Konst, vetenskap och innovation sammanförda i en kreativ mix: Det bjuds man på under ett heldagssymposium, Uppsala Creativity Day 2010, som arrangeras av Junior Faculty vid Uppsala universitet den 18 juni. En av huvudtalarna är Nobelpristagaren Sir Harold Kroto, en lysande föreläsare och inspiratör.
Genom att fokusera mer på hur studenter upplever viktiga begrepp kan datavetenskapliga universitetsutbildningar förbereda studenterna bättre för arbetslivet. Dessa begrepp är nödvändiga för att studenterna ska utveckla en djupförståelse för programmeringen. Det har Jonas Boustedt visat i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet 4 juni.
Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Mitt under den svenska designens mest glansfyllda segertåg på 1960-talet började det pyra under den välpolerade ytan. Med beteckningen den fria formen ringar Cilla Robach vid Uppsala universitet in en relativt okänd företeelse i svensk formhistoria. Det handlar om föremål som bröt mot estetiska normer, mot hantverkstraditioner och mot krav på tingens brukbarhet. Avhandlingen granskas den 4 juni.
Banbrytande och helt i linje med strategin att utveckla innovationsmiljöer som stärker nyföretagande och tillväxt. Med det omdömet får universitetets näringslivsenhet UU Innovation stöd av Tillväxtverket för att satsa på innovationer inom humaniora och samhällsvetenskap. Universitetet startar också ett servicebolag för konsultuppdrag.
Hur kan det komma sig att de molekyler som läser av den genetiska koden ”vet” när det är dags att sluta läsa och släppa loss ett färdigt protein från i cellen? Det är en av de olösta frågorna om hur livet fungerar på mikronivån. I en artikel i den ansedda tidskriften Nature visar Uppsalaforskare i detalj hur detta med all sannolikhet går till.
Utseendet är viktigt även för fiskar när de väljer partner, visar ny forskning vid Uppsala universitet. När synen försämras vid kraftiga algblomningar får de en sämre partner än i klart vatten. I Fiskebäckskil på västkusten pågår just nu uppföljande experiment i laboratoriet.
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
Dåliga datorsystem med låg användbarhet är ett arbetsmiljöproblem i dagens Sverige. Användarnas behov är sällan något man tar hänsyn till när nya IT-system utvecklas. Trots att många ser problemet prioriteras det inte i organisationerna, visar en ny avhandling av Åsa Cajander som disputerade vid Uppsala universitet den 26 maj.
Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.
Läskunnighet var inte ett krav för att kunna ta del av en runristning på 1000-talet. Samtidigt kan den som är läskunnig utvinna mycket mer information ur en runsten än bara det som är skrivet med runorna. Det visar en ny avhandling av Marco Bianchi som disputerade vid Uppsala universitet den 22 maj.
För meningsmotståndarna under Gustaf den III:s tid blev handskrifterna ett sätt att sprida sitt budskap – och de var lika svåra för makten att kontrollera som dagens internet. Litteraturvetaren Annie Mattson har studerat handskrivna smädeskrifter mot Gustaf III och lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 22 maj.
EU-domstolen säkerställer att EU-rätten tillämpas enhetligt i medlemsländerna genom att, på begäran av ländernas domstolar, meddela så kallade förhandsavgöranden. Men vilka instanser i medlemsländerna kan begära ett sådant avgörande? Henrik Matz har studerat domstolsbegreppet i EU-rättens bestämmelser om förhandsavgörande. Hans avhandling granskas vid Uppsala universitet den 25 maj.
En ny typ av målsökande protein upptäcker aggressiv bröstcancer snabbare och säkrare än tidigare metoder. Forskaren Sara Ahlgren visar i sin avhandling hur specifikt radioaktivt märkta så kallade Affibody-molekyler kan användas för att upptäcka cancer på ett par timmar i stället för några dagar. Hon disputerar på Uppsala universitet den 22 maj.
Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
Hur påverkar valen vi gör i mataffären den biologiska mångfalden i världen? Kopplingen mellan mat och hållbar utveckling står i fokus under Biodiversitetsdagen på Stora torget i Uppsala den 22 maj. På programmet står föreläsningar, performance och konst då forskare vid Uppsala universitet och SLU i samarbete med konstnärer lyfter frågan om hur vi kan bevara den biologiska mångfalden.
Komplicerade reglersystem kan ställa till det i många industrier. Forskaren Björn Halvarsson har utvecklat metoder för att effektivisera reglersystemen i ett reningsverk, vilket kan ge bättre kväverening. Hans metoder går att använda inom de flesta industrier med reglersystem som har flera in- och utsignaler. Han försvarar sin avhandling på Uppsala universitet den 21 maj.
De elever som har högt betyg i matematik i högstadiet har påfallande ofta höga betyg i andra ämnen. Särskilt visar det sig att de har god läsförståelse. Det visar Staffan Stenhag i sin avhandling som han försvarar den 21 maj vid Uppsala universitet. Resultaten tyder på att det kan vara möjligt att träna upp sin intelligens, även om det behövs mer forskning för att bekräfta den slutsatsen.
Alltför fokuserad avel leder till att en hel art kan få ett sämre skydd mot parasiter och bli mer utsatta för autoimmuna sjukdomar. Det beror på att genetiska faktorer som påverkar immunförsvaret förändras i hårt avlade arter. Det visar Karin Berggren Bremdal i sin avhandling som hon försvarar den 21 maj på Uppsala universitet.
Nya rön visar nu att atomernas vibrationer kan observeras i mjukröntgenspridning – något som lyfter metoden till en ny nivå och öppnar för tillämpning på områden också utanför fysiken. Detta demonstreras i en artikel som publicerades i Physical Review Letters denna vecka och är ett resultat av den senaste utvecklingen av nya ljuskällor och mätinstrument.