Ökad kapacitet är bra för AB Sverige

Det är mycket oro i vår omvärld och beredskapsfrågan har aldrig varit så aktuell som nu. En förutsättning för god beredskap är en fungerande järnväg då inget annat transportslag kan frakta den stora mängd människor och gods över vårt avlånga land och över Sveriges gränser som tåg. Detta bekräftades av Jörgen Berglund (M), ordförande i Försvarsberedningen, när han talade på Järnvägsforum Norr för några veckor sedan.

Idag är det dessvärre lättare att passera gränser med lastbil än med tåg, vilket beror på en mängd olika faktorer såsom krav på att kunna språket i länder som tågen passerar och olika signalsystem. Även om dessa frågor hanteras på EU-nivå så är det en tidskrävande process – såväl internationellt som nationellt.

För Sveriges del kommer öppnandet av Fehmarn Bält runt år 2030 att öka gränsöverskridande transporter på järnvägen, vilket kräver förbättrad kapacitet i södra Sverige. I veckan publicerades utredningen Öresundsförbindelser 2050 – behov av kapacitet, redundans och svenskt-danskt samarbete (SOU 2026:17). Det är bra att frågan bearbetas men det är av stor vikt den inte fastnar i utredningsfasen utan de facto leder till konkreta åtgärder. Öresundsregionen är en av landets viktigaste länkar till kontinenten där stora delar av Sveriges export- och importflöde passerar. Det innebär att detta inte enbart är en regional fråga utan av vital betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Utredningen konstaterar att den förväntade ökade kapaciteten inte kommer att uppnås till år 2050 om inget görs. Att förstärka kapaciteten och åtgärda flaskhalsarna, i hela stråk – från norr till söder – är några av de insatser som skulle kunna resultera i den ökade kapacitet som behövs.

Järnvägens betydelse för AB Sverige är dessutom vad Omtag Svensk Järnvägs nästa rapport kommer att handla om och som presenteras den 18 mars. Läs mer och anmäl er här.

Sverige behöver med andra ord en robust järnväg, vilket också kräver rätt kompetens såsom tågmekaniker, signal- och bantekniker. Svenskt Näringsliv har nyligen släppt årets rekryteringsenkät Kompetens för tillväxt där man konstaterar att missmatchningen på arbetsmarknaden numer är ett strukturellt problem. Bland annat uppger 2 av 3 företag i enkäten att de har svårt att rekrytera samt att vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas.

En icke investering i järnvägen är en icke investering i Sverige – ur ett tillväxtperspektiv såväl som ur ett totalförsvarsperspektiv. Det är positivt att järnvägens betydelse är uppe i den politiska debatten men det som Sverige verkligen behöver är långsiktighet – bortom partigränser.