Vi har löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. Strax före julhelgen kom den utlovade klimathandlingsplanen. Det återstår att se om de idag kvantifierbara målen ersätts. Vi noterar vid en första anblick att regeringen vill ge en myndighet i uppdrag att stärka samordningen av transportsektorns klimatomställning.
Under regeringens första år vid makten har vi löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. I veckan presenterade regeringens snabbutredare, nationalekonomen John Hassler, en språngbräda på vägen mot en mer sammanhållen borgerlig politik på området. Inte mindre än 46 förslag för en ny klimatpolitik lämnades över till regeringen.
I årets rapport bekräftar Klimatpolitiska rådet åter igen att regeringens politik inte räcker till för att Sveriges utsläpp ska vara nere på noll år 2045. En tung spelare i klimatpolitiken är transportsektorn som i dagsläget står för stora delar av utsläppen. Lägre energiförbrukning, mer hållbara villkor i transportsektorn och bättre transportekonomi är fullt möjligt att uppnå.
Slutdokumentet från COP26 innehåller en referens till att användningen av fossila bränslen ska skäras ner. Att fossila bränslen nämns är nytt och att betrakta som en framgång. Resultatet från Glasgow ska uppfattas som vad som var möjligt att komma överens om i detta skede, men det är helt klart ett steg framåt. Trenden blir alltmer tydlig mot systematisk hållbarhetsmärkning av transporter.
Riksgälden räknar numera – till skillnad från tidigare mer negativa prognoser – med överskott i statens budgetsaldo på 22 miljarder kronor under 2021. Enligt regeringens budgetproposition för 2022 ska statsskulden amorteras ner med 240 miljarder de kommande tre åren. Men det var innan de senaste beskeden, så det finns uppenbarligen utrymme både för avbetalning av statsskuld och för investeringar.
Om det är någon gång man ska bli orolig för om vi ska klara klimatmålen så är det efter Klimatpolitiska rådets årsrapport 2021. Utöver risken för att vi inte klarar klimatmålen kritiserar rådet bristen på samordning av pandemistödpaket och klimatpolitiken. När det gäller nationell infrastruktur är rådet oroat att transportplaneringen inte kommer förändras enligt det klimatpolitiska ramverket.
Flera rapporter visar att höjda banavgifter ökar klimatutsläppen. Godstrafiken på järnväg ersätts istället med lastbilstrafik. Varje godståg motsvarar 30 lastbilar. Banavgifterna kommer fyrdubblas mellan 2009-2025. Tågoperatörerna vill att banavgifterna ska frysas tills infrastrukturen fungerar tillfredsställande och vägtrafiken betalar sina samhällsekonomiska kostnader.
Tågoperatörerna vill ha effektiva godstransporter. Längre och tyngre tåg och lastbilar är en komponent i detta. Dagens slitna järnväg klarar på många håll inte ens tyngden från dagens godståg, vilket leder till sänkta maxlaster och hastigheter för godstågen. Att anpassa järnvägens infrastruktur till längre och tyngre tåg kommer att ta tid.