CDU i Tyskland och de nyss avslutade koalitionsförhandlingarna mellan CDU/CSU och socialdemokratiska SPD. För några veckor sedan klubbade förbundsdagen igenom ett gigantiskt paket, inklusive en infrastrukturfond på 500 miljarder euro, innebärande att en utbyggnad av transportinfrastrukturen ska utgöra en hörnsten för den nya regeringens politik.
Regeringen har idag gett Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheter till statligt stöd för investeringar i ERTMS-ombordutrustning. ”Ett efterlängtat besked och något som Tågföretagen har arbetat för i nästan 20 år”, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, Tågföretagen.
”I grunden talar vi om att EU ska genomföra den inre marknaden… och det handlar om fysisk infrastruktur som järnvägsspår.” Det sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor och Svenskt Näringsliv, i en intervju i senaste Agenda. Bakgrunden är att EU tappar i konkurrenskraft i jämförelse med USA och Kina. Det är en träffsäker slutsats av den tydliga kopplingen mellan infrastruktur och konkurrenskraft.
Kommande transportkommissionär inom EU blir med all sannolikhet Apostolos Tzitzikostas, en grekisk liberalkonservativ politiker. I sitt anförande betonade han värdet av att kombinera transporter och turism. Han betonade vikten av att slutföra utbyggnad av TEN-T-nätet, bekräftade arbetet med kommande plan för att ansluta EU:s huvudstäder och storstäder med höghastighetståg, inklusive nattåg.
Sverige har – som enda medlemsstat – avstått från att stödja ministerrådets position avseende förslaget till ny förordning om järnvägskapacitet. Den svenska regeringens linje kan få stor betydelse för EU:s inre marknad eftersom gränsöverskridande järnvägstransporter utgör grundvalen för Europas basindustri och dess tillväxt.
Under hösten lägger regeringen fram tre centrala propositioner för Sveriges tillväxt: en budget-, en infrastruktur- och en forsknings- och innovationsproposition. En historisk satsning för att rusta upp Sveriges infrastruktur. Regeringen gör en tydlig koppling mellan tillväxt och väl fungerande transportinfrastruktur, vilket välkomnas av Tågföretagen.
EU:s medlemsstater har tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och det väcker stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Det är välkommet att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att se över godstrafikens banavgifterna. Och järnvägsteman i Almedalen.
Trafikförvaltningen, Region Stockholm, har lämnat besked om tilldelningen av trafik för tunnelbanan från år 2025. Branschen har följt processen och tilldelningsbeslutet nära och konstaterar att upphandlingsprocessen visat på stora brister. Enligt många bedömningar har upphandlingar i konkurrens hittills tjänat kollektivtrafiken väl men nu ser vi oroande tendenser i de senaste upphandlingarna.
Under veckan fortsatte Ekots granskning av problemet med gamla och trasiga spårväxlar. Vi förutsätter att Trafikverket tar frågan på största allvar. I veckan lades Långtidsutredningen fram med regelförslag som kan innebära att överskottsmålet avskaffas och ersätts med ett balansmål. Övergången till ett balansmål frigör tiotals miljarder i reformutrymme till bland annat infrastrukturinvesteringar.
Järnvägsdagen som gick av stapeln den 29 november, innehöll en kavalkad av möjligheter. Och samtidigt ser vi rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken, där alternativ till överskottsmålet äntligen analyseras på riktigt.
Nästan hälften av vd:ar som tillfrågades av DI anser att Sverige borde öka statsskulden och satsa på investeringar. Här finns ett embryo till slutet på den försiktiga sparpolitik som hållit tillbaka investeringskraften under årtionden! Finansdepartementet sitter idag sitter på en sprängfylld kassa och den svenska statsskulden ligger på låga nivåer, men infrastrukturskulden är desto större.
På Järnvägsbranschens samverkansforums, JBS, strategidag lades grundstenarna för en vision för järnvägsbranschen i en värld där stora megatrender förändrar spelplanen i realtid. Självfallet kräver dagens höga förändringstakt ett agilt förhållningssätt. Samtidigt måste vi ha ett mer långsiktigt roder att hålla oss i. Vi måste nå upp till krav på en stabil och långsiktigt hållbar leverans.
I veckan öppnade riksdagen efter sommaruppehållet och med det presenterade Ulf Kristersson regeringsförklaringen inför kommande år. Vi noterar att regeringen fortsatt vidhåller sina, redan kända, ställningstaganden kopplat till järnvägen. Regeringen påtalar det eftersatta underhållet på det svenska väg- och järnvägsnätet samt behovet att stärka det.
EU-kommissionen har presenterat ett förslag till ny förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet inom EU. Infrastrukturdepartementet har nu förslaget ute på remiss. Det innebär i stora drag en grundläggande förändring av förutsättningarna för infrastrukturförvaltare – som Trafikverket – att tilldela kapacitet. Implementeringen sker gradvis från 2026 och slutförs till tågplan 2030.
Regeringen fokuserar på förbättring av det svenska järnvägsnätet. Utmaningar med tåglägen och planering förväntas fortsätta. Arbetet med att få Tågplan 2024 på plats intensifieras. Almedalsveckan var effektiv och fokuserade på hållbarhet och utmaningarna inom järnvägssektorn. EU-bidrag erbjuder möjlighet till ökad finansiering enligt en rapport från WSP.
I årets rapport bekräftar Klimatpolitiska rådet åter igen att regeringens politik inte räcker till för att Sveriges utsläpp ska vara nere på noll år 2045. En tung spelare i klimatpolitiken är transportsektorn som i dagsläget står för stora delar av utsläppen. Lägre energiförbrukning, mer hållbara villkor i transportsektorn och bättre transportekonomi är fullt möjligt att uppnå.
Plötsligt blev utbyggnaden av nya stambanor EU-politik. De tidigare planerade sträckningarna för nya stambanor skulle ingå i TEN-T-nätet. Vid mötet med EU:s ministerråd i december valde regeringen en annan linje. Det försvårar Sveriges möjligheter att få återbäring på EU-medlemskapet. På European Railway Award i tisdags höll bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson ett inledande tal.
EU-ordförandeskapet, som förberetts under en tid, är nu äntligen i full gång. Ett första möte mellan regeringen och kommissionen avlöpte i Kiruna i veckan där EU:s högsta beslutsfattare fick en inblick i vad den stora industriboomen i norr innebär. Även om det inte står på dagordningen blir industrins stora transportbehov uppenbart för var och en som besöker Kiruna!
Det stora systemskiftet med Trafikverkets nya planeringssystem MPK har genomförts och Trafikverkets operativa trafikledning styr nu planeringen och tågtrafiken med stöd av det nya planeringsverktyget. Det blev en kamp mot klockan med inga marginaler. Vi summerar med att branschen lyckats med övergången till det nya systemet till en skyhög kostnad i form av manuell handpåläggning.
I regeringsförklaring och i Tidöavtalet nämns inte vikten av infrastruktur på detaljerad nivå. Regeringen konstaterar: ”Behoven inom den svenska infrastrukturen är stora och underhållet är eftersatt. Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt.”