Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann skriver i en debattartikel i Dagens industri den 21 januari att regeringens energipolitik syftar till att öka elproduktionen i Sverige. Regeringen borde istället skicka tydliga signaler att den prioriterar minskad användning framför ökad produktion. Tuffa klimatmål ska uppnås samtidigt som både räntor och elpris är på väg upp.
I Kyoto skrevs ett avtal som inspirerade till den så kallade Kyotopyramiden – grundprinciper vid renovering av byggnader. Kan vi hoppas att Köpenhamnsmötet leder till att Kyotopyramiden börjar användas i praktiken? Det vore ett stort framsteg efter fiaskot med energideklarationerna. Swedisol och Byggmaterialindustrierna kräver att Boverket ändrar reglerna kring energideklarationerna.
EU-kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet ingick i förra veckan ett politiskt avtal om direktivet för byggnaders totala prestanda, EPBD (Energy Performance of Buildings Directive). Avtalet är en framgång för det svenska ordförandeskapet som har lett förhandlingarna. Enligt det nya EU-direktivet måste alla medlemsländer nu införa regler som alla som renoverar sitt hus måste följa.
Johnny Kellner ifrågasätter i Bygg & teknik nr 2/09 passivhusen som rätt väg för att minska våra byggnaders klimatpåverkan. Men hur bra stämmer hans resonemang vid nyproduktion av enfamiljshus? Eller för all del på en eluppvärmd villa i behov av renovering? Här håller resonemanget inte hela vägen. Debattinlägg publicerat i Bygg & Teknik nr 3 2009
Miljonprogrammets bostäder läcker värme som såll. En renovering av exempelvis bostadsområdet Fredriksberg i Västerås kan minska energianvändningen med cirka 6,7miljoner kWh, en besparing på cirka fyra miljoner kronor per år, enligt beräkningar från Swedisol. Räknat på hela miljonprogrammet skulle det innebära en besparing på drygt fyra miljarder kronor om året.
På tisdag presenteras klimatpropositionen. Vad ska regeringen göra åt miljonprogrammet som läcker värme som såll? En renovering av Rosengård i Malmö minskar energianvändningen till ett värde av ca 50 milj kr per år. Hagalund i Solna kan spara 9,6 milj kr per år. Räknat på hela miljonprogrammet kan drygt fyra miljarder kronor om året sparas. Se värmekamerabilderna som avslöjar slöseriet.
Miljonprogrammets bostäder läcker värme som såll. En renovering av exempelvis bostadsområdet Hagalund i Solna kan minska energianvändningen med cirka 14miljoner kWh, en besparing på 9,6 miljoner kronor per år, enligt beräkningar från Swedisol. Räknat på hela miljonprogrammet skulle det innebära en besparing på drygt fyra miljarder kronor om året.
Miljonprogrammets bostäder läcker värme som såll. En renovering av exempelvis bostadsområdet Rosengård i Malmö kan minska energianvändningen med cirka 70miljoner kWh, en besparing på cirka 50 miljoner kronor per år, enligt beräkningar från Swedisol. Räknat på hela miljonprogrammet skulle det innebära en besparing på drygt fyra miljarder kronor om året.
Nytt EU-direktiv för energieffektivisering i byggnader: Vi går miste om mer än 500 000 jobb. 460 miljoner ton koldioxid släpps ut. 2 700 miljarder kronor förloras. Varje år. Allt på grund av att våra byggnader använder massor av energi, helt i onödan. Igår beslutade EU-kommissionen att sätta punkt för detta slöseri. Swedisol välkomnar direktivet.
Blanda inte ihop energikällor med byggnaders miljökvalitet och energieffektivitet. Det skriver Ulf Frisk, vd för Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation, i en kommentar till Birgit Brunklaus, Catarina Thormark och Henrikke Baumanns forskarstudie där de har jämfört passivhus med konventionella hus. Debattinlägg publicerat i Bygg & Teknik nr 7 2008
För att de ambitiösa svenska klimatmålen ska kunna nås krävs en omfattande energieffektivisering i det nuvarande och framtida svenska byggnadsbeståndet. En byggnads brukstid är ofta upp emot 100 år. Det innebär att åtgärder för att förbättra byggnaders energieffektivitet har betydelse för Sveriges klimatmål såväl 2020 som 2050. Debattartikel publicerad i Husbyggaren nr 4 2008
Anna Joelsson slår i en doktorsavhandling fast att en 70-talsvilla uppvärmd med fjärrvärme är bättre för miljön än passivhus. Vi menar att det alltid är långsiktigt klokast och mest hållbart att bygga och renovera med minsta möjliga energi- och värmebehov som mål. Debattinlägg publicerat i Byggvärlden nr 12 2008