Kalvar som får dia fritt växer snabbt och de suger inte på andra kalvar. Avvänjningen går dock smidigare för kalvar som bara får dia två gånger om dagen, de stressas mindre och lär sig snabbare att äta kraftfoder. Det visar Sofie Fröberg från SLU. Hon har jämfört olika typer av kalvskötsel i Sverige och Mexiko.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har funnits som universitet i drygt 30 år. Under hela tiden har SLU:s forskare på olika sätt deltagit i samhällsutvecklingen. Nu presenteras en bok som beskriver SLU:s verksamhet under de tre första decennierna.
Hur läkemedel och andra främmande ämnen tas upp, bryts ner och utsöndras i kroppen kan variera mellan olika djurslag och även mellan olika individer inom samma djurslag. Det finns ännu stora kunskapsluckor när det gäller hur läkemedel och andra främmande ämnen omsätts hos häst, enligt Eva Tydén vid SLU.
När upplag av gruvavfall vittrar kan metaller i det sura lakvattnet förorena vattendrag och grundvatten. Om deponierna täcks med rötslam kan växtlighet minska erosionen, men slammet har begränsad förmåga att binda metaller. Det visar Lovisa Stjernman Forsberg i en avhandling från SLU.
Rehabiliteringsträdgården i SLU Alnarp har tecknat nytt avtal med Region Skåne om rehabilitering av patienter med olika former av utmattningssymptom. Avtalet är värt 4,9 miljoner kronor och innebär att rehabiliteringsträdgården tar emot patienter från hela regionen.
Fryst galtsperma har hittills inte kunnat konkurrera med färsk sperma vid inseminering, men nu har tekniken förfinats. Fernando Saravia från SLU presenterar i sin avhandling en snabb och effektiv infrysningsmetod som är skonsam mot spermierna och som kan användas rutinmässigt.
Från och med den första februari 2009 tar Ulrika Geber tjänstledigt från sin tjänst som enhetschef på Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid SLU. Ulrika tar tjänstledigt för att pröva vingarna som lantbruksdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Under den torra årstiden är bete och hamling av blad från träd och buskar ett sätt att livnära boskapen i halvtorra delar av Västafrika, men det är viktigt att träden inte överutnyttjas. Salifou Ouédraogo från SLU har undersökt hur kor, får och getter utnyttjar blad från olika arter av buskar och träd. Han har även undersökt bladens näringsvärde.
Grisar växer lika bra med lägre proteinhalt i fodret än normalt om de utfodras fritt, enligt Magdalena Høøk Presto vid SLU. Om de dessutom får fri tillgång till grovfoder och får vistas ute och böka, minskar stressen och aggressionerna mellan djuren.
Toppröjning, vilket innebär att röjstammar kapas på en högre nivå över marken, har flera fördelar jämfört med traditionell röjning.
Ädellövskogar som etablerats på åkermark har oväntat god artrikedom visar forskning vid SLU i Alnarp.
Rekreation i sydsvensk skog har i vissa fall högre värde än virkesproduktionen visar ny forskning vid SLU. Friluftsliv i ädellövskog är särskilt värdefullt.