Nyligen bekräftades att människans arvsmassa ursprungligen är fyrdubblad vilket skedde före uppkomsten av de käkförsedda ryggradsdjuren. Noggrann kartläggning av flera genfamiljer visar nu att människans utvecklingslinje sedan dess förlorat många gener som finns kvar i andra djurgrupper. Vissa ryggradsdjur har dubblerat arvsmassan ytterligare en gång och har därför fler gener än människan.
Vad är det som är fel med skolmatematiken? Istället för att väcka elevernas leklust och självkänsla inger den ångest och resultaten blir allt sämre. Sverker Lundins avhandling är ett bidrag till samtalet om vad som måste förändrar för att matematikundervisningen i skolan ska förbättras. Disputationen ägde rum den 15 december vid Uppsala universitet.
Clas Linnman vid Uppsala universitets institution för psykologi har påvisat förändringar i nacken och i hjärnan på whiplashpatienter. Resultaten kan leda vidare till en bättre förståelse för vad som orsakar den kroniska smärtan och till en mer individanpassad vård. Clas Linnman lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 december.
Ett protein har inte bara en speciell aminosyrasekvens, det måste också ha rätt veckad struktur för att fungera som det ska i kroppen. I en internationell studie ledd av Per Jemth vid Uppsala universitet visas nu hur denna veckning går till.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
Hur skyddar samhället kvinnor när det gäller handel med kvinnor för sexuella ändamål? Genom att koppla en legalisering av prostitution till frågan om handel med kvinnor vill Jenny Westerstrand visa att debattörerna i prostitutionsfrågan har olika åsikter om hur lagen ska behandla kvinnor. Jenny Westerstrand försvarar den 28 november sin avhandling "Mellan mäns händer" vid Uppsala universitet.
"De är nog hälsosamma, men förmodligen onödiga. Åtminstone för mig." Så tycker många om så kallade funktionella livsmedel. Det är också svårt även för vårdpersonal att veta vad dessa livsmedel gör, vilket pekar på att mer pålitlig information behövs. Detta visar nutritionisten Eva Landström i sin avhandling, som hon presenterar vid Uppsala universitet den 28 november.
Vid analys av kliniska studier används i vissa fall statistiska modeller som inte fungerar tillfredställande. Maria Kjellsson visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 21 november, att läkemedelseffekter både kan underskattas och överskattas och föreslår lösningar på problemet.
Konsensus ligger ofta bakom politiska och juridiska beslut i demokratier, men detsamma gäller faktiskt också i fisksamhällen. Det visar Uppsalamatematikern David Sumpter och biologiforskare från Leeds University i en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, men också för ens möjligheter att senare beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, menar Denise Malmberg vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm vid FoU Välfärd har undersökt funktionshindrade brottsoffers situation.
Större sjukvårdsutnyttjande än andra med samma sjukdom, sämre livskvalitet och högre dödlighet - förtidspension tycks inte förbättra hälsan. Allmänläkaren Thorne Wallman har undersökt de medicinska konsekvenserna av förpensionering och konstaterar att det är angeläget att söka orsakerna till den dystra bilden. Han lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 6 november.
Robin Strand har undersökt nya sätt att skapa bilder med förebild från insekternas och våra egna ögon. Han visar i sin avhandling att man kan få bättre bilder med samma mängd data om pixlarna är rundare. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 november.
Internetanvändarna består av två "generationer" som lever i helt olika kulturer; en som mejlar, söker information, sköter bankärenden och beställer resor och en annan som umgås, diskuterar och lever en stor del av sin vakna tid uppkopplad på internet. Risken finns att den ena kulturen, där många med ledande befattningar i samhället finns, tappar kontakten med och kunskapen om den andra.
En ny analysmetod kan ge forskare bättre möjligheter att spåra varifrån organiska fosforföreningar på botten av sjöar och hav kommer. Metoden skulle göra det lättare att prioritera insatserna för att minska övergödningen. Metoden har utvecklats av Heidi De Brabandere vid Uppsala universitet där hon försvarar sin avhandling den 7 november.
Hur behandlar man en yta för att beläggningen ska fästa så bra som möjligt? Hur undviker man att arbetsmaterial kletar fast på verktygen? På Materialdagen den 5 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom adhesionsområdet, och hur forskningen kan hjälpa till att lösa problemen.
I det Augsburgska konstskåpet från 1632 samlades exotiska ting, nya uppfinningar och tekniskt komplicerade föremål. Konstskåpet tillhörde ursprungligen Gustav II Adolf, men skänktes senare till Uppsala universitet. Från och med idag finns detta unika universalmuseum i miniatyr också i en virtuell presentation på internet.
Vad vet vi idag som kommer att påverka det framtida lärandet? Den 27 oktober presenterar forskare vid Uppsala universitet de senaste forskningsrönen inom utbildningsområdet på konferensen "Forskning pågår - att lära för och om framtiden". Bland talarna finns universitetets nya gästlärare Mattias Klum, som föreläser om hur man måste engagera människor känslomässigt för att åstadkomma förändring.
Idag presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen som innebär en förstärkning av forskningen till landets universitet med cirka fem miljarder kronor de närmaste fyra åren. En nyhet är att en tredjedel av förstärkningen, 1.8 miljarder kronor, kommer att styras till ett 20-tal strategiskt utvalda områden inom bland annat medicin-, klimat- och energiforskning och fredsforskning.
Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.
Ett språk förändras med tiden och när det gäller svenskan hävdas ibland att bruket av "att" minskar. Men Kristina Hagren visar i sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 25 oktober, att det ser mycket olika ut i olika delar av Sverige.