I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!
Inledningen på året har onekligen haft en rivstart. Dessvärre inte på ett sätt man hade önskat. Det geopoliska läget i omvärlden har försämrats och vi börjar, om utvecklingen fortsätter, sakteliga närma oss en ny världsordning. På Folk & Försvar konstaterades att Sverige inte längre kan ta sin trygghet för given. Totalförsvaret måste stärkas brett. Vi springer fortare men i samma gamla processer.
År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.
Året i korthet:
Antal rapportsidor vi har läst: fler än någo
I veckan uppmärksammande Svenska Dagbladet de utmaningar som uppstår för den svenska industrin med anledning av de brister som finns på järnvägen idag. I artikeln nämns konsekvenserna av urspårningen på Malmbanan för två år sedan och utmaningar med kontinuerliga stopp och förseningar. Järnvägen är vital för att kunna frakta den volym och tyngd som industrin behöver transportera.
Efter osämja kring en övertidsregel i det nya kollektivavtalet för spårtrafik är parterna idag överens om att utforma ett förhandlingsavtal. ”Ett helt nytt grepp som kommer att skapa tydlighet och minska risken för konflikter inom spårtrafiken”, säger Tågföretagens Pierre Sandberg.
I veckan var det ett riksdagsseminarium om alternativ finansiering med exempel från våra nordiska grannländer. Danska modellen innebär att staten äger ett projektbolag, som koncentrerar fokus till separata bolag som finansierar projekt. Den norska och finska modellen är ett mer traditionellt där konsortier upphandlas och ansvarar för helheten men återlämnar projekten till staten efter 20-30 år.
Så nådde vi slutstationen på Järnvägsdagen 2025, där hela järnvägsbranschen, politiker och näringsliv samlades i syfte att diskutera såväl utmaningar som möjligheter för järnvägen – däribland infrastrukturminister Andreas Carlsson samt riksdagsledamöterna Ulrika Heie (C) och Åsa Karlsson (S).De stort intresse och en förståelse för järnvägens betydelse och vikt för Sverige.
Från branschens sida har vi gemensamt lyft fram två viktiga frågor. Den första är att det gränsöverskridande perspektivet ska råda, det vill säga att strategisk nationell vägledning inte ska få alltför stort inflytande över kapacitetstilldelningsprocessen. Den andra är att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen måste synkas med Kapacitetsförordningens införande.
För industrin, och framför allt basindustrin, är järnvägen vital för att kunna frakta stora volymer tungt gods. Men bristande kapacitet, avsaknad av effektivt underhåll på spåren och höjda avgifter (framför allt banavgifter) har försämrat konkurrenskraften för industrin. Ny rapport med förslag på hur vi kan utnyttja järnvägens potential.
Den 26 november klockan 10.00-16.30 är det dags för årets Järnvägsdag. Det finns platser vikta för media som vill delta hela eller delar av dagen.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att se över systemet med kvalitetsavgifter vid tågförseningar. Effekten av dessa kvalitetsavgifter har dock varit begränsad. I vårt remissvar till Transportstyrelsen om de föreslagna avgiftsförändringarna för 2026kvarstår en betydande ekonomisk belastning på järnvägssektorn trots att färre avgifter höjs jämfört med tidigare år.
Förra veckan avslutades med JBS strategiseminarium för 2025 med temat ”Från färdplan till verklighet” – ett heldagsevent med utgångspunkt i hur vi ska realisera branschens gemensamma färdplan mot Vision 2050. Det handlade bland annat om bättre framkomlighet i spåren, förslaget till nationell plan. Korrigerade siffror för inställda tåg för händelserna i Västernorrland.
I veckan deltog Tågföretagen i tre seminarier i syfte att belysa järnvägens och järnvägsföretagens betydelse för Sverige. Det första seminariet var ett riksdagsseminarium kring Arlandautredningen, som anordnades av Socialdemokraterna och Moderaterna i riksdagens trafikutskott samt Svenskt Näringsliv. Tågföretagen välkomnar de järnvägsrelaterade infrastruktursatsningar i utredningen som är nödvändi
Trots att mycket skiljer Sveriges samtliga riksdagspartier åt finns ändock en gemensam vision om en stark och robust järnväg. Kanske är det dags att våga lägga partipolitiken åt sidan för det gemensamma bästa och säkerställa att Sverige har en fungerande järnvägsinfrastruktur som i slutändan leder till fungerande arbetsmarknad, konkurrenskraftiga företag och en ökad BNP.
Så kom till sist den efterlängtade nationella infrastrukturplanen. Det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar.
Rregeringens sista budget innehöll inte några nyheter – regeringen har tidigare presenterat höjd miljökompensation och miljonsatsning på yrkeshögskola och nationell yrkesutbildning. Det är beklagligt att regeringen valt att inte gå vidare med förslaget om till hälften slopad förmånsskatt på periodkort i kollektivtrafiken samt att beloppsgränsen höjs för reseavdrag.
Branschorganisationerna inom den svenska kollektivtrafiken har enats om målet att 2030 ska 4 av tio motoriserade resor ska vara kollektiva 2030. Man har tillsammans uppvaktat regeringen kring fler av de satsningar som behövs. Besvikelsen är därför stor när budgetpropositionen idag offentliggörs.
I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastningdå banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år. Det råder också fortsatta utmaningar med anledning av skyfallen i Västernorrland.
Nederbördens långtgående konsekvenser beror på flera faktorer. Den första faktorn är bristen på robusthet och redundans till följd av den omfattande underhålls- och kapacitetsskulden. Den andra faktorn är den långsamma klimatsäkringen av anläggningen med anledning av de eskalerande klimatförändringarna. Händelserna förstärker budskapet att förändringar måste ske.
