En växtföljd med ett brett urval av olika grödor kan ge fler kalorier och mer näring än att odla spannmål år efter år. En ny internationell studie ledd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utmanar det vanliga argumentet att varierade växtföljder skulle producera mindre mat.
SLUs forskningsstation i Siljansfors, utanför Mora, har samma klimatläge som Oxberg. Här har snödjupet mätts ända sedan Vasaloppets början 1922. Snöläget har varit stabilt över åren och bara sjunkit cirka 5 cm i genomsnitt. Prognosen för snödjupet den 1 mars, dagen då årets Vasalopp körs, är att vi kan se fram emot cirka 40 cm snödjup, även i år!
Förr var Spanien de svenska grågässens favoritplats på vintern. I dag stannar de skånska gässen hos oss året runt, och de flesta som häckar längre norrut nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna. Förändringar i klimat och jordbruk har gett grågässen ett nytt flyttmönster.
Matsvinn och biprodukter är ett av livsmedelssystemets största miljöproblem – men också en stor och värdefull resurs. En ny doktorsavhandling från SLU visar att livsmedlens miljöpåverkan kan minska avsevärt om överskott och restströmmar tas tillvara i stället för att gå till spillo. Samtidigt minskar trycket på mark, vatten och biologisk mångfald kraftigt.
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.
När ukrainska invånare återuppbygger sina liv efter frigörelsen från rysk ockupation är insatser som att återställa trädgårdar och röja minor i skog avgörande för invånarnas återhämtning – ändå förbises ofta sådana åtgärder. Det visar ny SLU-forskning.
Förstörda hem, översvämmad mark, förorenat vatten och skogar fyllda med odetonerade minor mötte invånare när de återvände till tre byar utanför
SLU-forskaren Albin Gräns har beviljats ett av de största långsiktiga forskningsbidrag som någonsin har tilldelats en enskild forskargrupp vid universitetet. Under fem år får hans team möjlighet att utveckla nya vetenskapliga metoder för att förbättra djurvälfärden för fisk – världens mest använda, men ofta minst skyddade, livsmedelsproducerande djur.
Den 3 december samlas forskare, lantbrukare och rådgivare i Uppsala för att utforska hur framtidens mjölkproduktion kan bli mer hållbar, tekniskt smart och samhällsnyttig. Mjölkveckans konferensdag rör allt från digitala ladugårdar till foder, politik, ekonomi och djurvälfärd.
En ny studie från SLU visar att även små avvikelser i kylkedjan kan göra färdigskuren fruktcocktail till en hälsorisk. Forskare varnar nu för att energibesparande åtgärder genom att höja temperaturen under distribution och i butikskylarna – kan få allvarliga konsekvenser för livsmedelssäkerheten.
SLU har lanserat en unik karta som visar fodertillgången för älg och hjort i Sverige. Med kartan hoppas forskarna kunna bidra till att minska skogsskador och stödja viltförvaltning genom att visa var viktiga trädslag finns och deras beteshöjd.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sparbanksstiftelsen Upland lanserar fyra nya innovationspris för forskare och studenter. Syftet är att accelerera utvecklingen av hållbara lösningar inom jordbruk, skog, livsmedel, djur och miljö – områden där SLU bedriver världsledande forskning.
Nu inleds anläggandet av en stor damm och bevattningsutrustning på SLU:s egendom Hallfreda på Gotland. Syftet är inte bara att säkra skördarna i det egna jordbruket, utan också att skapa regionala förutsättningar för avancerade odlingsförsök under mer förutsägbara förhållanden.
Grönt kulturarv®-sortimentet utökas med fyra nya sorter. Nyheterna består av en ros och tre pelargoner. Sorterna är insamlade i Halland, Uppland, Blekinge och Norrbotten. Sorterna har valts ut för att bevaras i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter, placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Välkommen att lyssna på SLU:s nya hedersdoktorer fredag 3 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och ger spännande inblickar i allt från munhälsa hos djurparksdjur till landskapsförvaltning. Föreläsningarna sänds även via webben och kommer att kunna ses i efterhand.
Regeringen presenterade idag en ny satsning på Svensk mat på tallriken. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) får utökade resurser motsvarande 14,5 miljoner kronor 2026, som utökas till 16,5 mnkr från och med 2027. SLU:s rektor Maria Knutson Wedel välkomnar satsningen.
De flesta svenska konsumenter är positiva till nya grödor framtagna genom korsningar, det visar en enkätundersökning av forskare vid SLU. De nya resultaten överraskar forskarna som sett i tidigare studier från flera länder att konsumenter är förhållandevis negativa till användning av genetisk modifiering i växtförädlingen
Professor Henrik Elvang Jensen, dansk veterinär och professor, tilldelas Stora forskningspriset i Veterinärmedicin 2025. Priset delas ut av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Agria och uppmärksammar framstående insatser för veterinärmedicinen och djurens välfärd. Med prissumman på en miljon SEK, är det ett av de största priserna inom veterinärmedicin i världen.
Klimatförändringar gör att växtligheten breder ut sig på fjällen, och det får konsekvenser för fjällsjöar. Det visar en ny studie från SLU. Grönskan tar upp viktiga näringsämnen innan de når sjöarna, och det här kan påverka både djur- och växtliv negativt.
För en turist i fjällen kan det vara svårt att märka förändringarna. Men genom att jämföra mätdata från flera decennier ser forskarna en tyd
För att nå flera politiskt satta miljömål behöver matvanorna förändras. Olika typer av styrmedel kan användas för att driva utvecklingen, men hur väl fungerar de? En ny forskningssammanställning ledd från SLU visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.
En ny studie visar att floder och bäckar frigör forntida kol, vilket motsäger tidigare uppfattningar om att utsläpp främst kommer från nyligen nedbrutet organiskt material. Cirka 60 procent av avgasat kol är tusentals år gammalt.
