Gå direkt till innehåll

Ämnen: Fritid

  • Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder

    Värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i PNAS.

  • Ny bok lyfter komplexiteten i utlandsveteraners mående

    Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.

  • Från levande kulturarv till zombiekyrkor

    Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och Svenska kyrkan. Det visar konstvetaren Henrik Lindblad i en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Äldsta havsreptilen från dinosauriernas tidsålder funnen på Spetsbergen

    Analyser av fossilfynd från Spetsbergen gör att forskare nu tror att ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler tidigare än vad som hittills varit känt. Resultaten publiceras av svenska och norska forskare i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Ny studie avslöjar hur mikroorganismer extraherar vätgas ur atmosfären

    En helt ny biologisk metod för att extrahera vätgas från luft har identifierats av forskare vid bland annat Uppsala universitet. Forskningen har utförts av ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarlag och publiceras i tidskriften Nature. Upptäckten kan på sikt bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.

  • Stor donation till forskning om människans immunförsvar

    Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga område.

  • Övervikt hos barn har ökat under pandemin

    Övervikt och fetma – obesitas - bland fyraåringar ökade under covid-19-pandemin. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar över 200 000 barn i Sverige. Antalet barn med obesitas ökade med drygt 30 procent, och det är stora regionala skillnader. Trots att Sverige inte stängde ner under pandemin är uppgången uppseendeväckande, säger professor i kostvetenskap Paulina Nowicka.

  • ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”

    Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen. 6-åring: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”,

  • Snabba Vasaloppsåkare får friskare graviditeter

    Kvinnor som åker Vasaloppet och har en aktiv livsstil har något lägre risk för vissa sjukdomar och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Ju snabbare åkare desto lägre är risken för bland annat graviditetsdiabetes, psykiatrisk sjuklighet och förlossning med kejsarsnitt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften BJOG.

  • Ny modell testar läkemedels förmåga att nå hjärnan utan djurförsök

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en enkel och effektiv artificiell modell som kan användas för att avgöra om antikroppsbaserade läkemedel kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan. Idag är djurexperiment den vanligaste metoden för testa om läkemedel kan nå hjärnan och den nya modellen skulle kunna minska behovet av djurförsök.

  • Ny organisation och styrmodell föreslås för fortsatt utveckling av Campus Gotland

    Efter tio framgångsrika år är det snart dags att sätta nya mål för den fortsatta utvecklingen av Campus Gotland. För att skapa de bästa förutsättningarna för framtiden föreslås att "Nämnden för Campus Gotland" och ett Gotlandskollegium inrättas. Förslaget presenterades för konsistoriet på dagens möte.

  • Antibiotika försvårade behandling av urinvägsbakterier under pandemin

    Användningen av bredspektrumantibiotika ökade drastiskt inom intensivvården i början av covid-19-pandemin. Till en början hjälpte det patienter att undvika urinvägsinfektion och verkade förhindra tillväxten av de flesta bakterier. Men det bidrog också till en kraftig tillväxt av enterokocker, en antibiotikatolerant bakteriegrupp, och det försvårade behandlingen av urinvägsinfektioner.

  • Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2023 går till nyckelpersoner i Imint

    Andreas Lifvendahl, Johan Svensson och Harald Klomp, som alla spelat stor roll i framväxandet av det framgångsrika mjukvaruföretaget Imint, tilldelas Uppsala universitets nyinrättade innovations- och entreprenörspris, som delas ut för andra gången.
    – Årets pris är fantastiskt viktigt och illustrerar dessutom det vi tjatar om när vi kräver mer pengar till fri forskning. Entreprenörsgärningen har

  • Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

    Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som nu publiceras i tidskriften eBioMedicine.

  • Johan Rockström håller Celsius-föreläsning vid Uppsala universitet

    Var går brytpunkterna för vad vår planet tål? Och hur utvecklas elektroniska system som är kompatibla med människans biologi? Vid årets Celsius-Linné-föreläsningar den 9 februari presenterar professor Johan Rockström och professor John Rogers forskningsrön med påverkan på jordens och människans framtid.

  • Jakt på nordkapare redan på 500-talet

    För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellan Sverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda i ben från nordkapare eller möjligtvis den närbesläktade grönlandsvalen. Resultaten tyder på att en väl utvecklad jakt på vissa specifika valarter inled

Visa mer