Patienter med lungsjukdomen KOL har ofta svårt att hålla vikten, och bland magra patienter är sjukligheten och dödligheten större än bland andra. Runa Hallin vid Uppsala universitet har undersökt underviktiga KOL-patienter, och visar bland annat att det är viktigt att fånga upp denna grupp så tidigt som möjligt för att försöka förebygga viktnedgången. Avhandlingen granskas den 16 januari.
Genom att studera hur barns olika förmågor och beteenden förhåller sig till ADHD-symptom har Cecilia Wåhlstedt kommit fram till ny kunskap som på sikt kan leda till mer individuellt anpassade stödåtgärderder. Den 16 januari lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Nyligen bekräftades att människans arvsmassa ursprungligen är fyrdubblad vilket skedde före uppkomsten av de käkförsedda ryggradsdjuren. Noggrann kartläggning av flera genfamiljer visar nu att människans utvecklingslinje sedan dess förlorat många gener som finns kvar i andra djurgrupper. Vissa ryggradsdjur har dubblerat arvsmassan ytterligare en gång och har därför fler gener än människan.
Genom att använda muciner, stora kolhydratrika proteiner från djur eller människa, är det möjligt att skapa konstgjorda slemhinnor runt medicinska implantat. Det visar Tomas Sandberg i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 19 december.
Kvinnor med svåra premenstruella besvär har sämre förmåga än andra att filtrera inkommande sensoriska intryck under perioder när hormonnivåerna i hjärnan förändras snabbt. Det visar Kristiina Kask i sin avhandling som hon lade fram vid Uppsala universitet den 5 december.
En internationell forskarstudie, där Uppsalaforskare medverkat och som publiceras i den välrenommerade tidskriften Nature Genetics idag, visar för första gången en kartläggning av de gener som påverkar mängden kolesterol och andra fetter i blodet.
Starka mikropumpar gör att kemiska och medicinska analyser blir billigare, går snabbare och ger bättre resultat. Sådana mikropumpar presenterar Roger Bodén i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 12 december. I avhandlingen presenterar han också ett analyschip för handhållna analysutrustningar.
Langerhanska öar är insulinproducerande celler som genom transplantation kan hjälpa patienter med typ-1-diabetes. Sara Bohman visar i sin avhandling att man kan minska avstötningen betydligt genom att kapsla in dem med ett ämne från brunalger. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 5 december.
Det är ett välkänt faktum i läkemedelsprövningar att personer kan svara lika bra på placebo som på det aktiva läkemedlet. Däremot är det svårt att förklara varför bara vissa personer förbättras av sockerpillret. En grupp forskare vid universiteten i Uppsala och Göteborg har nu hittat genvarianter som kan påverka placeboeffekten och en mekanism i hjärnan som kännetecknar de som svarar på placebo.
Ett protein har inte bara en speciell aminosyrasekvens, det måste också ha rätt veckad struktur för att fungera som det ska i kroppen. I en internationell studie ledd av Per Jemth vid Uppsala universitet visas nu hur denna veckning går till.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
"De är nog hälsosamma, men förmodligen onödiga. Åtminstone för mig." Så tycker många om så kallade funktionella livsmedel. Det är också svårt även för vårdpersonal att veta vad dessa livsmedel gör, vilket pekar på att mer pålitlig information behövs. Detta visar nutritionisten Eva Landström i sin avhandling, som hon presenterar vid Uppsala universitet den 28 november.
Ämnet simvastatin dödar cancerceller och kan minska risken för blodpropp hos cancerpatienter. Experimentiella studier visar också att låga doser simvastatin kan minska risken för att drabbas av bl a prostatacancer och för att den ska sprida sig i kroppen. Apotekaren Mikael Åberg lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 november 2008, kl. 9.15 på Akademiska sjukhuset, ingång 50.
Vid analys av kliniska studier används i vissa fall statistiska modeller som inte fungerar tillfredställande. Maria Kjellsson visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 21 november, att läkemedelseffekter både kan underskattas och överskattas och föreslår lösningar på problemet.
Bestråla det sjuka organet med ljus och ett effektivt läkemedel aktiveras i kroppen. Det är målet för forskning som går ut på att koppla en verksam läkemedelssubstans till en peptid och undersöka hur den ändrar form vid ljusbestrålning. Miranda Varedian visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 27 november, lovande resultat i den riktningen.
Större sjukvårdsutnyttjande än andra med samma sjukdom, sämre livskvalitet och högre dödlighet - förtidspension tycks inte förbättra hälsan. Allmänläkaren Thorne Wallman har undersökt de medicinska konsekvenserna av förpensionering och konstaterar att det är angeläget att söka orsakerna till den dystra bilden. Han lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 6 november.
Risken för depression är större hos irakiska soldater som deltog i Gulfkriget än hos civila. Däremot visar överraskande nog ingen av grupperna några tecken på posttraumatisk stress tio år efter kriget - utom de irakier som lämnat Irak. Det visar en studie som publiceras i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften the New Iraqi Journal of Medicine.
Uppsalaforskare har upptäckt en mekanism som tystar ner flera gener i ett område av kromosomen helt. Rönen, som presenteras i dagens nätupplaga av Molecular cell, har betydelse för att förstå orsaken till sjukdomen Beckwith-Wiedemanns syndrom.
Professor Dieter Söll, världsledande genomikforskare vid Yale University, har utsetts till ny hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Många upplever att så fort man börjat använda en kräm måste man fortsätta; slutar man smörja sig blir huden torrare än den var när man började. Och nu finns forskning som för första gången bekräftar att normal hud kan bli torrare av krämer. Izabela Buraczewska presenterar resultaten i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 oktober.