabbare på lokala viltvårdsåtgärder än många andra småviltsarter, som till exempel orre och tjäder. Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Överlevnaden hos skogsharens ungar är mycket låg fram till att de etablerat ett eget hem
Entomologen Bengt Ehnström får ArtDatabankens naturvårdspris* 2005 för att ha lyft fram insekterna och deras betydelse inom svensk naturvård. Oförtrutet har Bengt under många decennier förmedlat kunskap till praktiker inom skogs- och jordbruk, till naturvårdare, administratörer, forskare, studenter och naturintresserad allmänhet. Han har verkat som en levande kunskapsbank, inspirationskälla, rådgi
Torsk, lyrtorsk, kolja, långa, piggvar och ål är exempel på arter som nu förts upp på rödlistan. De har alla minskat kraftigt under senare år. Tillsammans med en rad kräftdjur, blötdjur och tagghudingar visar de på det bekymmersamma läget i havet, säger Ulf Gärdenfors, ställföreträdande föreståndare, ArtDatabanken vid SLU. Han är den som lett arbetet med rödlistan. Överfiske i kombination