I veckan samlades industriföretag, näringslivsföreträdare och tågföretag tillsammans med statssekreterare Johan Davidson och Trafikverkets gd Roberto Maiorana för rundabordssamtal om järnvägens betydelse för industrin och – i slutändan – AB Sverige. Vi uppmärksammar också de senaste dagarnas fokus på gränsöverskridande transporter i media.
I veckan höll Tågföretagen årsmöte, med statssekreterare Johan Davidson från Infrastrukturdepartementet som inbjuden huvudtalare. Ett mycket uppskattat besök med öppen och bra dialog. Statssekreteraren tog bland annat upp underhållet och vikten av bättre och innovativa upphandlingar i syfte att påskynda och effektivisera underhållsarbetet.
Tågföretagen inom Almega har tillsammans med fackförbunden ST, Ledarna, SEKO, SRAT och Sveriges Ingenjörer träffat ett nytt kollektivavtal för Järnvägsinfrastruktur. Det nya avtalet löper på 24 månader och har ett avtalsvärde på 6,4 procent.
Öresundsbron fyller 25 år. Inför brons 30-årsjubileum kommer Fehmarn Bält-förbindelsen att stå klar. Flaskhalsen förflyttas rakt in i södra Sverige. Detta innebär att Sveriges export/import till/från Europa under lång tid inte kan nå i närheten av sin fulla potential. Det är nu med infrastrukturplan 2026–2037 som regeringen har möjlighet till avgörande vägval om Sveriges framtida förutsättningar.
Under påsken passar man på att utföra underhållsarbeten på järnvägen. I år var det triss i modern installationsteknik när tre spårgående kranar för första gången någonsin utförde underhåll på tre olika platser samtidigt. Vossloh Nordic, på uppdrag av Trafikverket, bytte två växlar på 4,5 timme i Tomteboda. Totalt byttes 10 växlar ut mellan långfredag och påskafton tack vare dessa kranar.
CDU i Tyskland och de nyss avslutade koalitionsförhandlingarna mellan CDU/CSU och socialdemokratiska SPD. För några veckor sedan klubbade förbundsdagen igenom ett gigantiskt paket, inklusive en infrastrukturfond på 500 miljarder euro, innebärande att en utbyggnad av transportinfrastrukturen ska utgöra en hörnsten för den nya regeringens politik.
De planeringsdirektiv som regeringen överlämnade till Trafikverket i förra veckan var ett steg i rätt i riktning men mer behöver – och måste – göras. Vi efterlyser tidiga insatser vid underhållsåtgärder och kapacitetsutbyggnad med rätt kompetens och modern teknik som innebär att vi både kan beta av underhållsskulden på tio år och utöka kapaciteten.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Sveriges järnväg är föråldrad och politiken har insett allvaret och underhållsskulden börjar betas av. Vi har ett akut behov av att se över prioriteringen av transporterna när utbudet är mindre än efterfrågan. Vilka prioriteringskriterier som ligger till grund för vilken trafik som får gå är än viktigare i ett skarpare läge för att säkerställa att Sverige inte stannar.
Det har nog inte undgått någon att det varit ett stort medialt fokus på järnväg den gångna veckan, särskilt SVT som under tre dagar pushat ut nyheter kring den oroväckande, men inte förvånande underhållsskulden om 91 miljarder, effekten av förseningar för godstrafiken på Sveriges ekonomi och järnvägsreparationer som går för långsamt, intervju med infrastrukturminister Andreas Carlson i Aktuellt.
Regeringen har idag gett Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheter till statligt stöd för investeringar i ERTMS-ombordutrustning. ”Ett efterlängtat besked och något som Tågföretagen har arbetat för i nästan 20 år”, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, Tågföretagen.
Plötsligt händer det. Vid torsdagens regeringssammanträde har beslut fattats att ge Trafikverket i uppdrag att utforma ett statligt stöd till investeringar i ERTMS-ombordutrustning. Regeringen presenterade beslut om byggstarter för infrastrukturprojekt inom ramen för den innevarande nationella planen 2022-2033. Det är intressant att Malmbanan påskyndas pga LKAB:s problem.
Trafikverket släppte tågstatistiken för 2024 som visar att punktligheten var den sämsta på 14 år. Vi har en föråldrad järnväg med eftersatt underhåll och en ökande efterfrågan på transporter. Även Trafikverket lyfter fram sambandet mellan stort antal tåg och låg punktligheten. Kan vi ha så många tåg på spåren? Dags att ha en sansad diskussion om volymerna vi kan lägga in i systemet i tågplanerna.
Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism och hårdare retorik. Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet.
Julen närmar sig och därmed en välbehövlig ledighet. Bokningsläget i tågtrafiken inför helgerna är på topp och vi sätter en kopparslant på att helgtrafiken levererar denna gång. Kanske går resan hem till nära och kära med tåg genom ett snötäckt vinterlandskap… Läs mer om våra önskningar för nästa år, året som gott och härliga tips inför julledigheten.
Riksdagen klubbade enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen behöver vara utrustade till år 2030.
Ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken ökar produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten samt bidrar till att alla ska kunna resa hållbart. Tågföretagen har tillsammans med Sveriges Bussföretag och Svensk Kollektivtrafik mot denna bakgrund satt som branschmål att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafiken till år 2030.
Nu är det klart att längre och tyngre godståg kommer att kunna köra i högre hastigheter på svenska spår. Med denna reglering kommer hastighetsskillnaden mellan persontåg och godståg minska, vilket ökar kapaciteten på de aktuella banorna och innebär att godstågen slipper stå ställas på sidospår för förbigångar, som kan sinka dem och ökar energiförbrukning.
Den 20 november var det äntligen dags för branschen att träffas igen under rubriken Järnvägsdagen. Dagen var även denna gång slutsåld och det var inte bara publiken som såg fram emot att träffas – samverkan och samarbete var ett genomgående tema från scenen under dagen. Att få järnvägssystemet att rulla på bästa sätt klarar ingen aktör av ensam och då behöver alla aktörer i branschen samverka.
Nästa vecka är det två stora begivenheter – dels Järnvägsdagen, dels Trafikverkets ERTMS-branschdag. Efter presentationen av regeringens infrastrukturproposition i oktober 2024 är slutdagen för utrullningen av ERTMS numera satt till 2042, vilket innebär att utrullningstakten snabbas på. Riksdagen väntas ta beslut om infrastrukturpropositionen den 11 december.