Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, och skillnaden är markant. Resultaten går emot det som ibland hävdas, att ny teknologi skulle göra barn mer kreativa. "Våra resultat var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen", säger forskaren.
Årets Forsskålföreläsare är Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. I sin föreläsning kommer hon att fokusera på akademisk frihet, något många säger sig värna. Men vad innebär det egentligen? Efter föreläsningen följer ett debattsamtal med Lisa Irenius, Svenska Dagbladet, samt professorerna Arne Jarrick och Lena Marcusson. Programmet är öppet för allmänheten.
Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Den elakartade hjärntumören medulloblastom kan bli resistent mot behandling vilket gör att patienter drabbas av återfall. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett särskilt stamcellsprotein som bland annat gör vissa tumörceller vilande och okänsliga för strålning. Forskargruppen hoppas att resultaten på sikt kan leda till bättre behandling för de barn som har störst risk för återfall.
Att vi enstaka tillfällen utsättas för solstrålning eller joniserad strålning, som vid cancerbehandling, påverkar troligen inte risken att utveckla hudcancer. Det antyds i en studie från Uppsala universitet där forskarna visat att celler i huden som producerar pigment vid bestrålning kan tolerera långvarig exponering av genetiska skador genom att växla mellan olika mognadsgrad.
Vetenskapsjournalisten Ulrika Björkstén är en av 24 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet.
Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25-26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och hur vi kan göra dem mer hälsosamma, mer inkluderande, rättvisa och hållbara.
De neurokemiska förändringarna i hjärnan ser olika ut hos de patienter med social ångest som behandlats med både SSRI-läkemedel och KBT, jämfört med de som enbart behandlats med KBT. Medan kombinationsbehandlingen där läkemedlet ingick blockerade serotonintransportörerna, så ökade tillgången till transportörer för patienter som enbart fick KBT-behandling.
Arvsmassan hos ryggradsdjur är ett arkiv för historiska retrovirusinfektioner som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus. Forskare från Uppsala universitet och Princeton University presenterar nu nya rön om retroviral etablering och utbredning bland Darwinfinkar. Resultaten publiceras i Nature Communications.
Är det demens när hjärnan inte längre gör som vi vill? Vad beror det på och vad kan vi göra åt det? På årets Olof Rudbeckdag kommer framstående forskare att förmedla dagsaktuell kunskap om hjärnan, vad som sker när den inte längre lyder samt sökandet efter nya behandlingar. Dessutom föreläser inte mindre än tre Olof Rudbeck-pristagare.
Uppsala universitet inviger Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, ett nationellt centrum för att samla världens kunskap kring nedrustningsfrågor. FN:s biträdande generalsekreterare för nedrustningsfrågor, Izumi Nakamitsu, invigningstalar på distans, på plats talar bland andra Beatrice Fihn, ICAN samt mottagare av Nobels fredspris 2017 och Rupal N. Mehta, University of Nebraska-Lincoln, USA
Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.
Störningar av ämnesomsättningen hos patienter med typ 2-diabetes och prediabetes är större än som tidigare varit känt, visar en studie från forskare vid Uppsala universitet. Störningarna skiljde sig åt mellan olika organ och stadium av sjukdomen. Studien är ett samarbete med bland annat Köpenhamns universitet och AstraZeneca och har publicerats i tidskriften Cell Reports Medicine.
Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik och Nikolai Piskunov, professor i observationell astrofysik delar lika på 2022 års Björkénska pris, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
Att använda tyngdtäcke kan öka nivåerna av hormonet melatonin med 30 procent. Det visar en ny mindre studie på unga vuxna utförd av forskare vid Uppsala universitet. Melatonin har i tidigare studier visat sig påverka sömnen positivt. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research.
Det är 400 år sedan Johan Skytte instiftade en professur som är världens äldsta fortfarande verksamma professorsstol i statskunskap. Syftet var att stärka statsförvaltningen med diplomater och statstjänstemän av hög kvalitet, som Stormaktssverige För att uppmärksamma 400-årsjubileet hålls den 1 oktober föreläsning och panelsamtal om politiska frågor som präglat både Skyttes tid och vår egen.
I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.
Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, (Uppsala universitet/Lunds universitet) som nu publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien bygger på storskaliga detaljerade analyser av avförings- och blodprover från 8583 deltagare i Swedish CardioPulmonary bioImage Study, SCAPIS.